Irr och virr och visparnas förening

Mycket att hålla rätt på den här veckan. Jag ÄR stressad, det vet jag, för idag när jag skulle ringa och avboka Hermans tid på vårdcentralen gick jag in på hemsidan för att få tag på telefonnumret. När jag såg det på mobildisplayen insåg jag vad dumt jag betedde mig. Det där numret kan jag ju utantill. Hjälp. Min hjärna funkar inte som den ska.
 
Det beror på att i måndags var först en sjukanmäld när jag kom till jobbet. Sen gick en till hem. Och inga lediga vikarier fanns det. Det blev typ jag kvar! Och jag öppnade så jag skulle gå hem halv tre. Till slut löste vi det med samarbete mellan avdelningarna men vilken pärs innan vi fick till det! Jag var helt slut i luvan. Tänkte efteråt att det var ju tur i alla fall att vi bara skulle gå 100 meter ner till skolan och inte fly över Medelhavet i nån liten båt med alla barnen. Gav lite perspektiv på saken. 
 
Var ju tvungen att lösa resten av veckan också. Kände att jag inte behövde den stressen, inte just nu. Vi har konserten på torsdag, ju. Jag behöver mina krafter till den, plus dom två repen dagarna innan. Nåväl, vi fick till det i alla fall så jag kunde släppa det. Skönt. Och repet igår gick rätt bra. Fast vi var trötta på slutet, det märktes. Diverse fnittersammanbrott hördes och bitvis total glömska uppstod. Jaså, skulle vi sjunga DÄR? 
 
Ikväll är det rep igen och efter det blir det middag! I år har vi beställt mat från hotellet. Vad gott det ska bli!

Härlig midsommarhelg

Vilken härlig midsommarhelg det har varit! Vädret har visat sig från sin bästa sida. Lagom varmt, solsken och små lätta moln. Kanske lite väl mycket mygg men ja, det är ju mygg på sommaren. Några regnskurar har vi fått men regn behövs ju också! Oj, jag låter nästan överpositiv nu. Men det är så härligt när det är varmt väder!
 
På midsommarafton hann vi med en liten motorcykeltur på eftermiddagen. Sen på kvällen kom farmor och åt middag. Grillade kycklingspett och ost- och baconkorv, potatissallad pimpad med stekt bacon och gurka och så små goda tomater och vattenmelon och lite annat smått och gott till.
 
 
 
Senare på kvällen kom B och B och BM och vi satt ute på verandan och surrade ända tills myggen övermannade oss. Då gick vi in och fortsatte surra. Myggen fick surra ute, dom.
 
Igår var det midsommardagen. Då var Mannen iväg och jobbade lite och jag försökte mig på lite trädgårdsarbete. Jag och grabbarna skulle klippa gräset och gå med trimmern var det tänkt. Men trimmern funkade inte. Den gick inte runt. Äsch. Jag gav mig på att gallra libbstickan istället. Gick med några plantor till B. Där satt farmor. "Oj, är ni på väg till mig?!" tyckte hon och reste sig. Njae, det var vi ju inte. Inte från början. Men nu blev det så. Vi gick dit och åt jordgubbar och grädde och lite till. 
 
 
Sen gick vi hem för att klippa gräset. Fast vi fick inte igång gräsklipparen. Suck. Jag gav upp och gick in och bytte arbetskläder mot sommarklänning. Det gäller att passa på när det är väder. Eller det var snarare så att det var behövligt. Det var väldigt varmt med arbetsbyxor och t-shirt. 
 
 
När Mannen kom hem drog han i startsnöret på gräsklipparen EN gång. Så klart den startade. Suck igen. Nåväl, efter middagen klippte jag gräset men trimmern fick han inte igång riktigt så det blev bara halvgjort. 
 
Idag klippte jag hos Lillens så nu är det fint där också. Mannen försökte få till trimmern. Gick inte. "Ska vi fara till Höga kusten istället?" undrade han. Ja! Så det gjorde vi. Mot havet!
 
Nu hann vi inte med så mycket hav idag men lite åkning blev det i alla fall. Stannade strax innan Nordingrå på ett ställe som sålde handverk och köpte glass och drack medhavt kaffe. Dom hade bland annat kläder av återvunnet material. Jättefina blusar och kjolar. Fast jag köpte inget. Jag provade inte ens. Jo, jag ångrar mig lite. Det var en klockad kjol som var så fin, i ett tyg med blomsterkrasse på. Benvitt och ljusgrönt och orange. Ja, ni förstår varför jag gillade den. Men den såg lite liten ut tyckte jag. Hm, jag borde ha provat ändå. Jag kanske såg fel.
 
Vi tänkte åka till Rävsön, bara för att, men körde fel och hamnade i Barsta. Där tog vi påtår på kaffet och sen vände vi hemåt. Vi får starta tidigare nästa gång så vi hinner stanna en stund och andas havsluft. Det är nåt visst med Höga kusten.

Midsommar

 
2016-06-24

Spegel spegel på väggen där....

 
Fredagsfotot 2016-06-19
 
 

Gå på balansen

 
Fredagsfotot 2016-06-12
 

Lilla fluffen

 
Fredagsfotot 2016-06-04
 

Suck...

Alltså, jag och haka på projekt. Jag är oförbätterlig. Nu är jag sugen på det här: 
 
 http://www.moderskeppet.se/live/dagensfiktion-skriv-nagot-litet-varje-dag/
 
Ta ett foto från mobilen och skriva en kort text, som om den vore tagen ur en större berättelse. Lägga ut på instagram under taggen #dagensfiktion.
 
Det låter väl kul? Skriva, fantisera. Hitta på en handling. 
 
Fast jag har ju andra projekt jag försöker hinna med. Fredagsfotot, fredagsselfie, dagar med "ett foto i timmen", skriva här på bloggen. Jo, här får jag ju utlopp för en del skrivande. Men inte rent hittepå. Det skulle vara på lilla häxbloggen då. Men då måste jag ju rita. Det är en del jobb med det (även om det är ett kärt besvär).
 
Fredagsfotot verkar funka bra nu. Jag ligger efter lite med publicerandet men jag tar fotona, det gör jag. Även om det kan bli både lördag och söndag innan det blir gjort. Rekordet är måndag morgon. Men jag har bestämt mig för att det är ok.
 
Det är väl så jag får göra kanske. Rätta villkoren efter verkligheten. Kommer jag att orka skriva en #dagensfiktion varje dag? Troligen inte. Men nån gång då och då är väl ok? 

Matnyttigt

Att skärpa sig på matfronten var tydligen lättare sagt än gjort. Få se hur det går den här veckan. Förutsättningarna är heller inte dom bästa om man kollar på veckans matsedel.
 
Igår måndag var det spagetti och köttfärssås och en väldig massa grönsaker till. Ganska bra mat. Idag var det fiskburgare, dvs ungefär som runda fiskpinnar. Bröd och grönsaker och hamburgerdressing till det, plus mos och kokta morötter och vitkålssallad. Alltid vitkålssallad och varma grönsaker till lunchen.... Tja, det gick väl an fast jag hade ju föredragit remouladsås eller filsås istället för hamburgerdressing nu när det var fisk. Hoppade över rålöken och bostongurkan också.
 
Imorgon är det ris och kycklingnuggets. Jamen, hallå? Vi åt ju mald panerad fisk idag, ska vi äta mald panerad kyckling imorgon? Fast det trista med kycklingnuggets är nog egentligen det vi får till. Ris och grönsaker och sweet chilisås. Det blir liksom lite torrt. Man skulle velat ha nån mumsig mangorajasås eller liknande till, kanske salsa eller vitlökssås? 
 
På torsdag är det pyttipanna. Då brukar vi faktiskt få stekt korv och potatis istället och det är ju gott. Fast det spelar mig igen roll för då är jag ledig. Jag ska till stan med Herman som ska på tandregleringen. Själv ska jag till optikern. Och vi lär väl ska äta nån lunch när vi är där. Nåt gott. Man vill ju passa på när man äter ute.... 

En utflykt

Idag var det riktigt grått och regnigt ute. Perfekt väder för att plocka och städa inomhus. Så det gjorde jag. Lite här och lite där, lite i tvättstugan, lite i köket, lite i sovrummet. Rev ur skåpet där skorna står (en del av dom i alla fall). Rensade bort flera par som jag aldrig nånsin använder och troligen inte kommer att använda i framtiden heller. 
 
 
Det var behövligt. Dammigt och grejer som ramlat ner bakom skolådorna. Hittade bland annat en brosch i form av en not. Den ska jag väl ha på konserten, va?
 
Även om det behövs städas är det ju inte speciellt kul. Tog en paus och gick in på Facebook. Såg att M hade skrivit att om man ville lämna in nya grejer till Konst- och Hantverkshuset i Ramsele så var det dags nu. Ja, kanske jag skulle ha gjort det? Jag har ju en hel del nya änglar och häxor. Dom som är i Ramsele är ju flera år gamla.
 
Tänk vad man plötsligt kan ändra sig och tycka att en utflykt till Ramsele i regnet låter roligare än skåpstädning. Jag packade väskan i ateljén och sa åt grabbarna att dammsuga. Sen drog jag. 
 
Har nog inte träffat M på två år så det var ett trevligt återseende. Förutom att jag hängde upp och prissatte mina filurer hann vi dricka kaffe och prata en hel del. Om tavlor och luffarslöjd och priser på hantverk bland annat. Om att man har för mycket idéer och för lite tid. Om hur idéerna hinner rinna ut i sanden innan man kommer sig för att testa dom. Jag känner att jag helt enkelt måste se till att träffa likasinnade lite oftare. Få input. En spark i baken. Jag måste se till att skapa mera.
 
Jag lämnade kvar alla änglar och häxor jag tagit med mig från ateljén och tog med mig dom gamla hem. Lilana, Lea och Kristallina finns nu här hemma igen. Jag säljer dom för gamla priset om nån är intresserad. 
 
Vanilla, Pingla, Charlottina von Oben, Satsuma, Coco, Zinnia, Toka och Mary-Linn får tillbringa sommaren i Ramsele. Dom kan behöva lite semester dom med. Och har jag tur känner dom sig mogna att flytta hemifrån och bo hos nån annan!
 
 
 
Dom enda som jag lämnade kvar hemma var änglarna Ginger och Noelle som jag tyckte var alltför vintriga. Francisca och Myrtilla hänger hos Lillens och Cherry, Beth, Xenia och Iris hänger på Turistinfon (om ingen har köpt dom). Det är alltså i princip tomt på häxor och änglar här hemma. Vet ni vad det innebär? Jo, att det är läge att sätta sig ner och sy några nya! 
 

Så snygg!

Igår slutade jag klockan fyra. Då bytte jag om från arbetskläder till piratjeans och turkosmönstrad topp, satte mig i bilen och for till Sollefteå. 
 
 
Jag svängde vänster i rondellen och samma sak i nästa rondell och sen höger mot Ö-vik. Framme i Multrå möttes jag av den här gamla bekantingen. 
 
 
Jajamän! Mia har öppnat eget igen. Och jag hade lyckats hitta en kvällstid. För "klipp och kreativ färg". Nu skulle tanten bort!
 
Vi diskuterade och vi resonerade. Sen klippte hon. Så diskuterade vi lite till - och sen blandade hon färg! Eller "färger", i plural, ska jag väl säga.
 
 
Bort med mr Spock! Fast nog är det ändå lite Star Trek över det hela? Dock är det ju bara en del av förvandlingen. 
 
 
Hon fick fixa ögonbrynen på mig också! Snacka om "gör-om-mig"-kväll. Första gången i mitt liv jag färgar ögonbrynen! Har inte känna behov av det förut. Dom har ju varit rätt mörka och markerade av sig själva och på senare år (när dom första grå har börjat synas i dom) har jag fyllt i brynen med ögonbrynspenna. Men nu frågade hon om hon inte skulle fixa dom och jag ba "köööör!" Nå, inte ordagrant men typ. Jag var ju redo för FÖRÄNDRING. 
 
Kolla. Vilken brutta! 
 
 
Mörkare kopparrött i botten och ljusare plus en riktigt knallig orange i lager på lager i luggen. Och så kort nacke och snedlugg! Nu känner jag mig snygg. Jag känner mig läcker. Och ögonbrynen blev inte så tokiga. Ovant vid första anblicken men med brillorna på blev det bättre. Och nu tycker jag att det ser riktigt bra ut. 
 
 
Tänk så snygg jag kommer att vara på midsommar. Och på konserten. Det är bara två veckor dit. Jösses. 
 
Smet in en sväng på Ica Kvantum i Sollefteå innan jag for hem, för att köpa mjölk och lite annat. Hittade tre nagellack i sommarfärger för tio kronor styck. Precis vad jag behöver i mitt liv. Mer färg! Haha. Idag upptäckte jag att nagellacken matchande köksgardinerna. Men det betyder väl bara att både gardiner och lack är i min smak, va?
 
 

Lakritskvinnan kallar

Jag vill ut och röra på mig men jag kan inte bestämma mig för vad jag ska välja.
 
- Ska jag packa ner en kaffetermos och gå upp på Snödberget? 
- Ska jag ta ryggan och promenera ner på Hammarn och köpa dom där äggen jag behöver för att göra potatisbullar av moset som blev kvar?
- Ska jag cykla ner och köpa ägg? Fast det blir ingen motion på ditvägen direkt. Jag kanske ska cykla en tur först och sen köpa ägg på hemvägen?
 
Eller så struntar jag i dom där äggen. Ingen vill väl ändå äta pärbullar idag, vi åt ju pannkakor igår. Jag kan köpa ägg imorgon. 
 
Jamen då blir det Snödberget. Jag tror jag ska leta rätt på den andra vägen upp, den som går från skoterleden. 

Vad hände?

Ju mer jag tänker att jag ska skärpa till mig på matfronten, desto sämre går det verkar det som. Har inte orkat räkna några kalorier i veckan, trots att jag lovat mig själv det. Hur sjutton ska jag göra för att komma upp på banan igen?!
 
Idag hade jag sett fram mot en dag utan planer. Inget barn som slutar skolan, ingen fest som ska förberedas. Jag tänkte städa och tvätta i min egen takt, ta en promenad upp på berget på eftermiddagen, njuta av att ha en massa tid som inte är inbokad. Ta mig tid att laga mat och äta vettigt. 
 
 
Men så kom A och K och undrade om vi skulle med och åka motorcykel. Ja, det skulle vi så klart. Jag hade ju inga planer för dagen, inte sant? Så vi åkte till Bräcke. 
 
Dagens lunch: tre kulor glass på Glassbaren i Bräcke. Och kaffe. Så klart. 
 
Missförstå mig inte. Det var jättetrevligt att åka motorcykel och äta glass. Men som lunch är det väl inte så bra kanske.
 
När vi kom hem stekte jag pannkakor åt ett helt kompani eller i alla fall åt fyra hungriga tonåringar, ett medelålders par och en äldre dam. Grabbarna ska lana ikväll (natt) och två av kompisarna som ska vara med fick också middag. Vi bjöd även hem farmor. Till pannkakorna åt vi jordgubbar, melon och vispad grädde. Det känns inte direkt som den bästa och mest näringsriktiga middagen man kan äta, speciellt om man ätit glass till lunch. Fast gott var det. 
 
Det har också slunkit ner choklad som var kvar sen igår, ett par nävar jordnötter samt ett glas vin. Men hallå....du ska äta MAT. Har du glömt det? 
 
 
Jag får väl börja om igen imorgon, efter denna urflippade vecka. Som vanligt. Ibland funderar jag på att ta en vecka med Nutrilett igen. Men det var ju så tråkigt. Fast - jag gick ner två kilo. Det gjorde jag.
 
Jag ska fundera på det. Kartongerna står ju ändå där i skafferiet. 

Sånt som händer

Vi tar en sammanfattning av veckan som varit. Vad har hänt?
 
Vi har jobbat och Haqvin har gått sista veckan i skolan. Skolavslutning idag i kyrkan. Det blev vit t-shirt och rutig skjorta till jeansen till slut. Det var väl helt ok tycker jag. Fast Mannen tyckte han såg ut som en redneck. Äh, jag tycker han ser ut som en tjurig 15-åring, jag. Eller var det "tjusig" jag menade?
 
 
Vi har satt upp fårstängsel på nersidan av gården och igår kom dom, våra sommargäster! Ulliga och gulliga med en utpräglad flockkänsla. Snacka om att hålla ihop. 
 
 
Men Lego är skeptisk. När vi stod inne hos fåren igår hörde vi honom jama nånstans i buskarna. Till slut kom han fram - på taket till jordkällarförgården. Där stod han och spanade och jamade. Närmare än så gick han inte.
 
I torsdags var jag till doktorn med min mage. Igen. Det var samma läkare som jag hade när jag var dit med min axel. Han konstaterade genast att "vi har träffats förut" och när vi satte oss och började prata talade han om vad jag jobbade med och frågade hur jag var i axeln. Påläst - det gillar jag. Vissa läkare sitter och skummar igenom journalen medan man sitter där men den här har uppenbarligen läst igenom den innan besöket. Jag tyckte han var bra förra gången också. Ställde många frågor om hur och när det gör ont etc. När jag gick därifrån kändes det verkligen som om han lyssnat.
 
Nåväl, efter att ha gått igenom min historia och klämt på min mage kom han fram till att det enda som finns kvar som kan göra ont är tjocktarmen. Det är en lindrig variant av IBS, trodde han. Jag tänkte genast att om det här är lindrigt så är jag glad. Det gör inte ont så ofta men när det gör ont är det riktigt illa. Fast det går på nåt vis ändå för jag vet att det går över. Jag har aldrig varit sjukskriven för att magen gör ont.
 
Åtgärd: läsa på. IBS går ju inte att bota men man får lära sig leva med det och se vad som funkar och inte. Jag fick även medicin att ta när det kniper (höhö). Papaverin heter den och verkar avslappnande på glatt muskulatur. Som tarmar, till exempel. 
 
Det var väl det viktigaste som hänt i veckan. Ikväll har Haqvin bestämt att vi ska äta hämtmat. Jag undrar vad jag ska ta. Vad säger magen? Förutom "kurr kurr" menar jag.

Soon....

Mindre än en vecka kvar! Ja, till frissan, vad annars? Båda barnen har gått ut nu och det är fem veckor kvar tills jag har semester. 
 
Nej, håret gäller det. Huvudsaken. 
 
Hittade några gamla kort där jag är nyklippt.
 

 
Jamen så ska det se ut! Wow, vilken brutta! Kalaspingla jämfört med dagens tant, i trollpage och flossad tröja. Ja, det sista beror så klart på vädret, inte frisyren. Men ändå.
 
 
Man kanske skulle passa på att byta färg också? Till annat än rött menar jag. 
 
 
 
Fast jag trivs ju i rött hår. Pastellhår är nog inte min grej. Kopparrött däremot. Men man kanske kan få några roliga slingor?

Kalaskillen

Det känns bättre nu. Vi firade Herman igår, med god grillad mat och tårta. En trevlig kväll med nära och kära. Finge jag bestämma skulle Herman gå klädd i kostym och studentmössa varenda dag.
 
 
 
 

Efterlysning

Lakritskvinnan har sprungit och gömt sig i ett mörkt hörn tror jag. Har inte promenerat sen i måndags och cykeln står bredvid bron och känner sig ensam och bortglömd. Löpning ska vi inte tala om. Jag törs knappt testa efter det senaste misslyckandet då jag fick så ont i höften. 
 
 
Men det har varit mycket i mitt huvud dom senaste veckorna. Det har inte fått plats nån superhjälte som drar ut mig på äventyr i skogen och på vägen. Fast varje gång jag sett en cyklist eller annan motionär när vi har varit ute och åkt har jag blivit sugen. Jag vill också! 
 
Och nu kan jag ju faktiskt cykla till och från jobbet varje dag om jag vill. Herman har sommarlov. Jag behöver inte skjutsa honom! Det ska vara när jag behöver handla då som jag tar bilen. Inte lätt att packa sex liter mjölk, limpa, 2 kg hushållsost och diverse grönsaker och konserver på en cykel utan pakethållare och sen ska man dessutom ta sig uppför pålgårdsbacken. Jo, jag har klämt dit cykelkorgen som satt på gamla cykeln och man kan ha ryggsäck, jag vet. Men det får vara nån måtta på hurterierna. I alla fall så här i början. 
 
 
Vikten går nedåt i alla fall, om än långsamt. Vill man kan man läsa om det här:
 
http://aliaskvasthilda.blogg.se/iform/

Sjung om studentens lyckliga dag

Igår gick Herman ut. Jag borde vara glad men istället känner jag mig bara trött och ledsen. Varför är det så?
 
Vi hade ju en trevlig dag igår. Vi for in till Östersund tidigt på förmiddagen, vi fyra och en kompis till grabbarna. Herman i kostym och mössa, så klart.
 
 
När vi kom till stan gick Herman till teatern och vi andra gick och tog en stödfika på Wedemarks. Sen köpte vi en ros och gick tillbaka till bilen och hämtade plakat och presenter att hänga om halsen. Och så ställde vi oss utanför teatern och väntade.
 
Solen sken men det var inte så varmt som tidigare i veckan. Och så blåste det. Så klart, vi var ju i Östersund. Hur kunde jag glömma att det alltid blåser där?
 
Till slut kom dom ut, klassvis. Hermans klass gick ut sist, tillsammans med El och energi eftersom dom bara var fyra stycken i hans klass. Jag lyckades få ett kort på alla fyra, trots alla huvuden och plakat som var ivägen och trots att dom skingrades så fort. Ja, jag knäppte flera kort på honom. Ändå känns det som om jag velat knäppa ännu fler. Men det är svårt att vara fotograf och deltagare samtidigt. Jag ville ju jubla och vinka och krama om honom också.
 
Sen stod vi och kollade när dom andra åkte iväg på sina flak. Herman ville inte, det var han säker på. Han hade fått erbjudande hänga på häromdagen ifall han ångrat sig men gjorde inte det. Och han måste ju få göra det som känns bäst för honom. Det var två till från hans klass som inte åkte flak så helt udda var han inte.  Dom såg i alla fall ut att ha kul, dom som åkte. Men vilket jäkla liv det är med musikanläggningarna!
 
Vi gick på BBQ garden och åt lunch istället. Mycket gott var det. Herman var nöjd.
 
 
Sen for vi och handlade lite till middagen som vi ska ha ikväll och sen for vi hem. När vi kom hem kände jag mig plötsligt så trött. Jag lade mig i soffan för att vila lite men kunde inte slappna av. Istället blev jag ledsen. Tårarna bara rann. Mannen kom in och undrade vad det var. Jag kunde inte svara på varför jag var ledsen. 
 
Och det gick inte över heller. Jag plockade i diskmaskinen med tårarna rinnande. Jag vispade ihop smeten till tårtan storgrinandes. Till slut ryckte jag åt mig en banan och tryckte i mig. Jag kände mig inget hungrig (vi åt mycket till lunch) men tänkte att kanske jag behöver höja blodsockret ändå. Till slut lugnade det ner sig. Fast jag kände mig nere resten av kvällen och lade mig tidigt.
 
Vaknade halv sju, fortfarande svullen runt ögonen och med huvudvärk och jätteont i axeln. Kunde inte somna om. Minns att jag drömde att vi var på semester på några skärgårdsöar med jättebranta sidor. Kanske det är semester jag behöver? 
 
Jag har levt flera veckor med det här. Att jag ska komma ihåg att lämna in foto till plakatet, att jag ska påminna Herman om att göra klart och lämna in dom sista uppgifterna, att se till att kostymen passar, att bestämma var vi ska äta och när. Innan dess har jag skjutsat honom till och från bussen i tre års tid. Klivit upp i ottan för att han ska komma iväg till skolan. Jo, Mannen har skjutsat ibland men det är när jag inte har kunnat och för all del, den senaste tiden när jag jobbat heltid har Herman gått hem ibland. Men det är mest jag som burit honom på mina axlar. Kanske inte konstigt att dom gör ont?
 
Sen tjopp, så sprang dom ut genom dörren. Det gick så fort. 
 
Kanske jag är ledsen för att dom satt vid sina datorer på kvällen, som vilken annan fredag som helst. Inget firande på stan med kompisar att slitet i skolan är över. Men Herman är Herman, jag vet ju det. Jag slipper i alla fall oroa mig för att han är ute och super och råkar illa ut.
 
Och vi ska fira honom här hemma ikväll. Hur jag nu ska orka det. Är det normalt att känna så här när ens barn tar studenten?

Hårigt

Den 16 juni ska jag till frissan och färga och klippa. Imorgon är det 14 dagar kvar. Du undrar om jag längtar? Ja! Jag trivs inte alls i den här frisyren som frissan klippte sist! Det blir som förra gången när jag skulle ha pottfrisyr. Mr Spocks okända halvsyster är tillbaka! Hm, hur kan hon vara okänd om hon är tillbaka?
 
http://aliaskvasthilda.blogg.se/2008/december/det-hanger-pa-haret-1.html
 
 
Varenda gång jag fönar håret så det blir lite volym i det känner jag mig som en tant från 60-talet istället. Nej, ingen mer tvärlugg för mig. Sist jag fixade håret lyckades jag kamma snedbena igen, utan att det såg knasigt ut med resten av håret och då kändes det faktiskt lite bättre. Inte fullt så pottigt. Jag ska nog ha min sneda, assymetriska frisyr med långflången vid örat. Fick syn på en bild på dagis som var tagen i våras nån gång och där var jag ju snygg! Ja, JAG var snygg, inte bara håret. Och det var för att jag hade rätt frisyr. Snedlugg. Assymetrisk pixie. Det är så det ska va.
 
 
Nu vill jag ha tillbaka mitt gamla jag. Ja, jag vill bli vild och vacker igen. 
 
Vad säger ni om denna? Den har jag haft, fast varmare färg. Fast luggen hinner nog inte växa till sig så pass på två veckor. 
 
 
Och den här. Den frisyren kan jag verkligen längta tillbaka till. Den är jag.
 
 
 
Galen färg!
 
 
 
Eller ska vi göra nåt riktigt annorlunda?!
 
 
 
 

Morsdagsros

 
Fredagsfotot 2016-05-29
 





RSS 2.0