Burp...

Idag när jag for från jobbet och in på Ica funderade jag på vad vi skulle ha till middag. Jo, jag vet ju det där, att jag ska planera det INNAN, inte samma kväll vi ska äta men nu var det så det var. 
 
Jag kände plötsligt att jag var sugen på pannkakor. Tunnpannkakor och soppa. Lat blev jag också så jag köpte tomatsoppa för jag hittade nämligen Bongs tomatsoppa på enliterstetra istället för på burk. Lagom åt hela familjen tänkte jag, i alla fall med pannkakor till. Tomatsoppa mättar ju inte så mycket i sig, den är nästan mer en symbolisk rätt.
 
 
Soppan smakade inte riktigt som förut. Minns jag fel, är det inte Bongs soppa vi brukar äta? Pannkakorna var däremot helt ok. Som tillbehör ställde jag, förutom hallonsylt, fram lite grejs jag hittade i kylen och i köket: en påbörjad burk keso, en burk yoghurtkvarg med smak av ananas och kokos som bäst föredatum gått ut på, en påbörjad burk vaniljkvarg (som sen visade sig vara möglig) samt en skål med skivad banan. Vi har gott om bananer just nu för jag drabbades av tillfälligt hjärnsläpp när jag handlade förra veckan och trodde dom var slut hemma fast jag nyss hade köpt. 
 
 
Ananas- och kokoskvargen var helt ok trots utgången datum men jag vet inte varför jag köper hem kvarg egentligen, den går uppenbarligen inte åt. Jag har i stort sett slutat äta det och resten av familjen är inte heller särskilt intresserad. Det var nog för att det lät gott med ananas och kokos. Jag är ju ingen fil- eller yoghurtmänniska heller. Men till pannkakor är kvarg gott, gärna kesella med hallon. Och till cheesecake!
 
Jag åt FYRA pannkakor. Burp. 
 
Så nu ligger jag i pannkakskoma här i soffan, jag som skulle ut och gå ikväll tänkte jag. Och jag borde plantera om resten av tomaterna. Men nej, tomaterna får faktiskt vänta tills jag löst utrymmesproblemet och dessutom har jag ingen lust.

Helgens aktiviteter

Nej, ingen jeansshortstillverkning i helgen. Jag provade jeansen och ångrade mig. Jag vill inte klippa sönder mina skönaste jeans. Jag ska laga dom istället. Igen. 
 
I lördags guidade vi S och M och en kompis till henne som är här på semester. Vi for först till Sollefteå och Hallstaberget. Sen till Box whiskydestilleri för att se om dom hade nån guidad tur (för det var lite oklart på hemsidan) men det hade dom inte just den här lördagen. Vi drack kaffe på deras verandan och njöt av vädret.
 
Sen bar det av mot Höga kustenbron. Där hämtade vi lite kartor och så fortsatte vi ut mot kusten och Norrfällsviken där det blev lunch.
 
Laxplanka!
 
 
Efter maten tog vi en promenad ner mot vattnet och sen upp på berget där vi kunde spana ut mot horisonten. Vi fortsatte in på campingen och ända bort till stranden på andra sidan. 
 
Nu skulle vi ju haft lite kaffe och nåt gott till så vi satte oss i bilarna och körde iväg igen. Stannade vid Mannaminne och upptäckte då att klockan var halv sex! Det var stängt där och i Barsta och Bönhamn var det också igenbommat. Vi tog och åkte tillbaka till Höga kustenbron och hotellet istället, dom måste väl servera kaffe ändå?
 
Det gjorde dom. Sen for vi hem via Härnösand och Viksjö. En trevlig dag.
 
Igår skulle jag plantera om tomaterna. Dom växer som ogräs och krukorna hade blivit för små. Jag vattnar både morgon och kväll och ändå slokar dom och nåt växthus har jag inte ännu. Jag gick och drog på det hela dagen. Gjorde andra saker istället. Till slut, efter middagen satte jag igång - bara för att inse att krukorna inte räckte ens till hälften. Och var ska jag ställa allt?! 30 stora tomatplantor, 5 chiliplantor och en paprika. Hjälp! 
 
Jag gav upp och gjorde kväll. Flyttade om lite blommor i fönstren och klämde in brickorna med plantorna som inte blev omplanterade. Jag får fortsätta ikväll istället. Försöka hitta en lösning på bostadsbristen. Man kanske kan sätta dom i tvåliters glasslådor?
 
 
Det har varit kalasväder. Jag städade verandan igår så nu kan man sitta där och njuta. Det gjorde vi. Middagen intogs också ute. Nu är det vår på riktigt! 
 
 
 
 

Helt normal

 
Fredagsfotot 2017-05-19
 

Mer byxfunderingar

Kan det vara den antågande sommaren och den medföljande avklädningen som gör mig mer medveten om min kropp och stil? Igår om leggings som byxor och idag funderingar som väcktes redan förra veckan och som jag även hade för flera år (sen men inte gjorde nåt åt då).
 
Det som hände förra veckan var att ett av dom minsta flickebarnen kom till dagis klädd i svarta strumpbyxor och jeansshorts. Hur gulligt som helst ju! Strax efter frukost kom en mamma och lämnade sitt barn - och den mamman hade också svarta strumpbyxor och jeansshorts. En gammal längtan blossade plötsligt upp.
 
Jag gillar ju den stilen, tänkte jag. Varför klär jag mig inte så? Jag skrev ju om det på bloggen vill jag minnas. En snabb sökning och jag hittade inlägget:  http://aliaskvasthilda.blogg.se/2011/august/shorts-och-leggings.html
 
 
Tvåtusenelva?!?? Är det SÅ länge sen? Herregud, vad sitter det i? 
 
Jo, jag vet. Lårmedvetenheten. Bland annat. Men jag ser ju andra damer som visar lår och magar och klär sig PRECIS SOM DOM BEHAGAR. Se där, det rimmade. Kanske jag ska skriva en dikt? Om kroppspositivism, om att vara vän med sig själv, om att inte gömma sig. 
 
 
Men först ska jag skaffa mig ett par shorts. Har kollat runt på nätet efter jeansshorts och hittat en del snygga. Byxbenen får inte vara smala för även om jag accepterar mina lår måste dom ju få plats. Och shortsen får inte vara för korta för rumpan måste också rymmas utan att den hänger ut nedanför kanten. Fickpåsarna får heller inte hänga ut. Huvva vad styggt.
 
Men vet ni vad det största problemet är? Alla stora storlekar är "slut i lager".
 
Detta går att tolka på två sätt.
 
1. Dom har låtit sy upp färre av dom större storlekarna. Inte omöjligt. 
 
2. Det finns en stor efterfrågan på jeansshorts i stora storlekar. Dvs en massa brutala babes med rumpa i min storleksklass kommer att gå omkring i jeansshorts i sommar!
 
Jag väljer att tro på punkt två. Jag väljer även att ta det som en direkt uppmaning: kan dom så kan jag!
 
 
Frågan är då: varifrån ska jag få tag på shorts i min storlek? Har jag några jeans jag kan offra? Njae, dom jeans jag har som passar är jag rädd om och dom som är trasig bortom all räddning är oftast slitna på, ja, precis - rumpa och lår! Särskilt insida lår är utsatta ställen. 
 
Jag får kolla på Kupan. Tradera kanske. Förresten, jag kan väl ha shorts i annat tyg än denim? Dom där gröna jag skrev om i blogginlägget vet jag tyvärr inte var jag gjorde av, annars hade dom kunnat stå i tur för mina stilexperiment. Och man behöver så klart inte ha svarta strumpbyxor heller.
 
Idag var det förskolans dag och hade vi maskerad på jobbet. Även några av pedagogerna var utklädda. På eftermiddagen hade T tagit av sig sin Elsa-mundering och kom ombytt tillbaka efter rasten, klädd i - just det - jeansshorts och leggings.
 
Ni ser!?
 
 
 

Den som inga byxor har?

Vad larvig man kan vara.
 
I måndags for jag till jobbet iklädd svarta leggings, töjbara "jeanskjolen", en topp och en lite längre kofta. Strumpor också förstås. Igår klädde jag mig likadant tyckte jag. Fast när jag hade jobbat några timmar upptäckte jag att jag hade glömt ta på mig kjolen.
 
Jag hade alltså topp, leggings och långkofta. Inget konstigt med det, va? Helt normalt. Ingen som påpekat ens att kjolen saknades. Ändå kändes det plötsligt som om jag gick med rumpan bar.
 
 
Varför? Jag går ju i löpartajts utan att känna mig naken? Och smala stretchjeans! Jag hade ju dessutom kofta som hängde ner en bit. Rumpan var inte alls bar. 
 
Jag som trodde jag hade kommit över det här. Att jag hade blivit vän med hela min kropp, även rumpa och lår. Men jag kände mig obekväm. Byxlös liksom. Fast jag var ju egentligen kjollös, inte byxlös. Fast det gick över ganska snabbt. Andra människor har ju leggings på sig. Utan kjol, utan långtröja eller tunika. Leggingsen var inte ens söndernötta på insidan låren som dom ofta är (då kan man komma undan genom att ha kjol eller långtröja) utan hela och rena. Det fanns inget att dölja! 
 
Tydligen finns det lite att jobba med fortfarande. Jag som använt skrikigt batikmönstrade leggings ska väl kunna gå i svarta, enkla leggings utan att känna mig oklädd?
 
 
Idag lät jag helt enkelt bli att ta på mig kjolen. For på jobbet i leggings, topp och kofta, sneakers och oknäppt vårkappa och med en färggrann sjal runt halsen. Nu är det vår! Och sluttramsat tycker jag. Mer ben åt folket. Och lår och rumpa! 

Stavning

 
Fredagsfotot 2017-05-12
 

Gah...

Dumma dumma kropp och dumma dumma vårtrötthet! Varför är det så här varje år!? Nej, jag tänker inte ringa vårdcentralen och beställa tid för provtagning IGEN. Dom hittar ju aldrig nåt. Fast det kanske jag ska vara glad för egentligen. 
 
Jag tänkte att jag skulle ut och gå efter middagen och få lite frisk luft och motion för även om det var kallt så sken i alla fall solen - men nej, jag blev kvar i soffan. Lyckades efter ett tag masa mig upp och ut med soppåsen till soptunnan och sen ut i ateljén för att kolla en sak. Funderade en kort sekund på att sätta mig och sy men jag orkade inte....
 
Huvudet känns som mos. Hjärnan har stängt butiken. Verksamheten har upphört. Som om jag skulle behöva sova. Ja, jag behöver antagligen sova men inte halva dagarna, va? Förmiddagarna är ok men efter lunch vill jag inte vara med längre. Tiden rinner fram som sirap. Jag gäspar och gäspar.
 
Kan man bli trött av pollenallergi? Har jag frågat det här förut? Jag minns inte... 
 
Kollade i arkivet på bloggen, på maj månad ifjol och då var jag till vårdcentralen och tog prover, precis som jag mindes det, och dom hittade inget, som jag sa. Distriktssköterskan föreslog stress som orsak. Jag skulle hitta tid för återhämtning. 
 
Men jag gör ju inget! Jag jobbar heltid så klart men dom enda aktiviteter jag har på vardagkvällar är dansen på måndagar och kören på tisdagar. Förresten är det sista dansen för terminen nu på måndag. Jag kommer att sakna det.
 
Jag har i alla fall köpt antihistaminer. Jag har faktiskt snorat i några veckor utan att det bryter ut nån förkylning. Jag kanske är pollenallergisk ändå? Det skulle ju förklara varför jag blir så trött varje vår. Jag började ta dom igår och glömde dagens tablett så jag kan ännu inte säga nåt om resultatet men jag tycker det är värt ett försök. 
 
Imorgon är det fredag. Skönt. Önskar att jag inte kände så men det är så det är just nu. Inget inbokat i helgen. Och jag öppnar så helgen börjar halv tre redan! Då ska jag banne mig promenera och lyssna på pod. Sen ska jag göra pizza. 

Paprika

 
Fredagsfotot 2017-05-06
 

Get the party started

 
Fredagsfotot 2017-04-29
 

Vårlängtan

 
Fredagsfotot 2017-04-22
 

Snygg

 
Fredagsfotot 2017-04-15
 

Dag 1 & 2 - check!

Jag har nu klarat mig igenom två av veckans fyra dagar utan att glömma nåt.
 
Jag kom ihåg att lämna in bilen igår på morgonen, jag kom ihåg att hämta den på rasten, jag kom ihåg att åka till frissan i Sollefteå direkt efter jobbet och jag kom ihåg att åka direkt till kören efter frissan.
 
Idag kom jag ihåg att besikta bilen innan jobbet, ja, jag hann till och med hämta ut ett paket åt Herman. Jag kanske inte är så glömsk ändå som jag tror. Fast jag hade satt alarm på telefonen... Kan ju ha inverkat på resultatet förstås...
 
Imorgon ska jag till doktorn med knät klockan nio. Då måste jag verkligen sätta alarm. Kvart i nio är en sån där övergångstid på jobbet, när man går från en aktivitet till en annan, i det här fallet från att avsluta frukost till att klä på sig och gå ut. Då är det lätt att glömma sånt som avviker från rutinen.
 
Sen har vi fixarkväll för föräldrar och barn efter fyra på eftermiddagen så jag blir kvar en stund till och grillar korv och kokar kaffe. Krabbelurer tyckte S vi ska göra också. Det har jag aldrig gjort förut. Inte ens ätit. Men finns det bara recept så nog ska jag fixa det. Det är ju fixarkväll, höhö.
 
Idag har det varit kanonväder. Soligt och fint. Vårvärmen kom visst med månadsskiftet. Nu är det cyklar och sandlåda och spring i gräset som gäller. Fjolårsgräset alltså, det nya har inte kommit upp än. Men det står väl inte på nu förrän det grönskar överallt.
 
Nu sitter jag här i soffan efter middagen och funderar på vad jag vill göra. Jag har ju inget inbokat ikväll! Vill jag ut och gå? Njae. Kanske. Borde röra på mig men jag blev så mätt. Vill jag sy? Ja! Jag har ju skickat efter ett tyg på rea som ska bli leggings eller en klänning eller båda delarna. Men jag vet inte om jag vill stänga in mig i ateljén med det här fina vädret ute. Vill jag hålla på med foton? Ja, det vill jag också men det är samma där, jag vill inte gå och sätta mig på kontoret. 
 
Fast jag har ju faktiskt varit ute i flera timmar på eftermiddagen. Fått både sol och frisk luft. Naturen kan få klara sig utan mig en stund nu. 

Cykelfest

Jag lovade att berätta om cykelfesten. Här kommer det.
 
Vi fick börja med att cykla ner till Rasan och där fick vi ett glas bubbel till att börja med. Sen bjöds det på en förrätt med lax och en god röra på mörkt bröd.
 
 
Varmrätt hade vi fått på vår lott. När våra gäster kom bjöd vi på lammstek, potatisbakelser, rödvinssås och en sallad med fetaost och oliver.
 
 
Sen var det dags att cykla ner på Hammarn för efterrätt. En riktig grand dessert! Kladdkaka med grädde, hjortronpannacotta och frusen cheesecake. Mums! 
 
 
Jo, det är en irish coffee i glaset. Med facit i hand skulle jag nog låtit bli den. Jag skulle hållit mig till ätningen och cyklingen som jag skrev. Men när man är glad och sprallig tänker man inte så långt. Mådde inget vidare när kvällen var slut. Inte på natten heller och inte dagen efter. 
 
Men det var trevligt innan.
 

Fullt upp

Den här veckan har varit intensiv. Det har varit nåt varje dag inser jag nu när ser tillbaka så här på fredagskvällen i soffan med ett glas vin och lite godis till hands Jo, idag kände jag att jag VILL ha godis. Jag behöver godis!
 
I måndags kväll var det dans. Och det är så klart positivt! Äntligen, efter två veckors uppehåll!
 
I tisdags kväll APT och husmöte hela kvällen. Suck och stön men det kändes ändå rätt ok eftersom det är ljust på kvällen nu och mötena var bra. Fast jag missade ju kören förstås.
 
I onsdags kväll var vi på handledarutbildning på körskolan med båda grabbarna. Det var intressant och Herman och jag tog och vann frågetävlingen så nu har Herman en sprillans ny övningskörningsskylt.
 
Det var dom bra grejerna. Sen vände det. Igår vid lunch ringde dom från neuropsykiatriska och berättade att dom måste avboka tiden som Herman äntligen fått för det fanns ingen remiss! Det hade blivit nåt fel. Men vad i helvete?! Vi som väntat så länge. Resten av dagen var ett stort svart hål för mig. Jag kände mig lurad. Grinade till och från hela eftermiddagen (men jobba skulle jag lik förbannat, är det inte märkligt?). Idag har Mannen ringt istället (jag orkade inte mer) och nu är en ny remiss skickad med tillägget "brådskande". Jag hoppas det blir nån ordning nu. Annars behöver jag också nån slags medicin tror jag.
 
Idag har det väl varit så där. Inget speciellt mer än att jag stängde och att eftermiddag blir lång då. Längtade hem. Ville ha choklad. Köpte för mycket, som vanligt. Varför gör jag alltid det? Förra fredagen köpte jag inget godis alls och det gick bra ändå. 
 
Handlade annat också. Imorgon blir det rajtan tajtan för då ska vi på cykelfest. Få se vilket rajtan-tajtan-humör jag är på. Äta och cykla ska jag väl i alla fall och bara man har börjat brukar ju partyhumöret komma. Men det är fortfarande rätt kallt ute. Man får nog ta på överdragsbyxorna om man ska palla. Ni ska få rapport om maten sen.
 
På söndag är det sista april. Vi lär väl ska kolla på brasan nere vid skolan då antar jag. Men vart tog april vägen egentligen?
 
På måndag första maj och ledigt. Men vi skulle köra dansen ändå tror jag.Sen börjar en ny arbetsvecka med nya saker att komma ihåg.
 
På tisdag ska jag lämna in bilen för hjulbyte på morgonen, sen måste jag komma ihåg att hämta den på rasten för direkt och omedelbart efter jobbet far jag till Sollefteå och frissan. Sen blåser jag hem igen och direkt till kören. Pust.
 
På onsdagen ska jag besikta bilen innan jobbet.
 
På torsdag ska jag till läkaren med mitt knä. Har jag berättat att jag ramlade på jobbet, dagen innan min födelsedag? Jo, det gjorde jag. Jag satt med vid lunchen för en gång skull och när jag reste mig från stolen för att göra nåt fastnade jag med foten i en barnstol som stod bakom min stol och föll handlöst i golvet. Höger knä var det första som träffade golvet och jävlar anamma vad ont det gjorde! Men jag kunde gå efter att ha suttit och hämtat mig från smärtan en stund och jag hade ont ett par dagar men det gick över. Men nu har jag ont på framsidan knät och härom morgonen upptäckte jag att det var en knöl där. En knöl som går att röra på under skinnet liksom. Det kändes inte helt bra om man säger så. 
 
Jodå, det är redan anmält som olycksfall på arbetet och det är ju bra att jag äntligen ska till läkaren och få det undersökt. Fast lösa bitar känns ju inte så kul...
 
På fredagen ska jag in till Östersund och hämta mina nya glasögon. Men sen är det väl inget mer den veckan hoppas jag!
 
Inget av det jag ska göra är speciellt stora saker egentligen (utom att åka till Sollefteå och till Östersund) men det där med att det ska kommas ihåg, det kan vara nog så jobbigt. Kanske tur för mig att det är tredagarshelg nu så jag kan vila upp mig innan veckan drar igång....
 

Fredagsfys???

Fredagsslö. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på att jag öppnade idag. Och tack vare detta slutade jag tidigt så jag borde haft tid att promenera innan middagen. Men det blev inget av med det. Det är bara nån plusgrad ute och det BLÅSER. Usch. Jag var inte alls sugen på nån promenad. 
 
Dessutom hade jag dåligt med ström i telefonen. Men jag sätter väl i laddaren och så promenerar jag efter middagen istället, ok? 
 
Nä. Jag plockade ihop resterna av fredagstacon (räcker till lunch imorgon, mums), plockade in disken och sen blev det inte så mycket mer. Det blåser fortfarande på ett otrevlig sätt där ute. 
 
Men - tänk att klockan är åtta och det är fortfarande ljust. Jag älskar det. Imorse när jag for på jobbet strax innan sex var det också ljust. Härligt!
 
Vi får väl se hur länge jag orkar hålla mig vaken ikväll. Det kanske blir en tidig kväll och revelj i gryningen imorgon. Då kan jag ju passa på att gå ut och gå istället för kvällens inställda promenad. Lakritskvinnan aproves.





RSS 2.0