alias Kvasthilda

Idag är det både Alla helgons dag och Halloween. Dom hamnade på samma dag i år. Man må tycka vad man vill om den "amerikanska" högtiden Halloween - själv har har jag alltid gillat häxor och spöken och vampyrer och sånt där läskigt. Och godis, jag gillar godis också. 

 

Jag har alltså inga problem med att ta till mig ännu en högtid om den ger mig tillfälle att klä ut mig och äta godis. Påsk i all ära, utklädningsalternativen då är något begränsade. Påskkärring, katt och påskhare är dom jag kommer på. På Halloween däremot kan man klä ut sig till vad som helst. Gärna nåt läskigt då. Tycker jag.

 

Igår lade jag verkligen manken till när jag knäppte fredagsbilden. Jag kan avslöja så mycket som att den har med halloween att göra....

 

 

Idag har jag handlat fyra kassar mat igen. Jag känner att jag hamstrar. Kan det vara hösten? Beror det bara på att det råkar vara bra priser på sånt vi använder just nu? Kanske är det för att jag inte vill fara extra nu när det är så krångligt att åka mellan korsningen och bron?

 

Fast jag var ju nere på Hammarn igår med. Kunde jag inte ha handlat mjölk och ketchup då? Jovisst, om jag hade kommit ihåg det. Jag lämnade in bilen vid nio för byte till vinterdäck. Under tiden dom fixade det tog A och jag en promenad med taxen Nixon. Det var riktigt kalasväder. Solsken och blå himmel. Fast det blåste en del också, speciellt uppe i Kullsta. Nästa sex kilometer blev det. Bravo!

 

Hoppas dom blir klara med vägarbetet den här veckan. Idag höll dom på att asfaltera när jag åkte förbi. Då har dom åtminstone vägvakt så då är det bättre ordning på trafiken. Annars har det varit rena vilda västern. Folk verkar tappa alla kunskaper om både högerregel och väjningsplikt bara för att det inte ser ut som vanligt där dom ska åka. 

 

Just nu sitter vi och väntar på elektrikern. Dom har satt upp solcellerna på garagetaket idag och nu ska både dom och solcellerna på hustaken kopplas in på elnätet plus att det ska dras el i garaget. Jag har nog ingen riktigt bra bild på garaget på mobilen så ni får ge er till tåls. Knäppte med rätta kameran idag när dom monterade solcellerna men dom bilderna är kvar i kameran än och datorn har jag stängt av eftersom vi planerar ett strömavbrott eller två strax.

 

Imorgon ska jag faktiskt jobba. Jag öppnar så det blir tidig uppstigning för mig. Tur vi nyss ställt om till vintertid, det märks att man är piggare på morgonen. Å andra sidan blir det ju tidig kväll också. Sånt gillar vi.

Första dagen på höstlovet och Herman och jag var uppe före sju båda två. Han hade tid hos tandregleringen halv nio och det hade ju varit en perfekt tid om han gått i skolan. Inte tänkte vi på att det var höstlov när vi tackade ja till den tiden. Och prova att byta tid är i det närmaste omöjligt, speciellt som det var dags för röntgen och att träffa tandläkaren.

 

Men man får väl göra det bästa av situationen. Vi tog med oss frukost och åt i bilen. På så vis fick vi sova lite längre. Efter tandreglering gick vi till optikern där jag hade bokat tid åt Herman. Det var ändå dags för koll och medan vi ändå var i stan tänkte jag. När undersökningen var klar skulle han välja bågar. Sånt kan ta tid som ni vet. Men kors i taket, det tog högst 10 minuter, sen hade han bestämt sig.

 

Sen tyckte jag vi förtjänade en fika. Vi gick till Törners. Herman tog Budapestrulle och jag en apelsincroissant. 

 

Sen ville jag gå in på Lindex på väg tillbaka till bilen. Jag hade nämligen spanat in en kjol på webben som jag ville kolla närmare på. När jag städade bort och bar ut sånt i garderoben som var för litet blev det nästan inga nederdelar kvar. En ny kjol skulle inte vara så dumt. Och kolla, visst är den snygg? Lite kul med omlotten tycker jag.

Idag sjöng jag med kören på FN-loppisen. För att det är trevligt med sång och för att dra folk. I måndags var jag dit med en bil-last gamla kläder, mest vinteroveraller och jackor som barnen haft men även ett par av mina gamla vinterjackor och lite leksaker. Kändes så skönt att bli av med allt gammalt som vi inte använder 

 

När ReMix sjungit och fikat klart for vi till Sundsvall, Mannen och jag. Han skulle köpa lysrör och andra saker till garaget. Jag ville ha en grön parkas. Det minns ni väl att jag skrev? Och tror ni inte på fan - jag hittade en grön parkas! En som passade över rumpan, utan att vara för stor upptill. Fantastiskt! Didriksons var det dessutom. Det är kanske inte konstigt att jag gillar det märket. Dom kan tydligen sy jackor som passar på min kropp. Jackan är lång och värmer rumpen och kragen är hög. Tänk när nordanvinden friskar i sen i vinter och snön yr - då blir det skönt att dra upp blixtlåset ända till nästippen. 

 

Ni vill kanske veta hur det gick hos läkaren igår? Jo han vred och vände och bände och kände så när jag gick därifrån hade jag mer ont än innan. Han trodde att jag möjligen har en förslitning i axeln och ville skicka mig på röntgen.

 

Han undrade också om jag hade problem med andra leder. Ja, jag har ju ont i händerna förstås. Märkt mest när jag syr och så tappar jag ju grejer. Dom liksom glider ur händerna. Får också ont när jag ska hålla i nåt tunt till exempel när jag läser en tidning i badet. Och så har jag ont i handlederna ibland. Han klämde och böjde och bad mig berätta vad som hände. Det gjorde ont. Han frågade om vi har reumatism i släkten. Inte vad jag vet, svarade jag. "Jag tror din mamma och pappa också har förslitningar" och jo, det har dom ju. Det kan man ärva sa han. Jaha.

 

 

Han trodde i alla fall att jag hade nåt inflammatoriskt pågående i lederna. Lät ju inget vidare. Men inga muskelskador eller nåt som ska opereras och det känns ju bra. Man måste se det positiva också som ni vet. Förutom remiss till röntgen så ska jag ringa sjukgymnastiken igen och så fick jag Naproxen utskriven.  

 

 

 

 

Ok! Bönbiffar, medan jag kommer ihåg hur jag gjorde!

 

1 liten gul lök

1 vitlöksklyfta

1 liter kokta kidneybönor 

3 dl havregryn

2 dl mjölk

2 ägg

1-2 tsk salt

1 tsk spiskummin

0,5 tsk chiliflakes 

Olja till stekning

 

Lägg havregrynen i blöt i mjölken. Hacka lök och banka till vitlöksklyftan. Fräs en ganska lång stund i olja. Häll ner lökfräset, havregynsgeggan, kryddorna och bönorna i matberedaren med kniven monterad. Kör igång. Smaka av om det behövs mer salt. Stek gärna en liten provbiff.

 

Min smet blev ganska lös men den funkade bara man inte hade för bråttom att vända biffarna. När du fått färg på båda sidor kan du lägga över biffarna på en plåt och sen låta dom bli klara i ugnen, 200 grader. Då får du dessutom händerna fria att göra paprikafräset!

 

Strimla paprika av alla färger, klyfta en stor lök och skär upp champinjoner. Fräs i olja under omrörning, en bra stund. Smaksätt med grillkrydda och vitlökspeppar. 

 

Potatismos får du göra enligt ditt eget recept!

 

I måndags och igår jobbade jag. Idag jobbar jag inte men vet ni vad jag ska göra istället? Jag ska till DOKTORN! Ja! Med min axel! Jag tog mig äntligen i kragen förra veckan och ringde. Fick en tid klockan 10 idag. Få se vad dom säger. Hoppas dom utreder ordentligt nu. Jag har problem att sova pga värken, det får jag naturligtvis ta upp. Det gäller att klaga lite lagom så att dom förstår att jag behöver hjälp. 

 

Igår var jag i femårsgruppen fram till lunch. På lunchen satt jag bredvid O som grejade på och pratade som han brukar. Plötsligt sträckte han fram handen mot mitt hår, höll ut en test och började sjunga: Här kommer Pippi Långstrump, tjolahopp, tjolahej, tjolahoppsansa! 

 

 

 

I fredags inledde jag "vegetariska veckan". Inte som nåt ideologiskt utan för att utmana mig själv. Jag vill laga mer vegetarisk mat och lära mig hur man får det att smaka bra. Det ÄR ju gott med kött. Bacon, salami, ja, ni vet - mycket smak. Hur får man vegetabilier att smaka lika mycket?

 

Ingen sojakorv och ingen quorn. Det är inte det det handlar om. Jag vill laga grönsaker. 

 

I fredags gjorde jag en bön- och svamppasta till lunch, med lök och soltorkade tomater. Blev väl så där. Det fattades nåt tyckte jag men vet inte riktigt vad. På kvällen gjorde jag pizza. Fyra plåtar varav en vegetarisk. Det har jag gjort förr så det var ingen direkt utmaning. 

 

Igår blev det dock både korv och kotletter. Vi tog upp pärerna och blev bjudna på Bullens pilsnerkorv till lunch. Sen firade vi potatiskörden med klyftpotatis, grillade kotletter, såser och sallad. Jättegott var det! Sen somnade vi gott på kvällen. Man blir trött att att plocka potatis i höstsolen tydligen. 

 

Trött, trött, trött. Vad är det med mig? Jo, jag är lite lite snorig, visst - men ändå. Vad är det för slags förkylning? Huvudet känns helt bedövat, tankarna går trögt. Jag vill helst gå och sova. 

 

Jag har i alla fall gjort ungefär det jag skrev om häromdagen, fast allt går i sakta mak. Jag har städat köket. Jag har varit till både förpackningsåtervinningen och återvinningscentralen.

 

Jag har inte bakat men det finns bröd kvar i frysen och hela bröddisken full på affären. Jag har heller inte sytt nåt men jag har varit och köpt lysrör till den andra armaturen i ateljén, den som jag fick ditmonterad i våras nån gång. Behovet av mer lyse blev akut i och med bygget av det nya garaget. Ett ateljéfönster hamnar inne i garaget nämligen och det blev en viss skillnad i ljusinsläpp kan jag säga. Men det ska jag åtgärda idag och sen ska det nog bli mer aktivitet därinne, det lovar jag. Idéerna flödar som vanligt. Problemet är att bestämma mig för vad jag ska börja med....

 

Det har varit jättefint väder dom senaste dagarna och det bidrar nog också till att det går trögt att göra saker inomhus. Jag vill ju vara ute i solen! Igår fick jag ett akut behov av att dricka kaffe i skogen. Jag slog kaffe i en termos och stoppade ner ett par kex i en burk. Sen gick jag upp på hygget. 

 

Det blev inte som jag tänkte i måndags. Dom hade inte alls varit ute på förmiddagen för det hade varit fotografering. Vi gick ut efter lunch istället. Det var fortfarande grått och trist men jag överlevde. 

 

Igår fick jag också jobba men idag ligger jag på soffan (än så länge). Känner mig inte helt pigg, lite småsnorig och tung i huvudet. Förkyld igen? Hösttrött? 

 

Igår var det i alla fall tisdag och kör. Då piggnade jag till för en stund. Som vanligt på höstterminen är det dags för julsånger. Känns alltid lika underligt, det är ju långt till jul, inte sant? Fast inte när man övar en gång i veckan. Då går det fort! Det kommer att bli bra, så mycket kan jag i alla fall avslöja. Ni får komma på konserten och lyssna!

 

Idag har jag tänkt att röja i köket. Köksön är full med post som vanligt plus lådorna med grejer som jag skickade efter från Ölandsplast. Storpack med fryspåsar och frysburkar och så några matdosor ska in i skåpen på nåt vis. Ett nytt microlock fick det bli också. Det gamla har jag haft sen jag fick mikron i inflyttningspresent av mamma och pappa och det är lite slitet om man säger så. Det är sprucket och det har lossnar bitar. Det har till och med överlevt första micron, det är nog tredje vi är inne på nu.

 

Idag ska jag jobba. Fast jag har verkligen ingen lust. Det är konstigt. Så brukar jag inte känna. Det måste vara en post-Ruskial depression eller nåt. Ute är det dimmigt och grått och kallt. Tur att jag börjar 11 idag så jag slipper vara ute. En endaste gång kan jag väl få tycka så va? Jag har ju faktiskt varit ute hela helgen. 

 

Det var trevligt på Rusken. Kallt men trevligt. Vädret var fint när vi kom till träffen men eftersom det var klar himmel blev det svinkallt på natten och gasolkaminen vi hade funkade inte så bra. Det var KALLT i tältet. Natten till söndagen sov jag inne istället. Jag är oändligt tacksam för det. Jag hade så ONT i kroppen när jag vaknade i tältet på lördagmorgonen. 

 

Vi "fuskade" förresten lite i år. Vi åkte redan på torsdagen och tog in på hotell i Gävle. Ett väldigt litet hotell mitt i centrum. Inte så fint men vi sov gott och frukosten var väl ok. Maten vi åt ute på kvällen var mer än ok - den var jättegod! Det låg en grekisk restaurang precis vägg i vägg med hotellet. 

 

Så här maten ut. Mannen tog lammracks och jag tog en rätt med grillade champinjoner, små lammfärsbiffar och en massa stekta grönsaker. Ja ni ser ju!

 

Jag har resfeber. Det är dags för Rusk igen och jag har resfeber kombinerat med "usch-vad-jag-kommer-att-frysa"-ångest. Jag har väldigt svårt att sitta ner och göra nåt annat idag, nåt som inte har att göra med vilka kläder jag ska ha på mig eller vad jag ska ha med mig. 

 

Jag gillar inte att frysa. Undrar varför man utsätter sig för sånt här? För att det är så jäkla trevligt på träffen? Ja, det måste vara därför. Åka mc i oktober är ju inte riktigt normalt annars. Men ska man på Rusk är det helt ok. Det räknas som nomalt. 

 

Det ser i alla fall ut som om det ska bli sol i helgen. Inte så varmt kanske men sol. Då blir det fina fotografier. Jag får glädja mig åt det. Ser ut att kunna bli nån minusgrad på lördag natt men vi har värme i tältet och med sovsäck och woolpowerställ så ska det nog gå bra att sova ändå. 

 

Nej, nu kan jag inte sitta här längre. Nu ska jag gå och laga lunch åt mig och fundera på vad vi ska ha med oss i matväg. Människan kan inte leva på chili con carne allenast.

 

 

 

Äntligen kommer jag i mina jeans igen! Ska jag berätta hur jag gjorde? Jo, förstår ni, jag hittade igen mina gamla jeans som jag bar ut på vinden förut när dom hade blivit för stora. Jag trodde ett tag att jag kastat bort dom men när jag började rensa på vinden hittade jag en kasse och där var dom, minsann. Två par jeans i större storlek. Dom är faktiskt lite för stora men det kändes skönt att slippa kränga jeansen över låren. Jag får till och med plats med långkalsonger under. Det kan behövas nu. Igår var det långkalsongpremiär för mig. 

 

Jo, jag har gått upp i vikt. Och? Tjocka människor får också finnas. Och smala. Och rödhåriga och blonda och vältränade och klena och starka och glada och ledsna och alla andra med. Så är det.

 

 

Jag tog in hela rasket från vinden igår. Täckjacka, yllekappa, täckbyxor, täckkjolar och så Hermans vinterjacka. Fast han tog sommarjackan av bara farten imorse. Jag frågade om han inte skulle ha vinterjackan. "Jag tycker inte det känns lika kallt idag" fick jag som svar. Kanske för att det är varmare inne nu när jag har slagit på cirkulationspumpen och värmen går ut på elementen. Kanske han hade mer grundvärme idag.

 

Men det var kläder det här skulle handla om, inte eldning. Kropp och kläder.

 

 

Som jag befarande sitter inte den röda täckjackan särskilt bra längre. Den är för trång över höfter och mage. Nu känner jag ett sug efter en vinterparkas istället. En grön kanske, en längre, som går ner över rumpan. Inte för att dölja den utan för att värma den. Problemet är dock rumpan. Jag vill inte ha storlek 48 för att den ska passa nertill, jag har bara 40 upptill. Det ser inte bra ut det heller. Varför är alla jackor så raka? Finns det nån parkas med prinsesskärnning? Min yllekappa funkar fortfarande även om den börjar se lite skamfilad ut och den passar mig utmärkt för det är just prinsesskärning på den.

 

Nåväl, jag får väl kolla på parkas när jag kommer på nån klädaffär eller sportaffär. Jag har redan en parkas kom jag på, en vit som jag köpte av en på jobbet för många år sen istället för att hon skulle returnera den. Jo, jag har använt den, i flera år hade jag den på vintern. Men den är också lite för trång över rumpan nu. Jag gillar inte det. Och jag vet inte om jag trivs i vitt egentligen. Lyxproblem, jo jag vet. Men jag tänkte skänka den till FN-dagsloppisen, faktiskt. Då kanske nån annan får nytta av den och så kommer det in lite pengar till en god sak. 

 

Den här gillar jag. Didrikson - så klart. Jag är lite svag för Didrikson, jag erkänner. Jag har en regnkappa och två vindjackor därifrån. Men jackan kostar ju en slant. För det priset måste den verkligen sitta bra. 

 

Idag jobbar jag inte. Känns konstigt faktiskt. Lite vilset. Men jag borde väl egentligen passa på att komma ikapp mig själv istället för att klaga. Jag ska börja med det nu klockan nio faktiskt för då ska jag på massage. Det är längesen jag var på massage nu. Hoppas det är varmt i behandlingsrummet. Jag fryser. 

 

Igår var det fortfarande frost när vi gick ut på förmiddagen. Lyckligtvis har dom flesta föräldrarna noterat skiftet i väderleken och tagit fram fodrade jackor och byxor och overaller till sina barn. Fast vantar har inte alla än och många som har vantar tar av sig dom efter en stund. Det är ju så opraktiskt att leka med vantar på. Fast dom inser själva efter en stund varför man ska ha dom på sig. Solen kom i alla fall fram ur dimmorna så småningom och frosten i gräset smälte och fröknarna fick värma sig lite. 

 

Jag hittar inte igen motorvärmarkabeln. Timer - ja. Kupévärmare - ja. Motorvärmarkabel - nix. Den borde ju ligga i bilen tycker man. Vart skulle vi annars gjort av den under den varma årstiden? Den passar liksom ingen annanstans.

 

Måste gå ut och hämta vinterjackorna idag. Och bära ut sandalerna kanske. Det är nog kört nu.

 

Hur gick det igår? Fick jag något gjort i köket? Blev det nån promenad? 

 

Jodå! Jag bakade rågsiktkakor och jag bakade flapjacks. För den som inte vet: det är ett slags halvmjuka havrekakor. Jag petade i lite torkade fikon och tranbär och hackad choklad också. Tänkte att Herman kunde ta med sig en sån och ha som mellanmål på eftermiddagen. Det blir långa dagar när man pendlar och det kan väl vara trevligt att äta nåt annat än pizzabulle jämnt. Och förresten så är dom slut.

 

Rågsiktkakorna ser ut som dom brukar. Och blev lika goda som dom brukar!

 

Vilken tråkig dag det blev igår, fastän det var lördag och allt. Jag borde ha kunnat göra massor med kul saker. Baka, ta en promenad, sy lite, umgås med familjen.

 

Men Mannen hade jobb kvar att göra så han såg jag knappt till på hela dagen. Haqvin var på utfärd i skogen med konfagänget och kom inte hem förrän på eftermiddagen. Själv fastnade jag i klädrensningen.

 

Konstigt, förra lördagen kändes det så bra. Då sorterade jag upp nästan allt och fotade det som skulle ut till försäljning. Igår lade jag ut allt på "köp och sälj" och så packade jag ner det som ska skickas till kusinen (även kallat "arvidgodset"). Sen gick jag igenom ena säcken säcken med "skänkes". Det ska vara en loppis på FN-dagen till förmån för flyktingar och integrationen så jag ska skänka en del vinterkläder dit. Blev plötsligt totalt urflippat LESS på allting. Alla kläder som ligger i högar i sal'n, alla lådor med lappar på, alla overaller som ska tvättas. Less och deppig. Vilken röra. Varför ska jag göra allt detta? Kan inte nån bara komma och hämta allting?

 

Jag gjorde klar säcken med skänkes och körde igång en tvätt, sen bar jag ut det som inte var klart på vinden igen. Sen gjorde jag kaffe och skopade upp glass åt mig. Bara mig. Bestämde mig för att inte göra nåt mer åt kläderna den dagen.

 

Det blev ändå inte mycket annat gjort. Jag hade liksom tappat farten. Hade ingen lust med nånting. Jag som skulle sy och baka! Middagen blev en pastagratäng på köttfärssås jag hittade i frysen. Jo, den blev god men den kändes ändå oinspirerad för att komma från mitt kök. Fast jag fräste faktiskt lök och champinjoner att äta till, det gjorde jag.

 

Idag tänker jag inte befatta mig med kläderna. Alls. Möjligen skicka paket söderut. Istället ska jag göra saker för min skull, saker jag gillar. Jag tänker börja med att baka. Rågsiktkakor så klart och kanske nåt mer. Ut och gå ska jag också. Solen skiner!

 

Jag älskar refashion, alltså att ta ett gammalt plagg och sy om det till ett nytt. Jag kan söka på Pinterest och läsa på bloggar hur mycket som helst om folk som har sytt om herrskjortor till klänningar och t-shirts till väskor. Återbruk är ju bra skit, inte sant? 

 

Fast själv har jag inte sytt om ett endaste plagg än. Jag vet inte riktigt varför. Jag har ju till och med en bok som handlar om det: "Fynda, fixa och sy om". Jag älskar den boken!

 

Förstår inte varför det ska vara så trögt att komma igång själv. Alternativen är ju:

 

Antingen sätter jag saxen i det där plagget jag ändå aldrig använder, gör nåt nytt som kanske blir bra och har kul på vägen dit. Passar det mig inte kanske jag kan sälja det.

 

Eller:

 

Jag ger bort plagget eller försöker sälja det. 

 

Den ekonomiska kostnaden för mig blir densamma vare sig jag ger bort plagget eller kastar bort det misslyckade experimentet. Det enda jag förlorar är tiden jag lade ner och förresten, tid i ateljén räknas inte som förlorad tid! 

 

Alltså har jag inget att förlora. Så vad sitter det i då? Rädsla för att misslyckas? Märkligt, så resonerar jag aldrig när jag målar. Då gäller devisen "det går alltid att måla över". Kanske jag måste lägga till en ny devis? "Det går alltid att sy om". 

 

Nä, fram med saxen! Här ska återbrukas! 

 

Spräckte just hela baksidan på min mobil. Hur fasen kan man komma på att man ska göra en glasbaksida på en mobiltelefon?? Snyggt, visst, men det blir ju en grej till som kan gå sönder. Rejält dessutom. Ser ut som nån slagit på den med en hammare. Jag satte en remsa silvertejp tvärs över. Hade två sprickor innan som blev på cykelfesten i maj men jag har inte kommit mig för att lämna in den på lagning än. Men nu måste jag. Frågan är vem som gör sånt?

 

Hela veckan har varit så här. Bara en massa irritersamheter och stressmoment. Häromdagen när jag skulle stänga på dagis insåg jag när jag skulle låsa att Mannen åkt iväg med min handväska. Han skulle till stan och kom därför och bytte bil men inte tänkte jag på att min handväska låg i bilen. Jag hade alltså ingen nyckel att låsa med och ingen plånbok. Jag som skulle köpa present åt Molly. Panik!

 

Det löste sig. Jag kom på att jag skulle kolla inne om det fanns fler nycklar. Det gjorde det. Och jag fick låna pengar av Herman när jag hämtat honom vid bussen. Men jag var uppjagad hela kvällen ändå. 

 

Nå, nu ska jag gå och måla på ögonen och byta om. Det är snart dags att åka på jobbet. Hoppas det blir lugnt resten av veckan och att jag slipper fler olyckor. Fan trot....