Dagsutflykt med grabbarna
Idag packade vi in oss och vattenflaskorna i bilen och for till Skuleskogen.
Vi gick upp till Slåttdalsskrevan, en 200 meter lång och 30 meter djup canyon som delar berget mitt itu. Bilden gör den inte riktigt rättvisa. Jag borde ha fotograferat från botten också. Vi får väl gå dit fler gånger! Ni kan läsa mer här: http://www.xn--hga-kusten-ecb.se/natur/slattdalsskrevan/
Även om skrevan gjorde intryck med sina tvära bergväggar var det nästan ingenting mot vad utsikten uppe på berget gjorde. Vi fick klättra på lite stenblock för att ta oss uppför leden men jäklar anåda vad snyggt det var där uppe!
Till höger i bild ser man Ulvön. Åt vänster såg vi ända till Ö-vik tror vi. Och havet och bergen och horisonten 360 grader runtom och solen som sken och vinden som fläktade. Aaah!
Efter fika fortsatte vi leden neråt på andra sidan berget och där slapp man lyckligtvis klättra. När vi kom till bilen visade runkeeper precis 7 km. Dock blev snitthastigheten rätt låg men med en stigning på 300 meter så....
I Ullånger åt vi pizza och kebab och handlade kaffe och dricka. Det behövde fyllas på med både vätska och energi. Sen for vi hemåt, via den snyggaste bron jag vet.
Ps: Vi såg en kopparorm!
Shortsdemoner!
Kände att jag måste googla på kraftiga lår och att träna i shorts. Kunde inte få det ur huvudet annars. Har andra funderat som jag? Och jag hittade det här underbara blogginlägget:
Men ännu underbarare var kommentarerna. Tillåt mig citera en av dom:
"Amen det är EXAKT så jag tänker om mina ben. Jag slås ibland av detta, att jag går omkring med känslan att mina ben är som nån slags monster som måste gömmas. Som om de liksom skulle göra grannarna blinda eller som att jag skulle bli utburen ur byn, upphängd på en stolpe och rullad i tjära och fjädrar.
Nästa vecka ska jag springa i shorts, sådeså!"
Nästa vecka ska jag springa i shorts, sådeså!"
Jag skrattade högt när jag läste det. Haqvin undrade vad jag höll på med. Men hur ska jag förklara för honom, en 15-årig kille, hur det känns att inte vilja visa sina ben?
Men grannarna kommer inte att bli blinda om jag springer i kortbyxor. Jag är helt säker på det. Nu är det sluttramsat.
Heja mig!
Jag sprang nästan 3,5 km idag! Men det gick hackigt när jag kom till pålgårdsbacken. Sprang, gick, sprang, gick. Till slut gav jag upp och gick sista biten hem.
Svettigt var det också, fastän det var mulet. Jag tycker fortfarande att klänning skulle vara lämplig löparklädsel. Ändå har jag träningstajts från Nike och dom borde ju vara ok men vaddå "materialet transporterar bort svetten från huden"?! Jag blir ju extra svettig och varm där kläderna sitter åt!
Men nu har jag bestämt mig. Jag ska köpa korta löpartajts. Jag har inte velat ha det för jag HAR faktiskt komplex för mina lår fast jag gärna vill låtsas att jag inte bryr mig. Men dom är stora. Dom är inte särskilt fasta utan "skvalpar" när jag rör mig. Jag uppskattar träningstajts som håller åt, som mina långa löpartajts som är gjorda av ett stadigt och bra material. Dom blir som en sport-bh åt lår och rumpa.
Men jag dör ju i värmen! Skit samma att låren skvalpar. Jag måste få släppa ut kroppen, få svalka när jag tränar. Jag kan inte hålla på och bry mig om hur det ser ut. Jag måste få springa!
Såna här har jag tänkt köpa.
Jo, jag vet - dom är dubbla. Blir inte det varmt då? Jag vet inte. Jag tyckte dom var lite snyggare än bara korta shorts. Och dom är som sagt korta. Jag får svalka. Nu fattas bara klänningen. Men ser ni, jag har hittat en sån också, till bra pris!
Om den lämpar sig att springa i vet jag inte. Jag får väl testa. Den är snygg i alla fall. Grön. Mmm....
Springskorna jag köpte är i alla fall suveräna. Det gör inte ont nånstans när jag springer! Efteråt kan jag känna av lite grand i höften, troligen för att jag glömmer att stretcha när jag kommer hem. Och så gör det lite ont i min artrosaxel. Hm, typiskt mig. Vem fan får ont i AXELN av att springa, liksom?
Nå, jag tycker det går över förväntan ändå. Snart är jag uppe i fyra kilometer. Nu ska jag ta och skicka efter dom där kläderna!
Semestertripp
Så där ja. Nu har vi hunnit fira syster Eva, farit iväg på mc-semester till Norge, gjort Oslo och träffat svåger med familj när vi kom hem igen. Nu kanske man kan få ta det lugnt några dagar, eller vad tror ni?
Det var i alla fall jättetrevligt. Vi for på fredagen och stannade i Falun hos G och H. Där fick vi mat. Vädret var VARMT. När vi for vidare kollade jag på termometern. Tjugoåtta grader!
Vi tog in på ett hotell i Örebro. Eller snarare utanför. Från hotellfönstret hade vi fin utsikt över parkeringen, Ica Maxi, några bilhandlare samt biltema. Ett par andra grannar var Statoil och Max. Verkligen centralt. Eller nä.
Nå, det var ett helt ok hotell. Vi åt "kvällsfika" på Max (halloumisallad) och satt ute i bara kortärmat fast klockan var närmare elva på kvällen. Vilket sommarväder!
Efter en god natts sömn och hotellfrukost fortsatte vi ner mot Vättern. Värmen höll i sig. När vi kom fram till Vartofta hann vi knappt kliva av cykeln förrän vi fick ett champagneglas i näven! Sen var det mat. Man fick göra sina egna grillspett och grilla själv. Det fanns vildsvin, älgkött, korv, baconlindade köttbullar och halloumi. Så fanns det potatisgratäng och sallad och bröd och gifflar som T bakat, samt goda ostar och vin och öl att dricka till.
Grattis till 50-åringen! Det är förvisso ett tag sen hon fyllde men fira man kan göra många gånger!
Tårtor måste man ju ha när det är födelsedagskalas!
Tur kakorna var små.
Det blev presentöppning så klart. Hon fick "bi-drag" till "bi-saker" samt lite bivänliga växter, bland annat lavendel och röd solhatt. T hade gjort ett fotoalbum med gamla foton. Jag hade fixat en tröja med texten "Queen Bee" och när jag var på Ikea sist såg jag en tygkassar med ett bi på så den var jag ju tvungen att köpa till henne.
Sen fortsatte kvällen med en massa prat så klart. E berättade om biodling och vi gick en promenad och kollade på kuporna och på blommor.
På söndagen packade vi ihop och åkte vidare. Vi styrde västerut, mot Trollhättan, och sen norrut längs kusten. Tog en paus i Grebbestad och doppade fötterna i havet. Det behövdes. Solen vräkte ner fortfarande och när man åker motorcykel i svarta kläder mitt i solskenet med ett "växthus" på huvudet, ja, ni kanske förstår hur det känns. Jag mådde illa. Men efter att ha fått svalka av fötterna kändes det lite bättre.
Fina små städer längs med kusten. Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad. Kaffepaus i Strömstad och koll efter hotell i Oslo. En eller två nätter? Eller ska vi ta ett hotell innan Oslo? Till slut bestämde vi oss: Vi tar ett hotell i Oslo och vi bokar två nätter. Då har vi hela måndagen på oss att göra Oslo och vi behöver inte passa nån tid.
Ett hotell mitt på Karl-Johan blev det. Lite mer centralt än hotellet i Örebro skulle man kunna säga! Och högt i tak. Det enda klagomål jag har är att det var väldigt varmt på rummet. Efter att ha installerat oss gick vi en promenad ner till Aker brygga och ut mot Tjuvholmen där restaurangerna låg tätt. Hittade en trevlig italiensk restaurang där vi åt middag.
På måndagen tog vi en promenad till Vigelandsparken. Fantastiska skulpturer. Jag som älskar konst med människor i! Och konst med uttryck. Dom här skulpturerna hade verkligen olika uttryck, även om en del var lite udda. Som "träden" runt fontänen där det i ett hängde klasar med bebisar eller den stora monoliten som består av klättrande, slingrande människokroppar.
Efter att ha ätit lunch gick vi en promenad till, den här gången till operan. Varför har jag inte hört talas om den innan?! Den var ju jättecool med sina sluttande tak.
När vi gick där på taket började det regna. Det var nästan skönt. Vi fortsatte vår promenad och gick runt via färgeterminalen och kom fram till en uteservering vid kajen. Där tog vi oss en öl medan vi väntade på att regnet skulle göra ifrån sig för nu ökade det. Men vi hade tak så det var inget synd om oss.
På kvällen gick vi till Aker brygga och åt middag igen. Det blir inte billigt att äta ute varje kväll, speciellt inte i Norge, men vi har inte semester jämnt heller. Och att sitta på en uteservering och dricka öl en ljummen sommarkväll, det är nåt alldeles speciellt med det.
Dagen efter åt vi vår hotellfrukost och packade ihop. Lämnade grejerna på rummet och tog hjälmar och jackor och gick till parkeringshuset där vi ställt hojen. Körde ut från parkeringshuset - och sen hade vi plötsligt ingen aning om vilket håll vi skulle åka åt för att komma tillbaka till hotellet. Parkeringshuset var underjordiskt och det var stort och gatan vi kom ut på var inte alls samma som vi körde ner ifrån. Vi hade förstås gps-en men den vet ju inte vilka gator det är vägarbete på - och det var många gator, det... Till slut stannade vi och tog fram vanliga stadskartan och lyckades lokalisera oss. Sen kollade vi vilken väg som borde vara enklast att köra för att komma till hotellet. Och vi hittade fram till slut. Men vilket krångel!
När vi packat och checkat ut styrde vi kosan norrut. Vi hade planerat att åka upp till Geiranger men på vädret varnade dom för stora regnmängder och risk för både översvämningar och jordskred så vi ändrade vår resrutt. Vi for längs östra delen istället, upp mot Trysil. Fint väder, hela dagen. Inte lika gassigt som dagarna innan. Vi stannade vid en butik och köpte lite bröd och burkmat. Tänkte stanna längs vägen och göra lunch.
Fast istället stannade vi på en mack och tog en baconlindad korv och en kopp kaffe. Och vi fick gratis kaffe eftersom vi åkte mc! Härligt!
När vi började närma oss Røros såg vi molnen börja mörkna i väster. Tre mil innan så såg vi fjällen framför oss försvinna i ett grått regndis. Regnet hällde ner. Vi stannade utanför Røros och kollade på mobilen efter hotell. Fanns inga rum. For in på en camping och frågade om dom hade nån stuga. Fullt överallt. Inget i hela Røros. Vet ni inga stugor mot svenska gränsen då? frågade Mannen. Och se, det visste dom på campingen. I Brekken, tre mil längre bort, skulle det finnas stugor. Dom ringde dit och vi fick en stuga. Åkte in i Røros och handlade frukostmat och lite gott till kvällen och sen fortsatte vi mot Sverige.
Stugan var helt ok. "Fullt utstyrd" med kök och toalett och dusch och två sovrum. Och varmt och skönt när vi kom in. Vi hade hunnit bli frusna av regnet. Vi klädde av oss och hängde upp våra våta kläder.
Sen blev det mat. Konserven vi köpt tidigare på dagen hette "Trondhjems sodd" och skulle tydligen vara nån festrätt typisk för Tröndelag. Potatis och rotfrukter och frikadeller i buljong.
Nu hade jag inte förväntat mig nån speciellt festlig måltid eftersom det var en konserv men jag hade smaken av fjolårets "joikakaker" i bakhuvudet och hoppades att det här i alla fall skulle vara ätbart.
Jodå, det gick att äta. Frikadellerna smakade lite kryddpeppar och annars smakade det mest buljong, som en ordinär soppa på burk. Som nödproviant var det ok. Skulle jag bjuda det till fest? Nej.
På onsdag morgon sken solen igen. Vi packade ihop och for hemåt. Tog vägen över Flatruet där vi stannade och drack kaffe och tog ett kort. Jämför denna bild med den nedanför som är tagen ca 30 år tidigare. Antingen har jag krympt eller så har dom bytt ut skylten. Vad tror ni?
När vi kom hem blev det genast grillning med svågerns familj som hade svängt in till Pålgård på sin semesterresa med husbilen. Trevlig med mat och prat och grogg i husbilen på nattkröken. Jag var inte så pigg dagen efter kan jag säga.
Men dom åkte hemåt igår och idag har det varit lugnt, bara familjen här hemma. Två vuxna, två tonåringar, en katt och tre svarta får. Om dom räknas till familjen?
Familjens svarta får kanske. Dom rymde ju när vi var borta! Vilken tur grabbarna var hemma och kunde mota in dom igen. Frankarna hade kliat sig så hårt på saltstenen så en bräda lossnade men Herman fick dit den igen. När vi kom hem från semestern berättade Haqvin att dom rymt igen. Och när vi kom från Hammarn efter att ha varit och handlat till grillningen så stod det två får i trädgården IGEN! Till slut hittade vi ett ställe vid grinden där vi trodde dom tog sig ut så vi satte för extra fårstängsel där och sen dess har dom hållit sig i sin inhägnad.
Nu är klockan tolv på natten. Undrar om man skulle ha gått och lagt sig kanske? Fast jag har ju semester....
Lakritskvinnan dyker upp igen
I förrgår sprang jag. Jo, det är sant! Dagen efter jag köpt nya löparskor så sprang jag. Det måste ha varit magiska skor. Inte visste jag att jag var så motiverad.
Jag sprang tre kilometer i ett sträck. Tänka sig, va? Jag hittade en funktion på Spotify som kände av mitt löptempo och spelade upp en låtlista i det tempot. Fiffigt! Ja, det är möjligt att alla andra redan använder den funktionen men jag visste inte om den.
Resten av sträckan gick jag så det blev dryga fem kilometer som vanligt. Det blev varmt på slutet när jag tog pålgårdsbacken.
Igår tränade jag ingenting. Istället hade jag en hejdundrande träningsvärk i benen. Kände mig som en gammal tant varje gång jag gick ner för trappen.
Idag tog jag en promenad istället. Kände fortfarande av träningsvärken. Men jag tog en extra lång promenad, bara för att! Gick runt Rasan och sen när jag kom upp till kyrkvägsinfarten vek jag in där och fortsatte på grisrundan. 7,6 km blev det innan jag var hemma. Och varmt var det!
Funderade när jag kom hem varför man har tajts när man tränar. Det blir ju jättevarmt. Man borde ha klänning istället. Sen kunde jag så klart inte sluta tänka på det där. Det finns ju faktiskt tennisklänningar. Men dom är lite väl korta. Jag vill inte visa för mycket av mina praktfulla lår. Då måste jag ha tajts under och då blir det ju i alla fall så där varmt. Kan man sy en sportklänning kanske?
Sen började jag googla - och kolla vad jag hittade på Sportamore!
En klänning i funktionsmateral! En sån måste man väl kunna ha när man power walkar? Eller när man springer till och med (om man struntar i vad folk tycker).
Sen kom jag på en grej: visst har jag sett såna där klänningar i funktionsmateral förut? På nån sida som säljer friluftskläder, väl? Mycket riktigt. Googlade och kom in på Outnorth.se och där var dom ju! Flera stycken!
Jag måste skicka efter en sån där klänning. Måste ju vara väldigt praktiskt till annat med. På stranden (händer visserligen inte så ofta nuförtiden ), när vi åker på mc-semester, när det är varmt och man vill ha klänning helt enkelt!
Dejt med mig själv
Det blev dyrt. Men jag är nöjd.
Jag for till Birsta idag. Helt själv. Ingen man, inga barn. Ingen som väntade på att jag skulle bli klar, ingen som avbröt mina tankar. Jag fick gå där i butikerna och fundera, alldeles själv. Det blev lite fler inköp än jag planerat och det tog längre tid än jag tänkt. Men det gjorde inget. Jag kände mig så harmonisk, så lätt och så ledig (semesterledig). Det var som att ha en dejt med mig själv.
Jag for inte förrän strax före elva på förmiddagen och lovade Haqvin att jag i alla fall skulle vara hemma till middagen. Fast det beror ju alldeles på vilken tid man tänkt äta, inte sant? Klockan hann bli halv åtta innan jag var hemma. Men ingen hade svultit ihjäl, tänka sig.
Det här är vad jag köpte:
Två par löparskor
Två par träningsstrumpor
En tunn fleecejacka
Två Swebar
En fjärilshåv
Glasburkar till skafferiet
Plastlådor till skafferiet
Diverse förvaringsboxar
Vinglas
Tre hyllinsatser
Två ikeakassar
Två presenter
En julklapp
Tre bh-ar
Sex par trosor
En topp
Det var rea på löparskorna och jag kunde inte bestämma mig för vilka jag skulle ta. Dom satt så bra så jag köpte båda paren. Ett par korallröda och ett par mintgröna med limegröna snören, båda Adidas. Nu kan jag slänga mina två par gamla Adidasdojjor! Dom håller på att falla i bitar och är inte alls så sköna som jag försöker inbilla mig. Förresten har sulan varit trasig länge på dom blåa. Jo, jag vet att jag köpte träningsskor i våras. Men dom ska jag ha på inomhusträning och latin fusion. Det här är löparskor. Jaaa, det betyder att jag tänkt börja springa igen. Testa i alla fall. Och förresten, jag får väl köpa hur många gympadojjor jag vill, pilutta er.
Fjärilshåven är till badtunnan hos Lillens. Man kan fiska upp skräp ur vattnet med den.
Den ena presenten och julklappen var impulsköp. Det gäller bara att jag kommer ihåg att jag köpt julklappen när det börjar närma sig jul. Men jag kanske ska fortsätta och köpa fler? Jag har nog aldrig varit så tidigt ute.
Det blev både lunch och fika på Ikea. Billigt och bra. Åt en ny rätt: kryddiga oxrullader med färsfyllning, rabarberchutney och potatis- och grönsaksmix. Det var gott. Tror det var svartpeppar som var det kryddiga i rulladerna och svartpeppar gillar jag. Och så tog jag chokladmousse till efterrätt. Aldrig hänt förr.
Efter kaffe och bulle gick jag till Birsta city för ett sista ryck. Började på Twilfit. Jag har tyckt att byglarna på mina bh-ar skaver och har tänkt att jag ska köpa nån bh utan byglar för att se om det känns bättre. Fast det visade sig vara samma fel som det alltid är när jag inte trivs i mina bh-ar: fel storlek!
Expediten frågade vilken storlek jag har. "85 eller 80 tror jag" svarade jag. Bh-arna jag har är så vältvättade att texten har försvunnit på etiketten.
"Vi mäter väl då" tyckte hon. "Njaaa. 75 cm, du kan nog ha 70 till och med om du vill att den ska sitta stadigt."
Öööh...sjuttio?!
"70 D eller E, kanske."
E-kupa??!! Va?!
Men hon hade rätt. 70E passade. Hur är det möjligt? Har jag fått större byst? Mindre bröstkorg? Ändras kroppen så mycket med åren? Tänk vad lite man vet. Jag minns när jag knappt fyllde ut en A-kupa. Fast då vägde jag 58 kg och var ung och oförstörd. Nu väger jag 77 kg och är medelålders och mjuk i hullet.
Jag slog till och köpte tre bh-ar. En stor utgift men det är lika bra att passa på. Nu ska jag slänga bort dom gamla som inte sitter bra. Samma med trosorna. Jag köpte sex par nya och kan alltså kassera sex par av dom mest urtvättade. Sånt här kallas att investera i sig själv.
Jag var så nöjd! Jag som hade tänkt spana in sommarrean på bland annat KappAhl kände mig helt ointresserad av att kolla på modekläder. Vem behöver billiga kläder när man nyss har köpt supervälsittande bh-ar och nya trosor! Kan vara så att jag var rätt nöjd på shopping också. Man blir beslutstrött till slut.
Imorgon ska jag montera ihop hyllinsatserna och göra klart i skafferiet. Hoppas det blir så bra som jag tänkt mig.
Loppisshopping
Jag funderar på att fara till Birsta imorgon. Men jag vet inte än. Vet inte om jag har lust. Men jag måste ju inte bestämma det idag, jag kan känna efter imorgon om jag vill åka. Handla vill jag ju. Hyllinsatser och burkar till skafferiet. Ja, det finns säkert fler saker jag kan kolla på.
Idag har jag i alla fall handlat. Jag hade tråkigt och kom på att jag skulle gå till loppisen borta i korsningen. Jag brukar gå dit varje sommar. Det är en väldigt liten loppis men på nåt sätt lyckas jag alltid hitta nåt där. Sjalar, tekoppar och resväskor är exempel på loppisfynd därifrån.
Idag hittade jag en duk. Och så hittade jag DEN HÄR.
En klänning! En hemmasydd, mycket välarbetad klänning som satt som en smäck! Ja, jag får inte gå upp nåt i vikt om jag ska kunna ha den. Det är vävt tyg, inte trikå och ingen stretch och den sitter precis. Tyget har stora rosor i härliga, väldigt gunniga färger. Dom svarta kortbrallorna och dom färgglada favoritskorna passade ju utmärkt till.
Jag kände mig så tjusig i den! Nu vet jag vad jag ska ha på mig nästa lördag när jag ska på kalas.
Vad jag betalade? Jag törs nästan inte säga det. Ok, jag gör det - jag fick ge 25 kr. Jo, du läste rätt. Tjugofem kronor! Jag protesterade lite - sen betalade jag. 30 kr med duken. Vilka fynd!
Ordning och reda i skafferiet
Igår ägnade jag hela dagen åt att städa skafferiet. Det har varit så stökigt och svårt att få struktur.
Bänken där inne har varit fullsmockad med saftflaskor, Nutrilettkartonger, lökkorgar och brödpåsar bland annat. På hyllan nere till vänster har jag försökt samla sånt som inte är öppnat än, som konserver och tortillabrödpåsar men det var så stökigt så det gick knappt att se vad som fanns där. På golvet stod en hink med lite grodd potatis i botten, en påse med kattmat, en påse fågelmat och ett gäng tomma flaskor samt några öl och en flaska rom. Äggkartonger har jag tydligen också sparat. Påshållaren stod där också eftersom den inte blev uppskruvad sist jag städade. Mäh! Det ska ju vara tomt på golvet så man kan gå in i skafferiet!
Varför är det plötsligt så svårt att få plats med allt? Har skafferiet blivit mindre?
Det är väldigt långt mellan några av hyllorna. Mycket tomrum som inte kan utnyttjas. Jag frågade Mannen (som byggt skafferiet) varför det är så. Han mindes inte. Jag funderade i flera dagar vad man kan göra åt saken. Till slut slog det mig: jag kan ju köpa såna där hyllinsatser som jag satte i köksskåpet! Jag ville genast åka till Ikea och handla. Men det gick ju inte. Det var kväll och stängt och förresten är det 11 mil dit.
Igår förmiddag började jag plocka ur skafferiet. Jag plockade även bort lite ur köksskåpet för att kunna ta ut en av hyllinsatserna och testa. Det blev inte alls bra. Fan.
Men på "pastahyllan" fick det plats två på bredden. Dock är hyllan för grund men det finns en smalare variant av hyllinsatsen så den skulle man kunna köpa.
Nu var jag igång så jag tog och plockade ur allt innehåll i skafferiet. Slängde sånt som datumet gått ut på. Tömde upp havregryn och vetemjöl i mina gamla trogna tupperwareburkar. Skulle ju vilja hälla upp fler saker, som socker och müsli, men jag har inte så många burkar. Dom ska ju vara av samma modell också om det ska se bra ut. Struktur!
Torkade rent hyllorna och började montera dit hyllpapper. Det räckte inte. Jag fick ta vitt papper också. Äsch, då blir det ju inte enhetligt. Och tejpen är ju värdelös. Fäster inte ordentligt på trä. Häftpistol! Varför tar jag inte häftpistolen? Sagt och gjort. Fast det var inte många häftklamrar kvar och det såg inte kul ut med olika papper på hyllorna. Vad är klockan? Kvart i ett. Och Bolist stänger ett.
Slängde mig in i bilen och for ner på Hammarn. Kom hem med ett paket häftklamrar och en bit vaxduk med rosa spetsmönster. Mycket bättre än hyllpapper!
Men det såg ändå inte klart ut. Just jäklar. Jag borde ha målat undersidan på hyllorna vita! Och nu har jag redan satt fast vaxduken! Vi hade å andra sidan ingen vitfärg hemma så det sket sig i vilket fall. Jag får göra det en annan gång.
Skruvade bort den lilla "kryddhyllan" som satt till vänster på väggen. Den används inte och var bara i vägen. Jo, jag hängde faktiskt förklädet och hörselkåporna på en krok på den hyllan men det var ju bara att sätta upp en ny krok direkt på väggen istället. Skulle vilja ta bort den andra kryddhyllan också men den använder jag. Får fundera på saken. Sen skruvade fast påshållaren i väggen. Klart!
Sen började det dryga jobbet med att plocka in allting igen. Och i en ny, förhoppningsvis bättre ordning.
Jag är inte helt nöjd med resultatet. Det ser fortfarande rörigt ut, även om det är renare på bänken och golvet. Jag kanske måste köpa förvaringsburkar i alla fall. Likadana. Och några korgar eller lådor. Lite snygga etiketter att skriva innehåll på.
Jag har nog kollat för mycket på Pinterest....
Semester!
Nu har jag semester. I tre veckor. Känns overkligt. Tre veckor ledigt PÅ RIKTIGT. Inte tre veckor utan jobb där jag måste rapportera sökta jobb till AF och alla dagar vänta mig ett SMS med frågan "kan du jobba?". Nej, jag är LEDIG.
Varje gång nån frågat vad jag ska göra på semestern har jag svarat: "Sova!" Och jag började redan igår kväll med att tupplura en timme på soffan, med katten sovande vid fötterna. Jag behövde det tydligen för jag kände mig glad och nöjd resten av kvällen och hade inga problem att somna sen. Visserligen blev klockan nästan halv tolv innan jag kom i säng men det hade den kunnat bli utan tupplur också.
Det har ju varit Vildhussveckan också men det glömmer man nästan bort när man jobbar. Ingen kams i Backbuan och inget kruskalas i Böle. Igår var det Hammarstrands marknad, mellan 10 och 16. Och jag jobbade till 15:30. Typiskt. Jag kunde i alla fall smita lite tidigare men det var inte så mycket kvar att se. Många hade redan packat ihop sina stånd. Getmesen var slut, jag såg ingen som sålde tunnbröd och väldigt glest med besökare. Jag köpte mig några godisremmar, gick tillbaka och hämtade bilen, handlade tacogrejer och choklad och så for jag hem.
Idag är det lördag och jag har ännu inte fattat det där att jag har semester. Känslan kanske infinner sig på måndag när jag inser att jag faktiskt inte behöver passa nån tid på morgonen utan kan sova tills jag vaknar, greja på hemma utan att avbryta mig, tänka mina egna tankar! Ta mig tid att laga god mat! Gå upp på berget!
Woho!
Rena snurren
Fredagsfotot 2016-07-09
Meditation
Fredagsfotot 206-07-04
Värdelöst!
Jag följde Herman till läkaren idag. Han är visserligen 18 år men han har svårt att formulera sig ibland och har dåligt minne, speciellt i stressande situationer. Jamen, ni vet väl själva hur det kan vara hos läkaren? Man glömmer hälften av vad man skulle säga, fast man är normalstörd (kanske). Men om vi är två kanske vi glömmer hälften var tänkte jag. Eller kommer ihåg, menar jag så klart.
Anledningen till besöket var en remiss från barn- och ungdomsmottagningen angående Hermans migrän och övriga huvudvärk. Han blev utskriven därifrån i och med att han fyllde 18 och då ska alltså vårdcentralen ta över. Han är även utskriven från barn- och ungdomshabiliteringen så jag antog att vårdcentralen tar över där med. Observera att det alltså var vårdcentralen som erbjöd honom en tid på grund av remissen, inte vi som begärt tiden.
När vi kom dit och läkaren hade hälsat på oss satte vi oss ner och han började kolla i journalen. Han undrade varför vi var där. Va? Det var ju vårdcentralen som erbjudit oss en tid? Just det, det var en remiss. Varifrån kom den? Neurologen? Nä, barn- och ungdomsmottagningen. Han bläddrade hit och dit i journalen. Frågade Herman hur ofta han har migrän. Han berättade att han får migrän väldigt ofta, speciellt när han anstränger sig fysiskt. Han får alltid aura då och ibland går det tillbaka och ibland blir det ett migränanfall. Det är väldigt handikappade. Han blir nästan överdrivet försiktig för att han är rädd att få migrän.
Läkaren frågade vad han gör nu, om han går på gymnasiet. Herman berättade att han gått ut nyss och att han jobbar lite åt pappa ibland, men att det är svårt på grund av att han får ont. Att han sökt vidare till högskola men inte vet ännu om han kommit in. Läkaren tyckte att det måste du ju kolla. Han tyckte inte det var bra att Herman inte gjort högskoleprovet för att han glömt det och inte bra att han sökt för sent till högskolan, också för att han glömt det. Nä, det är ju inte bra, förstås. Men inte behöver vi väl ett läkarutlåtande på det? Och Herman HAR dåligt minne och dålig koll. Det är en del av diagnosen. Att pika honom för det blir inte minnet bättre av
"Och så ska han börja med körkortet" inflikade jag. Ja men DET gav ju inget jobb eller framtid, tyckte läkaren. Öh...nähä? Fast bor man här så bör man nog ha körkort för att komma nån vart, rent bokstavligen också. Fast det sa jag inte, jag var så pass förvånad över hans attityd att jag inte kom på nåt att säga. Jag menar, att läsa till körkortet och övningsköra bil, det kommer att kräva en hel del av Hermans energi, det tror jag. Jag frågade om man behöver läkarintyg för att ta körkort när man har ADHD. "Det vet jag inte. Men körskolan vet säkert."
Jag frågade om sömnen. Herman har svårt att varva ner och somna. Han tar melatonin men det hjälper sämre nu. Nä, det fanns inget mer att göra. Han tyckte Herman skulle skaffa sig rutiner och inte sova så länge. "Skaffa sig"?? Det är jävligt lätt att säga! Vem ska hjälpa honom med det då? Ja, det blir väl JAG då förstås! Som vanligt!
Men jag orkar inte mer! Han är 18 år! Jag har knuffat runt honom i 18 år! Jag kan inte tjata på honom hela livet och se till att han gör det han ska! Jag vill att han får hjälp att styra upp sitt liv! Hjälp att inte begränsa sitt liv på grund av huvudvärken! Han behöver hjälp. JAG behöver hjälp. Jag kan ju inte lämna honom vind för våg, bara för att han blivit myndig.
Men nån hjälp fick vi inte. Vi kunde höra av oss om vi behövde förnya recepten. Jag tror det var dom minst väl spenderade 300 kronorna i mitt liv. Kan man reklamera ett läkarbesök och få pengarna tillbaka?
Jag var så besviken att jag började grina i bilen på väg tillbaka till jobbet. Ringde Mannen och bölade och berättade vad läkaren sagt. Att det var ett totalt värdelöst besök.
Jag saknar habiliteringen. Där förstod dom Hermans problem. Den här läkaren verkade mest tycka att han är lat. Jag saknar barn- och ungdomsmottagningen. Där förstod dom huvudvärksproblematiken.
Så här i efterhand funderar jag på hur kunde jag tro att vi skulle få nån hjälp på vårdcentralen. Nu måste jag gå vidare på nåt vis. Men inte ikväll. Jag är så trött. Jag var totalt slut efter det där läkarbesöket. Jag är fortfarande ledsen och trött. Jävla skit.
Lördagsmys
Igår var det lördag och kanonfint väder.
Vi tog en sväng på motorcykeln. Åkte till Hällesjö hembygdsgård och åt kams. Första för i år och första gången vi var dit. Fint ställe.
Sen for vi upp till westernbyn Old Trail Town och drack kaffe och åt en glass till efterrätt. Solen gassade. Man skulle hatt en hatt å hatt. Första gången vi var dit också. Det finns fortfarande många ställen i närheten att upptäcka.
Sen for vi hem. Mannen och grabbarna gick till Lillens och grejade på med byggnadställning och rensning av hängrännor. Jag plockade ihop all återvinning och for på Hammarn. Stannade vid Lillens på vägen hem för att kolla läget. Blev kvar och rensade skafferi, kyl och frys. Folk lämnar kvar grejer när dom bott där och ju mer grejer det blir kvar desto mer benägna verkar folk vara att lämna kvar sitt också. Jo, jag kan ju förstå att man inte fraktar en halväten glassbytta i bilen 15 mil i strålande sol. Men dom kunde väl säga till att dom lämnat det då?
Nå, det blev tomt och snyggt när jag var klar. Lämnade kaffe, te och oboy samt salt och peppar. Sånt kan vara trevligt att hitta när man hyr en stuga för det är lätt att glömma köpa sånt.
Finvädret bara fortsatte. Till middag blev det grillning. Köttfärsspett, aubergine, baconrullade majskolvar. Klyftpotatis till det och bea och Johnny´s baberquesås som jag hittade på Ica och blev nyfiken på, så klart. Jag köpte även en senap med smak av öl. Det fanns många fler roliga sorter också. Ketchup med jalapeño, senap med mango och chipotle, baberquesås med choklad och chili. Jag kanske köper dom med. Baberquesåsen var god i alla fall. Mycket smak!
Jo, jag grillade faktiskt en morot också. Penslade den med olja. Det funkade! Det kan vi göra fler gånger. Undrar vilka fler grönsaker man kan grilla? Kål kanske? Blir det grillkål då?
Sent på kvällen badade Mannen och jag bastu och badtunna hos Lillens. Det var ledigt och vi passade på. Knäppte även miljöbilder att ha i annonseringen. Har man inga fotomodeller till hands får man vara det själv. Men jag har ju vanan inne.
Ny vecka, nya tag. Jaså, är det redan onsdag?
Nu har jag nog landat efter förra veckans stress. Så pass att det känns som att jag borde ha semester redan nu. Fast då kanske man inte har landat? Ville inte kliva upp i morse. En vecka och två arbetsdagar kvar...
Konserten förra veckan gick bra i alla fall. Min favorit blev inte oväntat "Såsom i himlen". Jag förstod första gången vi repade den med kompet att den skulle bli bra.
På fredagen, dagen efter konserten, var jag helt slut i knoppen. Kändes inte alls som jag ville jobba och träffa folk, snarare ligga hemma och träffa ingen. Men det gick bra ändå, förstås. Det är inte så mycket barn nu när det är sommarlov. Tur det.
I lördags var det backtävling på dagen och cruising på kvällen. Vi var inte på backtävlingen utan jag följde Mannen till Strömsund en sväng och hämtade arbetskläder istället. Regnet vräkte ner. Vi åkte bil och tänkte på alla stackare på backtävlingen.
Men ser ni, det slutade regna framåt kvällen. E och H kom över och tog ett glas och sen gick vi ner på cruisingen och hade en jättekul kväll. Det var längesen jag pratade så mycket. Med allt och alla.
Vi kom hem vid halv fyra på morgonen. Sov länge på söndagen men mådde bra och var glad resten av dagen. Jag behövde nog det där. Prata och umgås, villkorslöst. Dansa och bula ut mig offentligt. Skratta!
Nu är det onsdagskväll och jag kom just på att jag hade planerat att gå på gospel i kyrkan ikväll. Men det började klockan 19 och nu är klockan över 20. Fan. Jag behöver verkligen semester....
