Vilken härlig dag!
Sol och snö!
Idag följde jag med barnen till slalombacken. Kanonväder! Solsken, 3 minusgrader. Men jag kan ju inte stå overksam och se på när barnen åker. Jag tog två varv på elljusspåret istället. Första gången jag åker elljusspåret på Hammarn. Vilket lättsamt spår! Det var då inte sista gången jag åkte där.
När jag hittat tillbaka till backen fikade vi och barnen åkte en stund till. Hem och laga mat och sen slappa lite innan vi gick och hälsade på farmor en sväng.
Tyvärr blev det ingen boxning ikväll. Nu funderar jag på om jag ska hänga upp boxningssäcken och slå lite själv här hemma. Eller räcker det med träning för idag?
Förresten så ropade jag in ett par skinnskor på Tradera idag för en billig penning. ;-)
Idag följde jag med barnen till slalombacken. Kanonväder! Solsken, 3 minusgrader. Men jag kan ju inte stå overksam och se på när barnen åker. Jag tog två varv på elljusspåret istället. Första gången jag åker elljusspåret på Hammarn. Vilket lättsamt spår! Det var då inte sista gången jag åkte där.
När jag hittat tillbaka till backen fikade vi och barnen åkte en stund till. Hem och laga mat och sen slappa lite innan vi gick och hälsade på farmor en sväng.
Tyvärr blev det ingen boxning ikväll. Nu funderar jag på om jag ska hänga upp boxningssäcken och slå lite själv här hemma. Eller räcker det med träning för idag?
Förresten så ropade jag in ett par skinnskor på Tradera idag för en billig penning. ;-)
Själavärmare
Jag har stickat en bolero. Köpte garn för ett par år sen för att garnet var så mysigt. Men jag köpte för lite.....tänkte nystan istället för gram.
Så garnet har legat obrukat i en kasse. Nu fick jag för mig att jag behövde en bolero. För det borde väl garnet räcka till? Jag googlade på "stickad bolero" och fann precis en sån jag var ute efter: en som bara består av ett rakt stycke som man syr ihop.
Så här blev det! Bra va?
Om ni undrar över den svarta kanten på ärmhålet: Jag både mätte min rygg fel och räknade fel på masktätheten så den blev för stor. Men då mäter man upp rätt bredd, zigzagar lite raskt och klipper till. Sen döljer man zigzagkanten med en virkning i avvikande färg och säger "Det var meningen!".
Så garnet har legat obrukat i en kasse. Nu fick jag för mig att jag behövde en bolero. För det borde väl garnet räcka till? Jag googlade på "stickad bolero" och fann precis en sån jag var ute efter: en som bara består av ett rakt stycke som man syr ihop.
Så här blev det! Bra va?
Om ni undrar över den svarta kanten på ärmhålet: Jag både mätte min rygg fel och räknade fel på masktätheten så den blev för stor. Men då mäter man upp rätt bredd, zigzagar lite raskt och klipper till. Sen döljer man zigzagkanten med en virkning i avvikande färg och säger "Det var meningen!".
Bininis, bananas, mambas, carambas.
Imorse när jag packade upp matdosan för att ställa den i kylen på Härke konscentrum (där vi är när vi har grafik) tyckte jag att utsidan på påsen var lite blöt. Konstigt....?
Nej!
Det ligger en mosad banan i botten på ryggan.............. F****n! (Här kan ni infoga ett ord som faktiskt rimmar på banan).
Att jag aldrig kan lära mig. För det är så klart inte första gången. Bananen är ju så praktisk med sitt skal, redan färdigförpackad och behöver inget ytterligare skydd. Kan man tycka. Men efter ett tag blir den inte så mysig. Speciellt inte om man packar andra saker ovanpå, typ skissbok och pennfodral och pärm.....
Nu vet jag vad jag önskar mig när jag fyller år: En bananfodral!
Allsång med Din Mamma
Min kära syster Thea fyllde år förra veckan. Därför hade hon kalas i lördags. Kalas med god mat och allsång med Din Mamma.
Min mamma?
Nä. Din Mamma.
Jo förstår ni - det här är Din Mamma:
Det var hemskt skoj. Synd att Din Mamma håller till i Eskilstuna, annars hade jag anlitat dom ögonabums. Sååå bra!
Tack!
Min mamma?
Nä. Din Mamma.
Jo förstår ni - det här är Din Mamma:
Det var hemskt skoj. Synd att Din Mamma håller till i Eskilstuna, annars hade jag anlitat dom ögonabums. Sååå bra!
Tack!
Mig själv till mötes
Först kom titeln. Sen kom bilden. Sen blev det en dikt också.
Mig själv till mötes
Jag gick mig själv till mötes.
Jag blev så glad åt att se mig. Det var så längesen.
Jag frågade hur jag hade haft det på sistone.
Jo - det har ju varit rätt mycket.
Jobbet, barnen.
Men jag har tänkt på mig ibland, det har jag.
Vi skildes i samförstånd och jag lovade mig att jag skulle träffa mig lite oftare hädanefter.
Jag vill ju inte förlora min äldsta vän.
Jag gick mig själv till mötes.
Jag blev så glad åt att se mig. Det var så längesen.
Jag frågade hur jag hade haft det på sistone.
Jo - det har ju varit rätt mycket.
Jobbet, barnen.
Men jag har tänkt på mig ibland, det har jag.
Vi skildes i samförstånd och jag lovade mig att jag skulle träffa mig lite oftare hädanefter.
Jag vill ju inte förlora min äldsta vän.
Karuschaböxan
Leggings.
Tights
Karuschaböxan.
Kalla dom vad du vill. För 20 år sen när dom sist var aktuell (för mig) hette det tights. Men en expedit på KappAhl upplyste mig om att leggings är fotlösa medans tights är detsamma som strumpbyxor. Är det väl inte. Strumpbyxor heter ju strumpbyxor. Fast det sa jag inte. Annars gillar jag KappAhl. :)
Jag hade ett par med mönster av tulpaner minns jag, i grönt, fuchsia och ockragult. Mamma sydde. Och så ett par mörkgröna med glesa prickar, också i fuchsia och ockra. Till detta en lila stickad bomullströja och fuchsiafärgade tygskor. Diskret? Nej. Varför ska man vara det??
Nu äger jag ett par ljusbruna korta och ett par långa, ett par enkla svarta och ett par svarta med blixtlås längst ner på benen samt tunnare svarta och vita med spets nertill. Hm, jag tycks ha fegat ut med åren. Inte bra. Mer färg!
Det tog nog ett halvår innan jag tog till mig leggingsarna (hm...) som plagg. När jag såg tjejer som hade det förra vintern tyckte jag det såg ut som dom glömt brallorna och gick i långkalsongerna på stan. Men i somras köpte jag mina första och jäklar vad suveränt det var! Läste senare en insändare från en karl som beklagade sig över att alla tjejer hade långkalsonger till klänning nuförtiden, det var ju inte snyggt! Förr fick man minsann se bara ben på sommaren. Släng dig i väggen, gubbe, säger jag, långkalsonger till klänning, det är ju ett genialiskt mode för den svenska sommaren! Inga fler urinvägsinfektioner här inte! Den här vintern har jag också leggings. Fast jag har täckbyxor eller täckkjol utanpå. Lite som när man hade kalasbyxor under overallen på vintern när man var liten!
Det bästa med leggings är nog att dom är så bekväma. Låren, rumpan och magen får plats utan att det klämmer nånstans. Sen hänger man på sig en tunika som går ner en bit och förskönar det som sticker ut här och där. Toppa det med en stor sjal runt halsen, ett brett leende och ett glatt humör så är du färdigklädd sen!
Tights
Karuschaböxan.
Kalla dom vad du vill. För 20 år sen när dom sist var aktuell (för mig) hette det tights. Men en expedit på KappAhl upplyste mig om att leggings är fotlösa medans tights är detsamma som strumpbyxor. Är det väl inte. Strumpbyxor heter ju strumpbyxor. Fast det sa jag inte. Annars gillar jag KappAhl. :)
Jag hade ett par med mönster av tulpaner minns jag, i grönt, fuchsia och ockragult. Mamma sydde. Och så ett par mörkgröna med glesa prickar, också i fuchsia och ockra. Till detta en lila stickad bomullströja och fuchsiafärgade tygskor. Diskret? Nej. Varför ska man vara det??
Nu äger jag ett par ljusbruna korta och ett par långa, ett par enkla svarta och ett par svarta med blixtlås längst ner på benen samt tunnare svarta och vita med spets nertill. Hm, jag tycks ha fegat ut med åren. Inte bra. Mer färg!
Det tog nog ett halvår innan jag tog till mig leggingsarna (hm...) som plagg. När jag såg tjejer som hade det förra vintern tyckte jag det såg ut som dom glömt brallorna och gick i långkalsongerna på stan. Men i somras köpte jag mina första och jäklar vad suveränt det var! Läste senare en insändare från en karl som beklagade sig över att alla tjejer hade långkalsonger till klänning nuförtiden, det var ju inte snyggt! Förr fick man minsann se bara ben på sommaren. Släng dig i väggen, gubbe, säger jag, långkalsonger till klänning, det är ju ett genialiskt mode för den svenska sommaren! Inga fler urinvägsinfektioner här inte! Den här vintern har jag också leggings. Fast jag har täckbyxor eller täckkjol utanpå. Lite som när man hade kalasbyxor under overallen på vintern när man var liten!
Det bästa med leggings är nog att dom är så bekväma. Låren, rumpan och magen får plats utan att det klämmer nånstans. Sen hänger man på sig en tunika som går ner en bit och förskönar det som sticker ut här och där. Toppa det med en stor sjal runt halsen, ett brett leende och ett glatt humör så är du färdigklädd sen!
Se livet med rosa glasögon på
I fredags var min sista dag på jobbet för denna gång. Jodå jag kommer tillbaka till sommaren när skolan är slut.
Det blev en väldigt trevlig dag. Vi hade nämligen en ROSA DAG.
Det blev en väldigt trevlig dag. Vi hade nämligen en ROSA DAG.
Varför har man en rosa dag på jobbet? Jo, Jennie började en lunch prata om att den 8 januari skulle vi ha en rosa dag för då hade hon jobbat ett år på kundtjänst och gissa vilken färg hon gillar? Just det. Det där kom upp fler gånger och till sist så hade det rotat sig. Det blev allvar. Jag som som inte har annat än rosa underkläder hade tänkt att ta dom den dagen - men ju mer vi pratade om det desto mer tänkte jag: Varför vara diskret? Ska man göra nåt så ska man gå in för det. If it´s worth doing, it´s worth overdoing!
Jag började med att gå igenom alla bekanta i huvudet: Vilka har jag sett i rosa kläder? Och passar dom i storlek? Fick låna en rosa topp från ett håll och en rosa klänning från ett annat - knallrosa med zebraränder! Pimpade upp kängorna med ett par cerisa rosetter och fick låna rosa hårspray av Haqvin. Voilá! En rosa Gun.
Dagen R (som i Rosa) kom och nu ska ni få höra: Nästan alla hade rosa på sig! Vissa körde hela racet och hade rosa från topp till tå, vissa hade bara en rosa sjal eller tröja och några av killarna var ännu diskretare och hade rosa kallingar (jodå, dom drog ner byxlinningen och visade! ;-) )
På eftermiddagen hade vi rosa fika: Morotskaka med rosa glasyr, rosa maränger och rosa muffins.
Och alla var glada hela dagen. Tänk vad lite färg kan göra för humöret!
Länk till fler bilder:
http://www.facebook.com/album.php?aid=2032191&id=1188033538&l=f0cfae85a1Jag började med att gå igenom alla bekanta i huvudet: Vilka har jag sett i rosa kläder? Och passar dom i storlek? Fick låna en rosa topp från ett håll och en rosa klänning från ett annat - knallrosa med zebraränder! Pimpade upp kängorna med ett par cerisa rosetter och fick låna rosa hårspray av Haqvin. Voilá! En rosa Gun.
Dagen R (som i Rosa) kom och nu ska ni få höra: Nästan alla hade rosa på sig! Vissa körde hela racet och hade rosa från topp till tå, vissa hade bara en rosa sjal eller tröja och några av killarna var ännu diskretare och hade rosa kallingar (jodå, dom drog ner byxlinningen och visade! ;-) )
På eftermiddagen hade vi rosa fika: Morotskaka med rosa glasyr, rosa maränger och rosa muffins.
Och alla var glada hela dagen. Tänk vad lite färg kan göra för humöret!
Länk till fler bilder:
Lager på lager
Minus 32 imorse.
När jag gick ner mot Hammarn för att möta mina samåkare var jag klädd i:
Linne
Blus
Kavaj
Fleecetröja
Vinterkappa
Jeans
Täckbyxor
Strumpor
Tjocksockar
Kängor
Tumvantar
Mössa
Halsduk
Ja jag hade varselväst på också, det kanske blir ett lager till? Jag fällde även upp huvan på kappan. Och halsduken fick jag snart dra över näsan för det nöp i den - med påföljden att vattenångan från min andedräkt immade igen glasögonen varpå imman sedan FRÖS så jag fick ha glasögonen på nästippen och kolla över dom för att se vart jag gick. Vilket gav mig tillbaka huvudvärken från igår.
En kollega fick inte igång bilen för dom hade -39 grader.
Jag kan inte komma på nåt bra alls med denna kyla, faktiskt.
Nyårsröj
Igår städade jag skafferiet. Det behövdes verkligen. Jag hittade en knäck inklämd mellan en hylla och väggen - och jag har inte kokat nån knäck den här julen......
Ni förstår, jag hittade äntligen HYLLPAPPER! Har man ett skafferi i gammaldags stil med obehandlade furuhyllor så kräver det hyllpapper. Men jag har inte hittat nåt på Hammarn på sista tiden. Men Hübinettes inne i Östersund dom hade dom.
Och igår kom jag till gränsen där jag kände att det krävdes mer energi att fortsätta att ha stökigt i skafferiet än att städa. Bara att sätta igång. Städa skafferiet är nämligen inget litet projekt, det ska ni ha klart för er. Det ryms mer där än man tror.
För att göra städningen lite enklare sorterade jag upp det jag plockade ut redan från början och ställde det i olika kategorier på köksbänk och köksbord. Och köksgolv.... Det blev riktigt intressant. Jag ställde allt "extra" som kakor, godis, sprit, vin, öl etc på köksbordet. Det blev nästan fullt. Och vårat köksbord är 1x2 meter....... När Sören kom in i köket klappade jag mig på höfterna och honom på magen, pekade på köksbordet med alla godsakerna och sa: "Det HÄR det är allt det DÄR det!!". "Nähä!" svarade han "Allt det DÄR var ju KVAR i skafferiet.....". Och där har han ju en poäng förstås. :)
Nu är det fint i skafferiet med röd- och vitrutigt hyllpapper och mjölpåsar, burkar och flasor i störräta rader - ett tag..... Det man använder varje dag (eller väldigt ofta i alla fall) står på hyllan rakt in - havregryn, vetemjöl, müsli, oboy, matolja mm. Gud så praktiskt! Brödet ligger tyvärr framme på bänken därinne - brödburk skall inköpas å det snaraste! Golvet fick också göra tjänst - som barskåp. Allt fick inte plats på översta hyllan. Jösses vad flaskor vi fått denna jul. Ja Sörens födelsedag spelade också in.
På golvet står även alla kakburkarna med julkakorna som är kvar. Jag tror jag häller ner alla kakor som är kvar i en burk och tar med till jobbet imorgon så man blir kvitt dom och kan börja ett nytt, sundare liv.
Fan trot.
Ni förstår, jag hittade äntligen HYLLPAPPER! Har man ett skafferi i gammaldags stil med obehandlade furuhyllor så kräver det hyllpapper. Men jag har inte hittat nåt på Hammarn på sista tiden. Men Hübinettes inne i Östersund dom hade dom.
Och igår kom jag till gränsen där jag kände att det krävdes mer energi att fortsätta att ha stökigt i skafferiet än att städa. Bara att sätta igång. Städa skafferiet är nämligen inget litet projekt, det ska ni ha klart för er. Det ryms mer där än man tror.
För att göra städningen lite enklare sorterade jag upp det jag plockade ut redan från början och ställde det i olika kategorier på köksbänk och köksbord. Och köksgolv.... Det blev riktigt intressant. Jag ställde allt "extra" som kakor, godis, sprit, vin, öl etc på köksbordet. Det blev nästan fullt. Och vårat köksbord är 1x2 meter....... När Sören kom in i köket klappade jag mig på höfterna och honom på magen, pekade på köksbordet med alla godsakerna och sa: "Det HÄR det är allt det DÄR det!!". "Nähä!" svarade han "Allt det DÄR var ju KVAR i skafferiet.....". Och där har han ju en poäng förstås. :)
Nu är det fint i skafferiet med röd- och vitrutigt hyllpapper och mjölpåsar, burkar och flasor i störräta rader - ett tag..... Det man använder varje dag (eller väldigt ofta i alla fall) står på hyllan rakt in - havregryn, vetemjöl, müsli, oboy, matolja mm. Gud så praktiskt! Brödet ligger tyvärr framme på bänken därinne - brödburk skall inköpas å det snaraste! Golvet fick också göra tjänst - som barskåp. Allt fick inte plats på översta hyllan. Jösses vad flaskor vi fått denna jul. Ja Sörens födelsedag spelade också in.
På golvet står även alla kakburkarna med julkakorna som är kvar. Jag tror jag häller ner alla kakor som är kvar i en burk och tar med till jobbet imorgon så man blir kvitt dom och kan börja ett nytt, sundare liv.
Fan trot.
Jag är en datanörd
En datanörd som sitter vid datorn redan innan frukost. Imorse MED frukost.
Igår natt hade virusscannern hittat två trojaner som jag tog bort innan frukost. Igår förmiddag ringde Haqvin och talade om att det fortfarande kom upp virusvarningar. Fan.
Igår kväll scannade jag och grejade och donade. Körde en ny scan över natten. Imorse gjorde jag frukost och åt den framför datorn samtidigt som jag rensade Temporary Internet Files och Cookies för alla användare, tömde papperkorgen och konstaterade att virusscannern inte hade hittat nåt men hade hoppat över 83 filer. Knepigt........Så jag gjorde en omstart med "Inaktivera systemåterställnin" i kryssad och så startade jag en ny scan, denna gång med F-secures onlinescanner. Tänkte att den hinner nog gå färdigt innan Herman vaknar. :)
Det är hårt jobb att vara systemansvarig.
Igår natt hade virusscannern hittat två trojaner som jag tog bort innan frukost. Igår förmiddag ringde Haqvin och talade om att det fortfarande kom upp virusvarningar. Fan.
Igår kväll scannade jag och grejade och donade. Körde en ny scan över natten. Imorse gjorde jag frukost och åt den framför datorn samtidigt som jag rensade Temporary Internet Files och Cookies för alla användare, tömde papperkorgen och konstaterade att virusscannern inte hade hittat nåt men hade hoppat över 83 filer. Knepigt........Så jag gjorde en omstart med "Inaktivera systemåterställnin" i kryssad och så startade jag en ny scan, denna gång med F-secures onlinescanner. Tänkte att den hinner nog gå färdigt innan Herman vaknar. :)
Det är hårt jobb att vara systemansvarig.
Vilken helg!
På lördag förmiddag insåg vi att det var som vi misstänkt i ett par dagar - kylskåpet hade gått sönder. Kylen höll elva grader och frysen var nästan uppe på nollgradigt, trots att infrysningsfunktionen var påslagen.
Jaha!!!
Ok, det var 12 år gammalt. Glashyllan hade gått sönder för flera år sen och blivit utbytt mot en gallerhylla från ett annat kasserat kylskåp. Två av dörrhyllorna hade gått sönder och kasserats. Ok, ok, kylskåpet är förlåtet.
Sören hade brandjour så han fick byta bort den och sen for vi till stan. Till El-Giganten. Där bestämde vi oss för ett kylskåp av märket Gram. Betalade, lastade, åkte hem. I Stugun stannade vi för att handla. "Men!" utbrast Sören "Det står ju LG på kartongen!"
Vi hade fått fel kylskåp.
Och kundtjänst hade förstås hunnit stänga. Och det kylskåpet vi fick med oss var för högt. Förstås.
Igår for jag in själv och bytte till rätt kylskåp. Dom såg väldigt generade ut allihopa på El-Giganten. Dom skämdes väl. Kan dom gott göra tycker jag!
Hemma hade Sören kopplat in Boxern till tv-n. Vi har bytt därför att vi tyckte Telias bredbands-tv har varit lite instabil stundom. Hade jag insett att man var beroende av bra antennsignal hade jag nog varit lite mer skeptisk till bytet.....
Det funkade ju inte!
"Kontrollera din antenn". Herman fick ett sammanbrott vid varje avbrott, vilket var ungefär en gång i minuten. Haqvin tröttnade och gick upp och satte sig vid datorn istället. Jag började bläddra i bruksanvisningen till kylskåpet.
Det var fel bruksanvisning.......
Men vad är det frågan om? Jaja, så fruktansvärt svårmanövrerat var väl inte kylen men ändå, det ska väl vara rätt bruksanvisning som följer med kylskåpet?
"Mamma, nu är det virus på datorn igen!"
DÄR fick jag huvudvärk..........
Sommarbloggning
Det verkar gå som vanligt när sommar kommer - bloggeriet går trögt. Inte bara för att det finns så mycket annat att göra. Det gör det året om tycker jag. Det är mer som om tankarna svävar ut i den varma luften och försvinner...........
Visst har jag funderingar nu med. Visst kunde jag skriva om vad vi gör. Men det känns som........ja, det är trevligare att sitta på verandan och dricka ett glas vin eller en öl. Eller saft. Njuta av att kvällen är lite svalare än dagen. Av att det är så ljust.
Det blir små kommentarer på Facebook istället. Det räcker liksom.
Fast.....
Vi var på cruisingen på Hammarn i lördags. Cruisade padda. Det var skoj, alla blev så glada när vi kom åkande. En gammal Citroën, det är annat det än en massa jänkare!
Glad sommar!
Visst har jag funderingar nu med. Visst kunde jag skriva om vad vi gör. Men det känns som........ja, det är trevligare att sitta på verandan och dricka ett glas vin eller en öl. Eller saft. Njuta av att kvällen är lite svalare än dagen. Av att det är så ljust.
Det blir små kommentarer på Facebook istället. Det räcker liksom.
Fast.....
Vi var på cruisingen på Hammarn i lördags. Cruisade padda. Det var skoj, alla blev så glada när vi kom åkande. En gammal Citroën, det är annat det än en massa jänkare!
Glad sommar!
Har jag närt en emo vid min barm?
I morgon ska Storebror till frissan - äntligen! Han ser ut som en indian med sitt långa hår. Ja inget ont om indianer men eftersom han vägrar ha hästsvans eller flätor så har jag krävt att han klipper sig hos en frisör och det innan skolavslutningen.
Kan han ha ärvt det av mig? Mamman med det tokröda håret, kort spretigt bak och med lång lugg, mamman med dom turkosa naglarna och nitarmbandet, mamman med dom svarta strumporna och knähöga snörkängorna.
Hm. Kan man vara emo när man fyllt 40?
Han har äntligen hittat en frisyr han kan tänka sig. Långhårig förstås. Lite tufsig med lång lugg. Jadå, han får ha långt hår om han vill. Jag får ju ha kort hår. Men sen vill han ha slingor i svart och blått. Hm? Har jag närt en emo vid min barm?
Jag har idag skickat efter både blå och svart hårtoning samt blekning för att det blåa ska bli riktigt blått. Ja jag är lite nervös att jag ska bleka sönder håret på honom men en kompis till honom har provat samma produkter förut och det gick bra. Han var dock rosa i hela håret. Coolt. Och vi ska ju bara göra slingor. Tror jag.
Ok, vad blir nästa steg? Ja, mager är han redan. Och svart har varit en av favoritfärgerna länge.....Kajal under ögonen? Piercing? Nå, det sista är inte aktuellt, han är bara elva år. Och frågan är om det nånsin blir aktuellt. Storebror har en smärtgräns långt under knähöjd. "Emo" står för "emotional hardcore", det kanske även gäller konsten att känna smärta? I så fall har han alltid varit emo. Även känslomässigt. Det har alltid varit berg- och dalbana här.
Jag har idag skickat efter både blå och svart hårtoning samt blekning för att det blåa ska bli riktigt blått. Ja jag är lite nervös att jag ska bleka sönder håret på honom men en kompis till honom har provat samma produkter förut och det gick bra. Han var dock rosa i hela håret. Coolt. Och vi ska ju bara göra slingor. Tror jag.
Ok, vad blir nästa steg? Ja, mager är han redan. Och svart har varit en av favoritfärgerna länge.....Kajal under ögonen? Piercing? Nå, det sista är inte aktuellt, han är bara elva år. Och frågan är om det nånsin blir aktuellt. Storebror har en smärtgräns långt under knähöjd. "Emo" står för "emotional hardcore", det kanske även gäller konsten att känna smärta? I så fall har han alltid varit emo. Även känslomässigt. Det har alltid varit berg- och dalbana här.
Kan han ha ärvt det av mig? Mamman med det tokröda håret, kort spretigt bak och med lång lugg, mamman med dom turkosa naglarna och nitarmbandet, mamman med dom svarta strumporna och knähöga snörkängorna.
Hm. Kan man vara emo när man fyllt 40?
Nä vi var inte till Louvren.
Men jösses så kul vi har haft!
Vi har varit på Musée d´Orsey och sett skulpturer av Rodin, Picasso m.fl och tavlor av alla impressionisterna: Renoire, Monet, van Gogh, Degas och många andra.
Vi har kollat in Eiffeltornet.
Vi har ätit god mat och druckit vin.
Vi har hälsat på franska konststudenter med kindkyssar.
Vi har pratat tre-fyra språk på samma gång (svenska, engelska, franska och danska).
Vi har varit på Les Galerie des Machines i Nantes. Men vi hann tyvärr inte åka elefant. Några av oss fick däremot köra marulk. :) Brydd? Kolla in det här Youtube-klippet: http://www.youtube.com/watch?v=5HZmFomXluU
Det är möjligt att ni blir ännu mer brydd efter att ha kollat.
Vi har varit på vernissage med konstelever.
Vi har råkat ut för tågstrejk (välkommen till Frankrike!)
Vi har sett två konstnärer: dansken Jeppe Hein som reparerade sitt verk ute i Loire-floden och Ernesto Neto som dirigerade uppsättningen av sin installation på Musée de Beaux-Arts i Nantes.
Vi har promenerat och åkt spårvagn och vi har rännt i Metron och sprungit till tåget. Vi har fått skavsår och ont i fötterna.
Vi har hört grodorna kväka nere vid floden hela nätterna.
Bonsoir!
Det finns kort på Facebook som jag tror ni kommer åt med denna länk: http://www.facebook.com/album.php?aid=2014279&id=1188033538&l=8c8384c09d
Vi har varit på Musée d´Orsey och sett skulpturer av Rodin, Picasso m.fl och tavlor av alla impressionisterna: Renoire, Monet, van Gogh, Degas och många andra.
Vi har kollat in Eiffeltornet.
Vi har ätit god mat och druckit vin.
Vi har hälsat på franska konststudenter med kindkyssar.
Vi har pratat tre-fyra språk på samma gång (svenska, engelska, franska och danska).
Vi har varit på Les Galerie des Machines i Nantes. Men vi hann tyvärr inte åka elefant. Några av oss fick däremot köra marulk. :) Brydd? Kolla in det här Youtube-klippet: http://www.youtube.com/watch?v=5HZmFomXluU
Det är möjligt att ni blir ännu mer brydd efter att ha kollat.
Vi har varit på vernissage med konstelever.
Vi har råkat ut för tågstrejk (välkommen till Frankrike!)
Vi har sett två konstnärer: dansken Jeppe Hein som reparerade sitt verk ute i Loire-floden och Ernesto Neto som dirigerade uppsättningen av sin installation på Musée de Beaux-Arts i Nantes.
Vi har promenerat och åkt spårvagn och vi har rännt i Metron och sprungit till tåget. Vi har fått skavsår och ont i fötterna.
Vi har hört grodorna kväka nere vid floden hela nätterna.
Bonsoir!
Det finns kort på Facebook som jag tror ni kommer åt med denna länk: http://www.facebook.com/album.php?aid=2014279&id=1188033538&l=8c8384c09d
Njurar och pannbiffar
Jaha, så har man varit på njur-röntgen. Det var ju också en upplevelse.
Först leva på flytande föda dagen innan och dessutom laxera..... det vill jag inte göra om. Jo flytande föda går väl an....
Sen inte få äta förrän allt var klart. Vilket det var HALV ETT! Och jag hade tid klockan 9!
Jag fick först gå upp på labb och lämna ett blodprov. Sen väntade jag en liten stund och så var det min tur. Trodde jag. När jag klätt av mig och fått på mig blårocken så kommer sköterskan och säger att mitt prov inte hade blivit inlämnat så det var inte klart än. Jag fick klä på mig och vänta en stund.....
Själva röntgen var ingen enkel historia. Först knäpptes några bilder i olika vinklar. Sedan skulle jag få kontrastvätska insprutat i ett blodkärl på armen. Då ska ni känna till det att hitta ett blodkärl på min arm, det är inte det lättaste..... Jag har numera fyra stick på armarna, inklusive det jag fick på labb. Sen skulle det väntas i tre minuter för att kontrastvätskan skulle nå fram till njurarna. Då lades ett tryck över magen för att täppa till urinledarna så kontrastvätskan stannade kvar i njurarna. Detta gjordes medelst gummiblåsor som hölls fast med en plastskiva och spännband. Jo, blåa spännband. Jag såg inte om det stod Biltema på dom. :)
Mera bilder och så ta bort trycket och några bilder till. Sen skulle dom kolla att bilderna blev bra innan jag fick gå. Dom blev tydligen bra förutom att gaser skymde på nån bild så dom skickade mig på ultraljudsundersökning som komplettering till röntgen. Och där fick jag vänta....och vänta....och vänta..... eftersom min tid inte var inplanerad. Sen fick jag vänta en kvart inne på britsen också, halvnaken, hungrig och frusen, innan doktorn kom, han som skulle sköta ultraljudsunderökningen. Burr!
När han var klar med vänster njure så sa han att den såg normal ut. Det lät ju bra. Höger sa han däremot inget om. Det behöver förstås inte betyda nåt. Jag tänkte ändå inte på det förrän efteråt, jag var så hungrig och dizzy i skallen så jag kunde bara tänka på att få MAT! När undersökningen var klar kom sköterskan in och sa: "Ja nu är vi klara, nu kan du gå och äta!" HUR kunde du veta att det var det jag tänkte på? frågade jag. ;-)
Lasarettets pannbiffar var bleka och messmörssåsen söt och konstig men herregud så GOTT det var!
Först leva på flytande föda dagen innan och dessutom laxera..... det vill jag inte göra om. Jo flytande föda går väl an....
Sen inte få äta förrän allt var klart. Vilket det var HALV ETT! Och jag hade tid klockan 9!
Jag fick först gå upp på labb och lämna ett blodprov. Sen väntade jag en liten stund och så var det min tur. Trodde jag. När jag klätt av mig och fått på mig blårocken så kommer sköterskan och säger att mitt prov inte hade blivit inlämnat så det var inte klart än. Jag fick klä på mig och vänta en stund.....
Själva röntgen var ingen enkel historia. Först knäpptes några bilder i olika vinklar. Sedan skulle jag få kontrastvätska insprutat i ett blodkärl på armen. Då ska ni känna till det att hitta ett blodkärl på min arm, det är inte det lättaste..... Jag har numera fyra stick på armarna, inklusive det jag fick på labb. Sen skulle det väntas i tre minuter för att kontrastvätskan skulle nå fram till njurarna. Då lades ett tryck över magen för att täppa till urinledarna så kontrastvätskan stannade kvar i njurarna. Detta gjordes medelst gummiblåsor som hölls fast med en plastskiva och spännband. Jo, blåa spännband. Jag såg inte om det stod Biltema på dom. :)
Mera bilder och så ta bort trycket och några bilder till. Sen skulle dom kolla att bilderna blev bra innan jag fick gå. Dom blev tydligen bra förutom att gaser skymde på nån bild så dom skickade mig på ultraljudsundersökning som komplettering till röntgen. Och där fick jag vänta....och vänta....och vänta..... eftersom min tid inte var inplanerad. Sen fick jag vänta en kvart inne på britsen också, halvnaken, hungrig och frusen, innan doktorn kom, han som skulle sköta ultraljudsunderökningen. Burr!
När han var klar med vänster njure så sa han att den såg normal ut. Det lät ju bra. Höger sa han däremot inget om. Det behöver förstås inte betyda nåt. Jag tänkte ändå inte på det förrän efteråt, jag var så hungrig och dizzy i skallen så jag kunde bara tänka på att få MAT! När undersökningen var klar kom sköterskan in och sa: "Ja nu är vi klara, nu kan du gå och äta!" HUR kunde du veta att det var det jag tänkte på? frågade jag. ;-)
Lasarettets pannbiffar var bleka och messmörssåsen söt och konstig men herregud så GOTT det var!
