En sportig dag.

Igår var det lite dagen efter... På midsommarafton kom vi inte i säng förrän kl 2 på natten och inte var vi nykter heller så gårdagen var ganska slapp. Men idag kände jag ett trängande behov av att röra på mig.Men inte löpning. Så jag tänkte att jag går upp på Snödberget. Sagt och gjort.

I med lite ny musik i telefon, på med lurar, ner med telefon och en proteinbar i magväskan och grabba vattenflaskan och iväg det bar uppför berget. Ni ska veta att det går BARA uppför om man ska till toppen av Snödberget. Speciellt på slutet känns det i benen men då har man å andra sidan blivit varm i musklerna så då är det rätt ok ändå. Speciellt i sällskap med AC/DC, Teddybears och några andra grabbar och tjejer.

När jag kom upp till vindskyddet satt det en järphöna där! Men hon fick väldigt bråttom därifrån när jag kom. Dock inga riktiga "teddybears" i sikte. Jag satte mig, tittade på utsikten och konstaterade att man är högre upp än slalombacken, man tittar ner på den när man sitter där. Jag åt min proteinbar och drack vatten. Vatten från ovan fick jag också för det började regna på mig där jag satt. Det blev en kort paus, jag ville inte bli kall utan jag tog och travade ner igen. Hemma på gården klockade jag 1 timme och 20 minuter, en rejäl promenad.

På eftermiddagen när vi hade ätit frågade Sören "vad ska vi hitta på sen då? Ska vi åka till Döda Fallet och gå den där stigen ner till älven?". Ja varför inte? Vi tog med oss lite fika och satte oss i bilen och åkte dit.

Det är faktiskt en bit att gå....... först träbroarna i Döda fallet en bit och sen stigen ner till älven och utsikten mot Boängsbäcken, den som Vildhussen använde för att gräva ur åsen med, det som gick så väldigt åt pipan den gången för länge sedan. Det var brant ner mot älven. Mina ben protesterade på vägen tillbaka, trots att vi hade fikat. Sen gick vi resten av Döda fallet och sen förtjänade vi allihop en glass!

Sen blev det stretching när vi kom hem.... och slänga sig på sängen en stund. Pust......

Tänk om man kunde fortsätta i den här takten!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0