Tårtångest
Jag har tårtångest. Nej, inte över att äta tårta, det skulle aldrig falla mig in. Ibland ser man rubriker i tidningar: "Det här kan du äta med gott samvete!" Vad menar dom? Jag äter allt med gott samvete. Ja, inte danskt fläskkött men det är inte det reportaget under rubriken brukar handla om och inte vad det här inlägget ska handla om.
Dansk gristårta?
Tårta va're! Vi fyller ju år snart, Hackelibacken och jag. Och tårta ska vi så klart ha. Men vilken sort och modell? Jag har kollat på Pinterest. Jag har kollat på Instagram. Jag har googlat. Det finns för mycket att välja på. Jag brukar dessutom ha en förmåga att INTE följa recepten utan hitta på själv och gärna kombinera ett par bakverk med varandra. Det är ju roligare - men det blir inte nödvändigtvis bättre.
Minns för några år sen när jag bestämt mig för morotstårta. Det är ju så gott! Men dagarna innan dök en bild från Ruskträffen upp i mitt Facebookflöde, en bild på ett fat med rusktårta, även känd under namn som Pinocchiotårta, marängtårta med flera. Då blev jag sååå sugen på det istället! Men istället för att baka det försökte jag göra en kombination. En morotsmarängtårta! Det blev inte så lyckat. Jodå, den gick att äta men den var varken vacker eller godare än bakverken var för sig.
Året efter bestämde jag mig för att inte baka alls utan jag tänkte önska mig en prinsesstårta från Brödbiten istället. Då bar det sig inte bättre än att Brödbiten gick i konkurs veckan innan jag fyllde år. Jag fick baka min egen tårta. En med blåbär och lemon curd och med marsipan och grädde på. Riktigt god men ful...
Prinsess-ish tårta.
Det var lättare förr. Då hade jag min pärm med handskrivna recept och ett par, tre bakböcker. I rutiga kokboken finns också recept på bakat, där har jag hittat flera favoriter. Så varför inte hålla sig till dom?
Men tänk om det finns nåt ännu godare där ute! Om jag missar nåt! Som om det inte skulle finnas kvar till nästa gång jag ska baka... Suck.
Utopisk enhörningstårta?
Jag antar att det är mänskligt. Lyssnade på en pod igår, om lycka. Det är tydligen helt normalt att se sig om och fundera på om det finns nåt annat, nåt ännu bättre fastän man egentligen tycker att man har det bra. Folk som nyss köpt bostad börjar strax smygsurfa på Hemnet igen.
Om det nu var bättre förr som jag skrev - vad bakade jag på den tiden då? Om det var födelsedag och dags för tårta till exempel?
Jo, jag bakade en vanlig lätt tårtbotten, utan fett och med hälften vetemjöl och hälften potatismjöl. Fyllning kunde vara aprikospuré, alltså barnmatsvarianten på burk (finns inte längre) eller ett lager hemgjord lemon curd och ett lager chokladsmörkräm där hälften av smöret är utbytt mot kokosfett (jättegod!). Vispad grädde ovanpå. Kanske frukt som dekoration, till exempel konserverade mandarinklyftor, eller riven blockchoklad.
När barnen var riktigt små brukade jag baka en vanlig drömrulltårta och täcka den med vispad grädde och dekorera. När dom blev större blev det både draktårta och dödskalletårta men alltid med en enkel grund, det var nämligen ambrosiatårta som jag skar och skarvade till lämplig fason. Nån gång gjorde jag glasstårta, av ett 2-literspaket som jag dekorerade med rån, godis och vispad grädde. Enkelt! Gott!
Draktårta.
Varför ska det vara så himla komplicerat nuförtiden då? Jo, för att man ser alternativen på ett helt annat sätt än förr. Skitsnygga tårtor i Hela Sverige bakar. Tårtvideor i mitt Instagramflöde. Och det mesta man behöver finns ju att få tag på också! På Ica eller på nätet. Formar, spritsar, sugarpaste. Men inte barnmatspuré med enbart aprikoser. Hrmf.
Det finns för mycket att välja på. Och jag orkar förresten inte hålla på och piffa en tårta så där mycket. Det får vara nån måtta på tiden jag lägger ner. Jag jobbar faktiskt heltid.
"Begränsningar främjar kreativiteten" brukar man säga. Det är sant. Men vem ska sätta gränserna då? Jag? Va?! Då måste jag ju bestämma mig!
Hej och hå
Torsdag idag och visst är det bättre men inte är det bra. Fortfarande blir jag yr och halvillamående rätt som det är när jag försöker göra nåt annat än ligga på soffan. Som att blodtrycket plötsligt dyker. Och hostan hänger i men det gör i alla fall inte ont i luftrören längre.
Sent igår eftermiddag trotsade jag det sunda förnuftet och for och handlade. Det var "nästanslut" på väldigt mycket, framför allt sånt vi äter varje dag: ost, mjölk, bröd och ägg, såna grejer. Och jag kände att det skulle kräva mindre energi att åka och handla själv än att förklara för Mannen vad vi behövde och vad jag tyckte vi skulle ha. Fast så här i efterhand undrar jag om det verkligen var rätt tänkt för det var jättejobbigt att gå på affären. Impulsköpte grillad kyckling och en burk Paneng curry grytbas för jag kände att jag ORKAR inte laga nåt "riktigt". Egentligen är väl det också "riktig mat", skillnaden är att nån annan har kryddat och förberett. Och gott var det, med ris och grönsaker från frysen och majs samt lite jordnötter på toppen.
Man önskar ibland att det funnits nåt mirakelmedel man kunde stoppa i sig som gjorde att man frisknar till snabbare. Ett piller eller en stärkande dryck. En del påstår sig ha receptet på såna, med frukter, grönsaker och starkt smakande ingredienser men jag tror mest det är gammalt hederligt magiskt tänkande bakom sånt. Ont ska med ont fördrivas. Är det starkt så "verkar" det bättre. Men visst, tycker man det är gott och även att det gör gott så kör på. Jag tycker annars att glass funkar rätt bra som humörhöjare när man är sjuk. Viruset går sin gilla gång ändå.
Insåg just att det finns kycklinggryta och ris kvar sen igår. Lunchen är räddad! Och om det skulle vara så ändå att starka kryddor är bra mot virus så är det ju perfekt. Är det inte i USA man serverar kycklingsoppa så fort nån är sjuk?
Nedgången
Fredagsfotot 2017-02-21
Ut och gå
Fredagsfotot 2017-02-14
Resumé över helgen
Jag är förkyld. Igen. Jäkla dynga. Kände mig konstig i halsen och luftrören redan i torsdags när jag åkte ner till Eskilstuna och det kändes ju inte riktigt ok. Att dra med sig eventuella bacillurer ner till mamma och pappa tänkte jag. Men jag for ändå. Resan på fredagen var ju bokad. Syfestivalen var målet.
Det gick bra ändå. Kände mig lite matt några gånger när vi gick där på mässan men vi hade fika med oss och kunde ta paus när vi ville. Nu blev det bara två fikapauser eftersom det var kortare tid på mässan än vad det brukar vara. Bussen for inte förrän tjugo över tio från Gästis och så var vi in både i Strängnäs och Mariefred för att hämta folk så klockan hann bli 12 innan vi var framme. Sen var det avfärd redan klockan 16 från mässan. Det var inte bara vi som tyckte det var snålt med tid hörde jag när vi satt på bussen.
Nåväl, vi rände runt där på mässan i alla fall och kollade på tyger och mönster och allt möjligt. Jag hade inte planerat i förväg att kolla på nåt speciellt medan mamma och moster som varit där förut hade vissa utställare dom ville gå till. Vi köpte sytråd och nålar och spolar. Vi kollade på jättefina ylletyger. Jag blev kär i en stuvbit ärtgrön vadmal men jag visste inte vad jag skulle ha den till så jag köpte inte. Samma utställare hade tunna brokadtyger för 75 kr metern och där var det när att jag köpt ett par meter i grönt och guld men jag avstod där med. Ångrar mig lite men gjort är gjort.
Men jag köpte ett mönster. Vid en monter hängde en uppsydd klänning som jag hajade till när jag såg. Den var väldigt lik min gröna blommiga sommarklänning, den jag köpte för att ha på två bröllop och sen använde hela den sommaren. Sen har jag använt den mer sporadiskt men jag gillar den verkligen fortfarande. Den här klänningen var inte skuren exakt som den men snittet var lika. Figursydd, utan ärmar och med båtringning. Jag rusade till montern och ser man på, det fanns ett mönster!
Det visade sig att det var den första mönstret till vuxna hon sålde. Innan hade hon gjort mönster till barnplagg. Men hon ska komma med en hel kollektion i mars så jag skrev upp mig på en mailinglista för att få information när den kommit. Fina tyger hade hon också i montern men jag nöjde mig med klänningsmönstret.
I en annan monter köpte jag en kofta i bambufiber, en svart, löst hängande. Mjuk och skön, ett användbart basplagg. Hade den på mig både på lördag och söndag. Bra betyg.
I bussen hem kände jag åter att jag inte var helt frisk. Tur man hade chaufför. Även för att man slapp köra i eftermiddagstrafiken från Stockholm. Det blev en tidig kväll för mig.
På lördagen träffade jag syrran och vi for till konstmuseet och kollade (med kamerorna i högsta hugg så klart). Sen gick vi ner på stan och fikade semla på Amaranth. Min första för i år! Gott.
Sen for vi och handlade lite till middagen och sen blev det tacos hemma hos dom. Fastän inga barn var med, kan ni tänka er? Man kan äta tacos ändå.
På söndagen for jag hem. Jäklar vad drygt det kändes. Hade huvudvärk och hostade och mådde allmänt kass. Stannade och åt lunch i Tönnebro och det brukar ju kännas bra men nu tyckte jag bara det var surrigt och jobbigt inne där. Skyndade mig att äta upp och hämta kaffe och sen gick jag till bilen och ställde in kaffet. Sen tog jag en kort promenad längs vattnet. Jätteskönt väder, solsken och kanske 7-8 plusgrader. Mycket skönare än surret inne i matsalen.
Kom hem när mörkret fallit och där stod Mannen och lagade ugnsfalu och potatis. Semla hade han köpt också. Inte illa.
På måndag morgon sjukskrev jag mig. Jäkla dynga. Jag har ju nyss varit sjuk. Trodde den var mitt virus som Mannen fått när han var sjuk förra veckan men tydligen var det nåt nytt han hade och sen fick jag det. Hoppas verkligen inte jag smittade nån nere i Eskilstuna (eller på mässan). Igår tror jag att jag hade migrän uppå alltsammans också. Hade så ont i huvudet på kvällen och mådde illa så fort jag rörde på mig. Ja, det gick inte ens att stå upp nån längre stund, jag fick skynda mig tillbaka till soffan istället.
Idag känns det aningen bättre men det är långt ifrån bra. Inte lika ont i huvudet, inte fullt lika matt. Men hostan består. Det är väl bara att acceptera att jag är sjuk och ockupera soffhörnet idag med. Suck...
Hej tisdag
Förra veckan var det minus tjugo. Den här veckan började med ett par plusgrader. På en gång blir marken, blank, hård och livsfarlig om man inte har broddar. Ja ja, det går inte att göra nåt åt. Jo, man kan sanda också.
Det blir faktiskt lite vårkänsla när solen skiner och smältvattnet droppar. Känns som vi kommer lite närmare värmen, trots att det bara är februari.
Imorgon är det onsdag. Mitt i arbetsveckan och sista heldagen den här veckan. Jag har nämligen tagit ledigt efter lunch på torsdag och då ska jag blåsa söderöver, ner till E-tuna. Sen på fredag ska jag och mamma och min moster åka till Älvsjö och gå på Syfestivalen!
Vi åker buss från E-tuna. När jag väl hade bestämt mig förra veckan ringde jag bussbolaget och hörde efter om det fanns nån plats kvar. Det gjorde det. EN plats! Den högg jag.
Det ska bli så trevligt! Jag har velat åka på Syfestivalen i flera år men har inte kommit ihåg det förrän mamma har ringt och sagt "nu har vi varit på Syfestivalen!". Och då har det ju varit för sent. Men nu ni. Nu ska jag iväg.
Nu gäller det att planera. Jag ska leta fram shoppingvagnen. Jag ska skriva ut färdbeviset. Jag ska se till att ha pengar att handla för ifall jag hittar nåt. Och jag ska framför allt låta mig inspireras.
Saliggörande morotssoppa
Dagens rätt: morotssoppa. Låter präktigt och ospännande, inte sant? Men den här blev sagolikt god. Saliggörande rent av. Jag var tvungen att genast logga in på bloggen och skriva ner hur jag gjorde.
Saliggörande morotssoppa
10 morötter
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
1 dl röda linser
Olja
Vatten
1 buljongtärning
Skala morötterna och skär i bitar. Skala och strimla löken och skala och banka till vitlöksklyftorna. Fräs i olja på medelvärme några minuter. Häll i morötter och häll på vatten så det knappt täcker. Släng i buljongtärningen och linserna. Låt koka tills morötterna är mjuka. Nu behöver du:
1 burk kokosmjölk
1 tsk riven färsk ingefära
Srirachasås eller annan chilikrydda (harissa, chilipulver, vad du har hemma)
Pressad citron (på flaska går bra)
Salt
Svartpeppar
Häll i kokosmjölken. Mixa soppan slät. Smaksätt med ingefära, chili, pressad citron. Smaka. Det behövs kanske mer salt och gillar man svartpeppar så tar man det också. Smaka, smaka, smaka tills du är nöjd. Kanske mer citron?
Nu rusar du till bordet med kastrullen och ett saligt leende på läpparna. Middagsdags! Mmmmums!
Frisk luft
Titt ut
Nybakat
Fredagsfotot 2017-01-21
Underhåll
Dagisbacillerna kom ikapp mig ändå. Jag var på dansen i måndags för jag kände mig bättre på eftermiddagen och jag for på jobbet på tisdag men jag kände när jag stod där i diskmaskinsvärmen i köket att, det här är inte bra. Igår stannade jag hemma. Ont i halsen, hosta, matt och trött.
Problemet är att när kroppen inte orkar, då blir hjärnan rastlös istället. Jag tycker den borde lugna ner sig den med när jag är sjuk men, nej, den har tråkigt och vill bli underhållen. Men man blir less på Facebook och Instagram och Pinterest också efter ett tag. Tv är ju ett alternativ. Eller som jag gjorde igår: måla.
Jag brukar ju säga att jag inte gillar att måla akvarell. Att jag föredrar akrylfärg. Man kan inte måla flera lager med bra resultat i akvarell, det blir gärna murrigt och smutsigt.
Men om man bara målar på då, utan att tänka? Med enda regeln att hålla färgfälten separerade? Då kan det bli så här:
Det var ju riktigt kul. Så här blev den när jag var klar.
"Måla en hel vägg så där!" fick jag som kommenterar på Instagram. Ja, banne mig. Det vore nåt, det. Nu är den här bilden bara 11 x 15 cm. Inget storformat. Och jag har ingen vägg att måla just nu. Men jag ska skriva upp det i min mentala anteckningsbok.
Sen gjorde jag den här. Den blev väl så där tycker jag. Ett exempel på vad jag inte gillar med akvarell. Man kan inte måla över och ändra när man ser att proportionerna blev fel. För många lager nere till vänster gör det murrigt istället för lätt och luftigt. Men jag får väl träna. Anpassa mig efter mediet. Tvärtom lär ju aldrig hända.
