Sommar, sommar, sommar

Jo, men jag är här. Jag har ju lagt ut fredagsfoton så jag är inte alldeles inaktiv.
 
Hjärnan är särdeles aktiv just nu. Kroppen inte fullt så. Jag har fortfarande ont i benet. Ichiasnerven fortfarande i kläm. Det är dock lite bättre nu sedan jag blivit fem kilo lättare. Jodå, jag har smygbantat här, utan att skriva på bloggen. Det ni. Nå, det var faktiskt ingen hemlighet, jag lät bara bli att tala om det för allt och alla. Jag körde pulver och den här gången gick det bra. Fem kilo på tre veckor. Bra jobbat. Nu är tanken att jag ska fortsätta gå ner genom att äta vettigt. Den gamla fina handregeln ska komma till heders igen: Tre nävar frukt och grönt och en handflatas storlek och tjocklek av magert protein till frukost, lunch och middag och hälften till mellanmål på eftermiddagen. Det går väl så där. Vissa dagar har gått bra, andra har varit sämre. Men jag äter i alla fall inget godis, det tycker jag är väldigt bra gjort. Jag är inte ens sugen. På semestern unnade Mannen och jag oss en glass och en gång delade vi på en bulle och i Storuman på en bakelse som gick under beteckningen "slabang".
 
 
Ja, du läste rätt, smygsemestrar gör jag också. Först två veckor på mc i maj och sen en vecka i juli. I maj for vi till Nederländerna och Tyskland. Många mil blev det. Men vi hade trevligt och åt och drack gott och mojade oss. 
 
I juli for vi norrut. Arvidsjaur, Stora sjöfallet, Kiruna, Lofoten och sen Bodö och hemöver via Arjeplog. Vi bodde på hotell och vi åt god mat den här gången också. Dock undvek vi pommes frites och liknande vilket var ganska lätt eftersom vi höll oss i Sverige och Norge. I Nederländerna och Tyskland är det svårare. Där verkar pommes frites vara nåt man måste ha till maten, ungefär som vi har lingonsylt. Eller tyttebärsyltetöj. Det fick jag till "Mammas fiskgratäng" i Svolvaer i Lofoten. Det var inte som min mammas fiskgratäng. Det var ingen sås utan det var fisk i form, kryddad med korianderfrö och gratinerad med ströbröd ovanpå. Verkade vara makrill eller strömming om man gick efter konsistensen och med tanke på tillbehören: kokt potatis, rivna morötter, skirat smör och, som sagt, lingonsylt.
 
 
På väg hemåt från Arjeplog skulle vi stanna i Hoting för att titta på bilar. Vi såg hur det mörknade mer och mer vid horisonten och molnen tornade upp sig. Till slut började det blixtra men vi hann faktiskt fram till Hoting innan åskvädret drog över oss. Ja, vi hann till och med provköra ett par bilar. Sen skulle vi käka på Frasses som låg bredvid. Mannen ställde in motorcykeln under tak, vid väggen. Vi gick in, beställde, fick vår mat och sen drog det igång. Det blixtrade, åskade, rengade, stormade! Jag har aldrig varit med om nåt liknande. Och länge höll det på. Jag skojade och sade lite sarkastiskt att "det var ju tur du ställde in cykeln under tak så den inte blev blöt" för det regnade i princip på tvären. Plöstligt ser vi hur motorcykeln rör på sig och TIPPAR OMKULL! Vi var tvungna att gå ut i blötvädret och resa upp den. Den enda skadan vi kunde se var backspegeln som gått av. Vi fick upp den på centralstödet och skyndade oss in igen. Dyngsura. 
 
 
Så här såg det ut på SMHI-s radarsida. Dom röda kryssen är blixtar. Hoting ligger strax nedanför Dorotea, mot sydväst om ni inte vet det. Där var vi, mitt i det röda kaoset.
 
 
Kanske jag lägger ut fler bilder i ett senare inlägg. Jag har inte lagt in dom på datorn än, har inte haft lust att sitta här på kontoret. Ändå har jag inte varit ute så himla mycket här hemma. Det är inte så mysigt ute när det är trettio grader flera dagar (veckor?!) i rad. Vi höll oss till och med inomhus på eftermiddagen på jobbet. Det var som att vara i Spanien eller i Italien.
 
Det var inte så mysigt när det brann på andra sidan berget heller. Inte så mysigt att se röken hemifrån och se helikoptrarna åka precis över gården för att släcka elden. Inte så mysigt att få besök av polisen som vill veta hur många och vilka som bor i huset utifall det blir aktuellt med evakuering. En konstant spänning som man inte insåg att man levde med förrän den försvann. Förrän man var säker på att elden var inringad och det bara var en fråga om eftersläcking och kontroll att det inte blossade upp igen. Har inte varit uppe till Colldéns på tre veckor. Det ser väldigt annorlunda ut där nu när dom har gjort brandgator. Vindskyddet har brunnit ner förresten. Det gör det hela lite verkligare på något vis, lite otäckare. Jag brukar ju GÅ dit! Jag får väl göra mig en tur dit i helgen. Kanske. Jag vet inte om jag vill se eländet. 
 
I lördags var Mannen och jag på vår traditionella tripp till Näsåker och Urkult. Vi brukar ta motorcykeln och åka och titta på marknaden. Vi har aldrig varit inne på själva festivalen men nån gång ska vi har vi sagt. Denna gång åkte vi dock padda istället för motorcykel. Det enda vi köpte var en thaitallrik och så kaffe och varsin chokladboll (hmm...). Inga haremsbyxor, kristaller eller amuletter. Är jag fördomsfull tycker ni? Åk dit själva och studera folk. Det är intressant. Varje gång ställer jag mig frågan: är dom så här året om eller klär dom upp sig för festivalen? Jag kutar förvisso runt i haremsbyxor här hemma (och även offentligt ibland) och jag syr mina egna kläder och är helt för jämlikhet, jämbördighet, solidariet med andra människor och en rättvis fördelning av resurser men........ jag vet inte. Kanske det är där skon klämmer. När blir det bara yta och när vet man att det är på riktigt? 
 
 
 
I måndags började jag jobba igen. Nej, det var inte vad jag längtade efter. Jag har ju knappt varit hemma under min ledighet. Fast det var lite skönt det också, faktiskt. Åker man bort så kan man inte "göra nytta". Och det är väl snart helg igen. Då ska jag sy lite mer. Jag har kommit igång på nåt vis. Vet inte vad det är för komponenter som har trillat på plats i hjärnan men sen i maj har jag sytt en tunika, en topp och två klänningar samt ett linne som är en prototyp. M-B vill ha ett linne i samma tyg som trikåklänningen men eftersom jag inte hade nåt linnemönster så har jag modifierat klänningsmönstret. Hon provade prototyplinnet idag och var nöjd med modellen. Det är jag med. Kanske jag kan använda det mönstret till den där maxiklänningen jag ska sy av det andra tyget jag köpte på Syfestivalen. Jag har beställt två nya mönster från So Sew Me också, och ett tyg jag suktat efter länge. Jag är dock inte riktigt säker på vad jag ska sy av tyget. Kanske en klänning?
 
 

Tåspets

 
Fredagsfotot 2018-06-30
 

Midsommarblomster

 
Fredagsfotot 2018-06-23
 
 
 

Åttisju, åttisju, vart har du tagit vägen nu?

 
Fredagsfotot 2018-06-16
 

Kopp?

 
Fredagsfotot 2018-06-10
 

I feel pretty

 
Fredagsfotot 2018-06-02
 
 

Korsvirke

 
Fredagsfotot 2018-05-27
 

Urlaub

 
Fredagsfotot 2018-05-20
 
 
 

Promenad?

 
Fredagsfotot 2018-05-12
 

Fredagsfeeling

 
Fredagsfotot 2018-05-04
 

Väder

Jag älskar när det beigea och bruna gradvis byter färg till grönt. Jag älskar det. 
 
 
Värmen slog till. Det hände bara på några dagar. Gröna löv. Vilket under.
 
I torsdags var det Kristi himmelsfärd. Jag dammsög och torkade på verandan. Tog fram dynor, fårskinn, kuddar och filtar. Lego hittade genast sin plats. Pussel var försiktigt nyfiken. 
 
 
Igår cyklade jag till jobbet, tro det eller ej. Hem cyklade jag i alla fall till K-G-backen, sen genade jag där och gick resten av vägen hem. Man får vara glad åt det lilla. Jag räknar med att jag ska orka längre och längre för varje gång och orka HELA Pålgårdsbacken hem innan sommaren är slut.
 
Tyvärr var det inte lika soligt igår. Det var mer som Herman beskrev det: som en kran som vreds av och på hela dagen  Och när det inte regnade var det fuktigt, som om rötmånaden redan börjat. Mäh. Vi är ju bara i mitten av maj. 
 
Förra helgen var däremot varm och solig. På söndagen hade jag öppen ateljé. Konstföreningen arrangerade en konstrunda med lokala konstnärer och hantverkare. 25 besökare hos mig. Inte illa. Det var flera som visade intresse för några tavlor så kanske jag får sälja framöver. 
 
 
Är det ett ålderstecken att man uppskattar vårvädret för att man kan hänga tvätten utomhus? 

Vårstädning

Det gick undan med snön bara det blev plusgrader. Krispiga mornar med minusgrader och vinterkläder och soliga eftermiddagar i bara skjortärmarna. Eller t-shirtärmarna kanske, om det går att säga så. 
 
Det är inte längre en meter djup snö på gräsmattan. Den snö som är kvar är fluffig och innehåller mest luft verkar det som. Jag vet för jag var ute och gick i den idag på prov. Rabatterna är mest fulla med döda växter ännu men libbstickan har skjutit fart. Först som vanligt.
 
 
Jag har städat och tvättat och grejat på i helgen. Förra helgen var vi inte hemma så jag låg efter lite. Vi var till Eskilstuna och firade mamma som fyllde 75 år. Åt lunch på en grekisk restaurang och sen var det kak- och tårtkalas hemma hos mamma och pappa. Mycket trevligt men intensivt. Det kändes i måndags och även resten av veckan att jag inte riktigt fått den där återhämtningen jag behöver få under helgen. Jag får väl ta igen det nu, när det är helg på tisdag igen. Ja, det är första maj på tisdag. Redan. 
 
Det har hänt så mycket sen jag skrev sist så det är omöjligt att minnas allt. Jag vet inte varför jag inte är inne här och skriver. Jag vill ju egentligen. Jag gillar att skriva. Jag får väl skärpa mig. Igen.
 
Jag var i alla fall till frissan förra veckan. Jag var långhårig som attan eftersom jag var sent ute som vanligt och det inte fanns några tider som passade mina arbetstider förrän långt in i april. Men man får se det positiva i det. Frissan hade en hel det hår att jobba med. 
 
 
Och resultatet blev lysande, som vanligt. En färg i botten och baktill och tre olika nyanser på partierna i framhåret (kan man säga "framhåret"?). Glömde vända bilden när jag fotade till instagram men luggen ligger åt höger som vanligt. Hon fick fixa ögonbrynen också. Jag är mycket nöjd med hela looken. 
 
 
Fick veta förra veckan att en vän och före detta kollega hastigt gått bort. Vi träffades senast utanför Time av en slump. Jag som tänkt att jag ska hälsa på nån gång. Varför gör man inte som man tänker? Nu är det för sent. Varför lär man sig aldrig? Och hur ska jag nånsin mera kunna teckna en häxserie med Lillebjörn? Jag blev ledsen bara av att leta fram den här serien. 
 
Hejdå, Lillebjörn.
 
 
Äh, vet ni vad - vi tar en till. Det kan inte bli värre än det är. Och jag tror inte du misstycker, eller hur, U? Kanske du lufsar där ute i skogen nu och äter blåbär?
 
 
 
 
 
 
 

Mjukt

 
Fredagsfotot 2018-04-28
 

Rödgrön röra

 
Fredagsfotot 2018-04-22
 

Svart/vitt

 
Fredagsfotot 2018-04-14
 





RSS 2.0