En sportig dag.

Igår var det lite dagen efter... På midsommarafton kom vi inte i säng förrän kl 2 på natten och inte var vi nykter heller så gårdagen var ganska slapp. Men idag kände jag ett trängande behov av att röra på mig.Men inte löpning. Så jag tänkte att jag går upp på Snödberget. Sagt och gjort.

I med lite ny musik i telefon, på med lurar, ner med telefon och en proteinbar i magväskan och grabba vattenflaskan och iväg det bar uppför berget. Ni ska veta att det går BARA uppför om man ska till toppen av Snödberget. Speciellt på slutet känns det i benen men då har man å andra sidan blivit varm i musklerna så då är det rätt ok ändå. Speciellt i sällskap med AC/DC, Teddybears och några andra grabbar och tjejer.

När jag kom upp till vindskyddet satt det en järphöna där! Men hon fick väldigt bråttom därifrån när jag kom. Dock inga riktiga "teddybears" i sikte. Jag satte mig, tittade på utsikten och konstaterade att man är högre upp än slalombacken, man tittar ner på den när man sitter där. Jag åt min proteinbar och drack vatten. Vatten från ovan fick jag också för det började regna på mig där jag satt. Det blev en kort paus, jag ville inte bli kall utan jag tog och travade ner igen. Hemma på gården klockade jag 1 timme och 20 minuter, en rejäl promenad.

På eftermiddagen när vi hade ätit frågade Sören "vad ska vi hitta på sen då? Ska vi åka till Döda Fallet och gå den där stigen ner till älven?". Ja varför inte? Vi tog med oss lite fika och satte oss i bilen och åkte dit.

Det är faktiskt en bit att gå....... först träbroarna i Döda fallet en bit och sen stigen ner till älven och utsikten mot Boängsbäcken, den som Vildhussen använde för att gräva ur åsen med, det som gick så väldigt åt pipan den gången för länge sedan. Det var brant ner mot älven. Mina ben protesterade på vägen tillbaka, trots att vi hade fikat. Sen gick vi resten av Döda fallet och sen förtjänade vi allihop en glass!

Sen blev det stretching när vi kom hem.... och slänga sig på sängen en stund. Pust......

Tänk om man kunde fortsätta i den här takten!


Gubben Gran for till stan....

Igår ringde en man vid namn Gran. Han hade ett kvistigt problem. Han fattade inte ett barr sa han.
Ja det här vet man inte vartåt det barkar hän, svarade jag, det kan ju gå åt skogen alldeles! Och inte en kotte hade jag att fråga. Vi måste gå till roten med det här, fortsatte jag. Ta bladet från munnen och säga ifrån annars ligger vi risigt till! Om det här slår rot kan det få förgreningar och växa till oanade proportioner! Ja, det här är ju löjligt, rena buskisen, tyckte han.
Sen sa han att han kände sig lite vissen och skulle gå på lunch. Ja, det är grönt, sa jag, vi hörs senare,  och så pinnade jag också iväg för att få mig nåt att äta........

Kvistfritt kvastskaft på er!

(Jo det ringde en Gran igår, det är alldeles sant men resten är ren fiktion)

Men det blir ju inget bloggat alls snart!

Man har så mycket annat man ska göra. Och medans man gör det kommer man på en massa bra saker att skriva om men om man skulle råka hinna sätta sig vid datorn så har hjärnan slagit igen kontoret för dagen och det kommer inte ut nåt.....

Fiffigt, Hilda....

Haqvin ska gå på fotbollsskola till helgen. Jättefiffigt. Jag gillar inte fotboll..... men han vill gå och då måste han ju få det, eller hur? Jag ska väl inte heller stå där och kolla hela dagen men.... jag tänker på framtiden.....

Tänk om han gillar det?! Tänk om han blir intresserad PÅ RIKTIGT! Huga. Ska jag då behöva kolla på FOTBOLL bara för att min lilla gubbe spelar? Så klart att det är mer spännande med en match där HAN är med än en vanlig TV-match, absolut! Men jag tänker inte erkänna det.... så det så. Fotboll är tråkigt. Trist. Obegripligt.

Men att idrotta är nyttigt så det är väl bara att bita i hornet och hålla tuttarna att han inte blir allt för fanatisk.

(Tänk om nån sa åt mig att springa är tråkigt? Vilket jag ju faktiskt tyckte när jag gick i skolan...... hrmf!)

I will survive - funderingar om övervikt ur evolutionens synvinkel

Dom som överlevde på stenåldern var dom som åt när det fanns mat och som kunde lägga på hullet. Dom hade lite att ta av när det blev sämre tider och man inte hittade nån mat. Alltså, om du har lätt att gå upp i vikt och svårt att motstå mat och annat gott man stoppar i munnen så är det för att du är en ÖVERLEVARE! Grattis! 


I dina gener finns det som gjorde att våra förfäder överlevde. Dom hade inget kylskåp att gå i när dom var hungriga, dom fick hitta mat eller leva på hullet. Det är väl det som är problemet i dagens läge. Vi HAR ett kylskåp..... men å andra sidan kan man tänka så här: människan är gjord för att leta föda, att röra på sig. Gör det. Rör på dig! Och ät sen! För då har du förtjänat ditt byte!  

Det är därför man känner sig så nöjd när man shoppat: man har jagat och framgångsrikt dragit hem byte! Sen att bytet består av en ny kjol och köttfärs till extrapris, det bryr sig inte generna om.



Dom flesta känner väl till att hos gravt underviktiga kvinnor upphör ägglossningen. Finns inget fett så finns ingen energi kvar till att ge liv till och föda upp en ny liten människa. Det är dom som kan lagra för kommande behov som förökar sig.


Och om nu din kropp är gjord för att överleva, se till att lev då. Dansa, spring, promenera, ät choklad, njut av god mat, drick vin. Eller låt bli om du mår bättre av det. Prata, umgås, älska, njut. Jag är övertygad om att det är det vi är gjorda för.

Jag är tröööööött....

Det är måndagskvälls-syndromet; man lägger sig för sent på söndag kväll, kliver upp tidigt måndag morgon och är dundertrött när kvällen kommer.......

Barnen leker fortfarande men William ska strax hem och då blir det väl livat när man ber dom små liven göra i ordning sig för kvällen! Jag borde väl inte sitta här vid datorn heller, det är ju fint väder. Och det finns disk kvar och jag borde tända upp så vi får varmvatten att duscha i. Jag borde planera morgondagen för det är grillfest i skolskogen i morgon kväll. Men jag har köpt olika korvar, tortilla-bröd, keso med grillad paprika (har ingen aning om det är gott eller ej!) och ketchup och senap finns så jag tror inte det behövs så mycket planering egentligen. Dricka glömde jag köpa men det finns saft! Svartvinbärs saft från Berganders Bär i Stugun, världens godaste svartvinbärssaft.

På onsdag ska vi ha "försommarfest" på jobbet. Det vi vet är att det är möte först och sen mat, VAD eller VAR vi ska äta vet vi inte än! Men det ordnar sig nog det med, det ser Trivselgruppen till. Och på torsdag kommer mamma och pappa!

Nu ska vi skryta lite också: I lördags cyklade vi ner på Hammarn hela familjen och åt glass. Och cykla ner är väl ingen bedrift men cykla hem...... MEN! Jag cyklade hela Pålgårdsbacken utan att stanna!! Jag tror det är första gången i mitt liv jag har gjort det! Det är nog dansen och springandet som gjort verkan, jag har fått bättre kondis! Fast sen vägde jag mig på kvällen och det var ju onödigt. Jag hade gått upp två kg sen förra veckan..... muskler kanske? Säg att det är det, snälla! Ja det är klart det är! Jag har sprungit 3 gånger denna vecka och så cyklingen i lördags samt dansen förra helgen. Gud vad sportig jag är....  Det blir nog inga mormorskängor nu för jag behöver nya springskor. Och nu är det ju träsko- och sandalväder så kängorna får vänta.

Och Sören tog en sväng på motorcykeln. Suck.... det vill jag med. Jag tänkte köpa mig en ny hjälm i lördags men den jag sett ut som var så häftig, den gick inte att sätta visir på (offroad-modell). Den är vit med rosa blomslingor, tjusigt va? Men det blev ingen.... Och piratbyxorna jag köpte förut, dom har gått sönder! Tre knappar och en hälla har gått på dom efter två dagars användning!! Dom ska jag reklamera. Morr! Och turbon har lagt av på bilen så nu kör jag en riktig surdiesel........... snyft.

Nä nu blev det deppigt, nu måste vi räta upp det här innan vi slutar. Jag hittade en skitsnygg kjol i lördags som jag köpte för mina presentkort och pengar jag fick när jag fyllde år! Solen skiner! Barnen skrattar! Oj, klockan är mycket, jag måste säga åt William att gå hem..... See ya! 





RSS 2.0