alias Kvasthilda

Inte lätt att ha tre bloggar när energin knappt räcker till en. Eller om det är tiden?

 

I helgen var jag och Mannen på mc-mässan i Stockholm. Vi började med att fara till E-tuna och sova över där. Sen in till Stockholm på lördagen. Mycket att se på fanns det och fika och öl med goda vänner hann vi med också. På kvällen letade vi oss fram till en indisk restaurang i närheten och det var inte så tokigt. Många foton blev det under dagens gång. Några av dom kan du se på fotobloggen. Det är väl den bloggen jag uppdaterar oftast nuförtiden....hrrm....

 

Sen då? Ja, jag har jobbat. Jobbat och jobbat och jobbat. Huvudet är fullt när jag kommer hem. Dom senaste dagarna har varit extra jobbiga då det är folk som är sjuka och dom flesta av barnen har varit på plats. Men torsdagar är bra på annat vis för då har jag öppningen vilket innebär att jag slutar tidigt. Imorgon åkte jag dock på stängningen istället men det blir ingen stor skillnad mot hur jag skulle ha jobbat annars så det spelar mig ingen roll. Jag ska inte göra nåt speciellt, mer än att göra helg och det kan jag ju göra ändå. Haqvin har visst önskat hamburgare till fredagsmiddag och det tycker jag låter både gott och lättsamt.

 

Dessvärre var jag så slut i huvudet idag att jag skippade träningen. Det var alltså inte det fysiska som inte räckte till utan det mentala. Jag kände att jag ville ha lugnt och tyst och tänka mina egna tankar. Jag har inte riktigt hunnit med det idag. Men jag var på latin fusion i tisdags, alltid något. Dansade så att svetten lackade och jag fick fylla på vattenflaskan under passet. Inte illa, va?

 

En annan sak jag gjorde i tisdags var att åka in till stan. Jag skulle till habiliteringen med Herman och träffa arbetsterapeuten och prata tid och planering och sånt. Efter det hade jag beställt tid till optikern. Jag ser sämre och sämre på nära håll och jag kände att jag måste väl kolla upp det istället för att gå omkring och vara trött i ögonen. Kanske ändå att det är dags för progressiva. Jodå, det tyckte optikern också. Suck. Jag som tycker jag nyss har bytt brillor. Ett och ett halvt år sen var det sa optikern. Ja det är väl nästan nyss det?

 

Sen ska man ju välja bågar också. Det tog en hiskelig tid innan jag till slut bestämde mig för ett par ljusbruna. Jag som började med att spana in gröna bågar. Grönt är skönt. Men dom jag valde gick bättre ihop med mitt ansikte, jag fick lite mer färg liksom. Jag ångrar att jag inte tog med mina andra par glasögon, dom hade kanske kunnat sätta i glasen i dom bågarna istället. Det hade i alla fall blivit lite billigare än vad det blev nu.....

 

Fick inte så mycket pengar den här månaden heller, bara för decembers jobb. Jag får fortfarande gå på timlön. Känns frustrerande. Jag vill inte nöta på mitt kreditkort mera nu, det ska ju betalas tillbaka också när jag väl får pengar och då står jag där på noll igen. Hoppas verkligen det blir jobb ända till sista mars. Jag behöver pengarna. 

 

Nåt annat jag behöver är att klippa mig. Kom på det för sent som vanligt och fick ingen tid förrän andra veckan i februari. Tog en tid på torsdagseftermiddagen för då slutar jag ju tidigare som sagt. Fast nu verkar det som det skiter sig för Mannen är inte hemma den dagen och det betyder att jag inte kan öppna dagis klockan sex för jag måste skjutsa Herman till bussen. Alltså vet jag inte när jag ska kunna gå till frissan och bli fin igen. Jäkla skit. 

 

Nu ropar Herman att det är Mythbusters på tv så nu får ni klara er utan mig. Tjillevippen!

 

 

 

 

Rutinen att skriva saknas fortfarande men jag gör väl en sammanfattning då, så här mitt i veckan:

 

I söndags åkte jag äntligen skidor! Ett varv i pålgårdsspåret, med gamla skidorna men med nya pjäxorna. Härligt, härligt!

 

Sen blev det måndag och då har jag så klart jobbat. Väldigt ovant men väldigt kul att säga"på jobbet" istället för "på dagis" eller nåt.

 

Träning i måndags kväll och latin fusion igår. Vilokväll ikväll. Inte ens en promenad (om man inte räknar att dra runt barn i pulka förstås). Många barn idag = trött i huvudet.

 

Imorgon kväll har vi husmöte så då lär jag väl inte komma iväg på nån träning men å andra sidan öppnar jag och slutar tidigt så jag kanske hinner åka skidor på eftermiddagen?

 

 

 

Alltså, jag tycker inte om när det blir så lite skrivet här. Jag gillar ju att skriva. Men jag tror inte det har med minskad lust att göra utan med att jag inte hittat nån ny rutin för det. Förut satt jag vid datorn varje förmiddag och kollade jobb och då skrev jag på bloggen också. Nu åker jag och jobbar på morgonen istället och jag måste hitta andra tillfällen att skriva. På kvällen skulle ju funka eller på rasten om jag inte är ute och går eller är så trött så jag måste ligga och blunda en stund.

 

 

Jag ÄR trött. Fastän ljuset är på väg tillbaka och det dröjer längre innan solen går ner om dagarna. Trodde det skulle bli lättare nu. Men det var ju första skolveckan för Herman förstås. Första veckan med riktigt tidiga morgnar och svårt att komma i säng på kvällen fast man VET att man ska upp nästa dag. Nåja, vi kommer väl in i den rutinen också så småningom. 

 

Vädret har växlat i veckan. I torsdags var det minus 20 mest hela dagen. Jag slutade tidigt den dagen och for hem vid halv tre. Fikade, plockade in disken, donade på lite. Tänkte att nej, jag måste nog gå och hämta posten. Byltade på mig täckbyxor och jacka, halsduk och mössa för det var ju kallt. Gick ut och blev ståendes utanför bron av pur förvåning. Det var ju varmt! Gick in och kollade temperaturen. Minus fem?? Hur är det möjligt?

 

Idag har det varit runt nollan. Jag tog en promenad med kameran och när jag kom till Plassen kollade jag hur skidspåret såg ut. Verkade lovande. Imorgon ska jag nog ta ett varv efter frukost. Får väl ta gammelskidorna eftersom dom nya inte är vallade än. Det är bra om skidåkningen blir rutin också. Den övriga träningen går ju bra, jag var iväg i torsdags igen. Då hade jag fortfarande träningsvärk efter måndagens träning. Idag lördag känner jag av torsdagsträningen. Bra jobbat!

 

Imorgon tänkte jag också vi kunde åka skoter en sväng på eftermiddagen och knäppa lite snygga kort. Mannen åkte iväg en vända för en stund sen, innan det blev helt mörkt men jag tyckte ändå det var för mörkt för fotografering så jag avstod. Efter en stund hade han lagt ut ett jättetjusigt kort på Facebook, taget längst upp på Snödberget. Snötyngda träd och skymningshimmel. Äsch. Jag borde ha följt med.

 

Har inte fått till matrutinerna än heller. Det krävs lite mer planering för middagen nu när jag inte här hemma om dagarna. Dock har jag inte ätit några gottigheter på hela veckan, inte förrän igår när det var fredag. Det beror nog mycket på att jag jobbar och det är ju bra. Jag har inget gotta hemma heller så kvällarna klarar jag galant. Men jag köpte Nutella häromdagen och det är nog det dummaste vi kan ha hemma för jag älskar Nutella. Hade glömt bort den men någon i detta hus hade fikat medans jag var ute och gick idag och nutellaburken stod kvar på köksön. Jag föll för frestelsen - det blev rostad macka med Nutella på till kaffet. Gott gott men jäkligt onödigt.

 

Jag vill ju inte växa ur mina kläder igen. Ända sen vi var till Turkiet har det sakta gått uppåt men nu, nu är det slut med det. Till sommaren ska jag ha kommit under 70 kg och med dom muskler jag har skaffat mig till dess kommer jag att vara en riktig puma på stranden. Det har jag bestämt!

 

 

 

 

Jag är inte riktigt förtjust i kylan. Nu är det minus 15 igen. Jag trodde det skulle bli mildare nu eftersom det hade stigit till minus sex igår kväll och det dessutom snöade. Å andra sidan, i måndags var det minus 25. Burr!! Ingen utelek då, inte.

 

Träningen har börjat! Första passet var i måndags. A drog igång oss med en rivstart. Det blev crossfit - fyra stationer med två övningar på varje, 4x30 sekunder, kort vila mellan varje station. Sen en vända till då vi körde 20 sekunder. Gaaah! Det blev inte många burpees på slutet kan jag lova. Och igår kväll var det latin fusion. Kul! Några nya låtar och några gamla blev det. Jag kände mig riktigt taggad och shejkade loss riktigt ordentligt.

 

Träningsvärken hade bara börjat anas då. Idag vill jag nog inte dansa så mycket. Det känns att jag har en kropp.

 

Nu ska jag fara och jobba. Tjingeling!

 

 

 

Oj, det var ett tag sen jag skrev nu. Nästan en vecka sen. Men jag har haft fullt i huvudet nu när jag börjat jobba. Onsdag och torsdag på Himlavalvet och i fredags på Skolbacken, där jag ska vara hädanefter. Man blir lite trött och full i huvudet av att jobba på dagis. Men nu är det på riktigt för jag har fått schema och nyckel! SÅ SKÖNT med schema. Nu kan jag planera min vardag. 

 

Vad har vi gjort då? Ja, vi har gjort snögubbar (ganska små), vikit "loppor" av papper, skottat snö, ätit pannkakor och åkt kana bland annat. Sånt där man gör om dagarna, ni vet.

 

Kort vecka, det blev fort helg igen. Haqvin började skolan i fredags så han fick ännu kortare vecka. Vi åt pizza till fredagsmiddag, Kaffestugan fick stå för bakningen den här gången.

 

Igår plockade vi ner julen. Gud vad skönt det var med en gran som inte sticks eller barrar! Det enda som är kvar nu är adventsgranen ute och ljusslingan på verandan för den har jag glömt att släcka. Jag tycker det känns som att man en efter en stänger ner alla livsuppehållande maskiner för en allvarligt sjuk när man plockar ner stjärnor och ljustakar och ljusslingor. Det är ju mörkt fortfarande!! Hur ska det gå?! Hur ska vi överleva?

 

Fast jag har tänt dom andra lamporna i fönstren. Vardagslamporna. Och jag har bytt till vardagsgardiner i kök och sal. Jag verkar dock ha drabbats av plötslig senilitet för jag har ingen aning om vart jag har gjort av pinnarna till rull-upp-gardinerna. Jag har inget minne ens av att jag plockade bort dom. Var kan man ställa två pinnar på 1,5 meter utan att man ser dom? Bakom en dörr? Jo, jag har kollat bakom alla dörrar vi har. I tvättstugan? Ja det var min första gissning men där finns dom inte. I garderoben i Hermans rum, bredvid den där gardinerna ligger? Nej. Jag begriper ingenting.

 

Det är inte riktigt lika fint utan pinnar....

 

Lakritskvinnan verkar ha smugit sig fram igen. Idag var tredje dagen i rad som jag tog en promenad. Bara en halvtimme idag visserligen men 30 minuter är bättre än noll minuter. Man kan väl se det som uppvärmning och öka på sträckan så småningom?

 

Uppvärmning skulle jag behövt på riktigt när jag promenerade idag. Det var kallt, tio minus. Igår var det något mildare men då blåste det isbitar istället. Jag som gick neråt kyrkan i akt och mening att gå grisrundan svängde höger istället och gick Pålgårdsbacken upp igen. Det blåste så det gjorde ont i pannan. Jag pallade inte tanken att gå ut på dom öppna fälten nedanför grishuset. Fy faderullan för blåst!

 

 

Hur jag ska lyckas hitta tillbaka till det sunda ätandet vet jag däremot inte ännu. Jag försökte börja räkna kalorier igen häromdagen men det sket sig efter en enda stackars dag. Nu har jag ju inte tänkt köra nån speciell diet förutom "mat-dieten" men jag kände att jag behövde styra upp intaget på nåt sätt. Men, nähä, jag får väl göra på annat sätt då.....

 

Jag får väl vänta med det nya livet till på onsdag då alla helger är över. Då börjar jag jobba på dagis igen. Ända fram till sista mars ska jag jobba, det har jag nog inte skrivit, va? Jo, det känns bra. Lite pirrigt men skönt ändå att få ett schema och veta vilka tider och var jag ska vara. Skönt att få ett JOBB. Sen om det bara blir tre måndader så må det väl vara hänt då. Då HAR jag i alla fall jobbat i tre månader. 

 

Förresten så drar väl snart gymnastikföreningens träning igång igen? Inget är som vardagens rutiner.

 

Lördag idag. Ganska lugn dag. Har bland annat promenerat en vända på skogen i halkan, med broddar som tur var. Kameran hade jag med mig. Fotoutmaningen har börjat! Nähä, det har jag visst glömt att skriva om. Jag har haka på en utmaning där man ska lägga ut 365 foton på ett år. Fast om du följer min fotoblogg också så har du redan läst det för där har jag skrivit om det. Det är också där fotografierna kommer att publiceras. Jag har bara lagt ut en bild hittills men jag har redan fått kommentarer av andra deltagare. Kul! Länk till fotobloggen finns till vänster om du inte redan sett det.

 

Tänkte jag skulle kolla på bilderna jag knäppt dom senaste dagarna nu. Man får bara ta med bilder som är knäppta i år så den första är knäppt på nyårsnatten - det var ju nytt år då! Har sett på flera av bloggarna att dom tänkt lika, det är tomtebloss och fyrverkerier och ufo-ballonger på flera stycken. Fast jag förstår inte varför så många skriver text till sina bilder, gärna där tema-ordet är med. Vi ser ju att det är en kula? Det blir lite "apelsin-tv". Eller pekbok som en mig närstående person sa.... 

 

Jag tycker man kan låta bilden tala för sig själv. Låt betraktaren tolka bilden efter sitt eget huvud och sin egen verklighet. Kanske jag är lite konstskadad? Men jag gillar inte innehållsförtecknigar på bilder. Det räcker väl med rubriken (temat)? Det är ju ingen tävling om vem som tolkat temat bäst. Ingen fiffighetstävling heller - fast visst vill man väl vara lite vitsig ibland och inte helt bokstavlig. Hur kul är det att vara bokstavlig jämnt? En del teman bjuder dessutom verkligen in för flera tolkningar. Några exempel:

 

Andningshål - skulle kunna vara ett hål i isen, ett par näsborrar, en lugn plats etc etc

Skål - kan vara några som utbringar en skål eller en skål med frukt eller varför inte en kratersjö?

En gång till - kan tolkas på väldigt många sätt!

Medhjälpare - finns många varianter på det också.

 

Dessutom får man byta ut 52 av temana till egna. Från dessa plockas sen nästa års teman. Roligt tycker jag. Då är man med och bidrar på dubbelt vis. 

 

Nu ska jag se om jag lyckats fånga några av temana på bild. Snart på en blogg nära er!

 

Så har vi varit och shoppat och gjort av med lite presentkort. Jag och grabbarna for till Sollefteå och gick på Dressman. Herman har nu ett par nya, snygga grå byxor och en svart skjorta, inte olik skjortan han växte ur för nåt år sen, samt lite nya kallingar. Haqvin hittade ingenting. Det tror jag mest beror på att han redan har mycket kläder. Herman har lyckats slita ut sina skjortor, det är hål på armbågen på två av dom (och ändå har jag lagat den ena en gång) och förresten har han vuxit lite till sen vi köpte dom. Jag köpte av Haqvin hans presentkort och lovade att han får handla kläder en annan gång. 

 

Fast först for vi på Fresks för att se om dom har en sån där torkställning som man hissar upp i taket. Det hade dom inte. Däremot hade dom utförsäljning på en jacka från Blåkläder som jag suktat efter länge. Tyvärr fanns den gröna varianten bara i herrmodell och den satt inget bra. För rak. Den var för stor upptill och för trång nertill. Attans. Jag som tänkte slå till, äntligen. Fast jag har ju inte råd, egentligen. Jobbandet i december gjorde att A-kasseutdelningen blev minimal och lönen får jag ju inte förrän i slutet på januari. 

 

En lunch i form av Sibyllaburgare hann vi också med. Jag som skulle börja ett nytt hälsosamt liv NU IGEN. Men vad fan, upp igen. Det är en ny dag imorgon. 

 

Nu är det visst "På spåret". Vi hörs!

Jag vet. Nyårslöften om ett hälsosammare liv, viktnedgång, etc etc. Ändå vill jag dela med mig av receptet på nyårsaftonens efterrätt. Spara det till den där dagen då du vill bjuda några på nåt gott (eller dagen innan om vi ska vara noga). 

 

Dajmpannacotta med lingontopping, 6 portioner   

1,5 st gelatinblad + vatten

4 dl grädde

1 msk farinsocker

150 g marabou mjölkchoklad med dajm

ca 1 dl lingonsylt

 

Börja med att blötlägga gelatinet i vatten. Låt det ligga i blöt medan du kokar upp grädden och sockret i en kastrull. Låt grädden svalna lite med lock på, ca tio minuter. Lyft upp gelatinbladen och låt dom smälta ner i den varma grädden. Bryt lite drygt 100 g av chokladen i bitar och lägg i en skål. Slå på grädden och rör tills chokladen smält. Fördela smeten i sex stycken glas, täck över glasen och ställ dom svalt så innehållet får stelna, gärna över natten.

 

Passera lingonsylten genom en sil ner i en skål, passa på att ta det mest geleiga av sylten. Kör några sekunder i micron så gelen blir flytande. Fördela över pannacottorna. Ställ svalt en stund. 

 

Krossa tillräckligt av dajmchokladen så det räcker till att strössla över pannacottorna. Resten kan du äta upp. Heter det förresten "pannacottorna" i plural?