alias Kvasthilda

Vet ni hur det känns att hosta när man har huvudvärk? Det känns som att huvudet utvidgas vid varje hostning. "Nästa gång sprängs det" tänker man.

 

Så kändes det i morse när jag vaknade. Nu är det bättre, mest tack vare värktablett. Men faktiskt känner jag mig piggare idag. Inte frisk och full fart framåt på något vis men piggare. Huvudvärken lurar i bakgrunden som en möjlig migrän men jag känner mig inte så där matt längre. 

 

Däremot känner jag mig godissugen. Godis piggar upp, det är väl därför tänker jag. Men tji får jag för det finns inget godis hemma. Glass finns och blockchoklad och sånt men jag är ju egentligen mätt, jag åt nyss lunch. Köttbullar och potatis, grönpepparsås och kokta morötter. Nej, det är godis jag är sugen på och finns det inget får det vara. Hah! 

 

Jag dricker för mycket kaffe också. Beror säkert även det på att jag vill bli piggare. Och på att jag inte gör så mycket just nu. Kaffedrickandet blir en sysselsättning, precis som småätandet. 

 

Nej, mindre kaffesörplande och mer vettig sysselsättning idag. Jag skulle ju rita, var det inte så? 

 

Fortfarande förkyld. Hemma igår och hemma idag och jag blir hemma imorgon med.

 

 

Rinnsnuvan har gett med sig någolunda men resten är kvar. Jag är hängig och har huvudvärk. Kan förstås bero på att jag hostat halva natten. Sömn är nånting bra, det märker man när man inte fått nån. 

 

Jag kunde alltså inte gå på nån dans igår, stackars mig. Ingen kör för mig ikväll heller, buhuhu! Hur ska det gå? 

 

Nå, det går väl över. Det finns hostmedicin hemma ifall hostan gör att jag inte kan sova alls. Det finns en katt som sover på min mage så fort hon får chansen. Vem är väl jag att klaga?

 

 

Jo, jag klagar. Det är tråkigt att vara sjuk! Usch och fy och blä! Kroppen behöver vila men hjärnan är det full fart på. Den är less och den vill göra saker. Jag får väl lösa korsord eller nåt. Kanske jag skulle rita? Det har jag ju pratat om länge nu, att jag vill rita mina häxor igen. Jag har faktiskt lyckats värka fram två idéer till episoder, lite löst bara, men om jag sätter mig och ritar så kanske det händer grejer? Simsalabim, liksom? 

 

Det är snart Halloween. Det borde gå att få fram ett avsnitt om det också. Jag ska nog sätta mig ner med papper och penna och bara låta magin ske. 

 

 

 

Det var väl ändå onödigt att bli förkyld lagom till helgen?! 

 

Det började med nysningar igår kväll och en näsa som täpptes igen efteråt men sånt händer mig ibland. Överaktiva slemhinnor. Vasomotorisk snuva. Det går nog över. 

 

Eller hur.

 

Vaknade inatt av Hermans gnisslande dörr. Han gick tydligen på toa. Pussel pep övergivet när han stängde toadörren men hon tystnade snart. Näsan rann. Jag hörde Haqvin hosta inne på sitt rum. Nej, han kan inte ha smittat mig, han har jag ju inte träffat på fyra veckor. Det kommer nog från snorungarna på jobbet. Det har ju gått både magsjuka och förkylning den senaste tiden så att jag åkte dit till slut är inte särskilt konstigt. 

 

Lego var tydligen i sovrummet när jag lade mig för nu kom han och började trampa på mig. Han lade sig tillrätta intill mig och jag försökte sova. Haqvin hostade. Näsan rann. Lego bytte plats och trampade lite mer. Jag kunde inte somna om. Tyckte jag kände mig rätt pigg. Undrar vad klockan är?

 

Kvart i tre. Nähä. Det är inte dags att kliva upp ännu. Suck. Jag svettades. Av med täcket. Efter en stund frös jag istället. Lego låg på täcket så jag fick dra hårt för att dra över mig det. Haqvin hostade. 

 

Till slut lyckades jag väl somna för jag minns att jag hade drömt nästa gång jag vaknade. Då var det av att Lego jamade och ville gå ut ut rummet och då hade det ljusnat ute. Jag kollade mobilen. Klockan var halv åtta. En inte helt orimlig tid att kliva upp även om det är lördag. Jag hade förresten ställt alarmet på åtta istället för nio denna lördag för H skulle komma nio och hjälpa oss slakta fåren. Alltså klev jag upp och åt frukost. 

 

Snorig och harklig konstaterade jag att det faktiskt var en förkylning. På en lördag! Vad onödigt. 

 

Det gick bra med fårslakten. H är så respektfull mot djuren. Och bara att man kan hålla till hemma och slippa frakta dom till nåt okänt ställe! Det är mycket värt tycker jag. Som jag har skrivit förut: antingen äter man kött och behandlar djuren med respekt eller så äter man växter. Tyvärr kan jag inte leva upp till det till 100 % för jag köper fortfarande ägg och lite kött på affären men det går framåt, ett steg i taget. 

 

Fårkropparna hänger i garaget nu. Dom ska styckas om en dryg vecka. Hjärtana har jag rensat och frusit in. Tungorna är kokta och flådda och ligger i kylen. Två bitar lever ligger också i kylen. Imorgon blir det leverstuvning med bacon, timjan och grädde till middag. 

 

NU är det höst på riktigt, när det har tystnat i fårhagen, potatisen är upptagen, tomaterna inplockade och inget mer finns att skörda. Nu är det bara att koka buljong och vänta på vintern. 

 

Imorse fick jag skrapa bilen. Första gången i höst. Burr. Det är alltid lika kymigt första gången det är frost. När jag kom hem från jobbet ställde jag in bilen i garaget istället för att lämna den ute. 

 

Vi skulle ha friskvård med jobbet ikväll och gå från hängbron till Döda fallet men jag orkade inte. Har haft huvudvärk idag med. Kanske borde ner på sjukstugan och kolla blodtrycket. Undrar förresten om mina kollegor hittade vägen i mörkret? Vi planerade den här promenaden redan i september och tänkte väl inte på att det blir mörkt ganska tidigt i oktober. Men, men, det finns ju pannlampor. 

 

Jag vill inte vara trött. Jag tycker det är tråkigt att vara trött. Jag vill göra annat än jobba, laga mat, diska och sova. Känns som jag inte klara av annat än rutingrejer just nu. Startsträckan är för lång. 

 

Kanske jag sover dåligt? I lördags hade jag jättemycket energi och då hade jag ju sovit längre. Men enligt matematiken sover jag 7-7,5 timmar på vardagsnätterna. Det ska väl räcka? 

 

I måndags var jag i alla fall och dansade och igår var jag iväg på kören, trots trötthet. Båda aktiviteterna ger energi. Det hade kanske en promenad i mörkret också gjort men, nä, jag orkade inte. Tyvärr. Istället för friskvård och fika blev det middag med familjen. 

 

Ska strax börja tappa upp ett varmt bad. Kanske det blir ett glas vin också. En annan sorts friskvård. 

 

 

 

Jamen hallå. Ja, jag finns här, trots att jag inte skriver. Har hänt en massa och jag är trött och less. Ungefär så kan man sammanfatta tiden jag inte skrivit.

 

Fast det är inte bara tråkigheter som hänt, det är inte därför jag är trött och less. Tror det är hösten och mörkret som vanligt. Det, och att jag har ont i händerna och höften och axeln. Det blir man less av. Jag tog mig i kragen i fredags och ringde sjukstugan. "Det är fullt i kön, var god försök senare." Jaha. Tack för den. Nu när jag äntligen kom mig för att ringa. Jag kom så klart inte ihåg att "försöka senare", vi var lite personal och hade fullt fokus på att få ihop dagen. "Lyckligtvis" var många barn sjuka också. Annars brukar det vara i ofas. Första veckan brukar barnen vara sjuka och veckan efter bryter det ut hos personalen. Men denna gång hade vi "tur". Jag ska prova och ringa igen imorgon måndag. 

 

Vad skrev jag om sist? Färg tror jag, va? Och om att vi skulle sjunga på E-s fest för livet. Jag vägrade svart på den festen. Jag hade min "70-talsklänning" med blommor i orange, rött och lila, orange strumpbyxor och gula sandaletter. Det var en bra fest. Vi sjöng. Det gick bra. Ingen bröt ihop medan vi sjöng. Hur publiken gjorde vet jag inte, jag koncentrerade mig på S som dirigerade. Men det kändes bra att sjunga. 

 

Den helgen bestämde jag att hösten var här på allvar. Jag tog in alla omogna tomater och plockade bort och packade ner bevattningssystemet. Men jag har inte tagit bort plantorna ännu. Det ska jag göra idag. Tomaterna lade jag på brickor på köksbänken för att mogna efter och det har faktiskt fungerat. 

 

Fredagsfotot 2017-10-08