Åh jisses Amalia....

...vad trött jag är..... här sätter man sig äntligen för att blogga av sig lite och så orkar man knappt skriva. Jag betalade räkningar, sen har jag bara surfat runt lite. Jag har inte ens läst några bloggar. Gäsp.

Igår gjorde jag i alla fall blåbärspaj precis som jag sa att jag skulle! Med marsansås blandat med vispad grädde. Mums! Jag åt lite för mycket till och med, blev rätt mätt.... men nån gång får man väl göra det också.

I kväll har vi tränat polskor. På söndag ska jag dansa upp för polskmärke. Jag börjar bli lite nervös faktiskt. Men det går nog bra. Hoppas jag. I lördags dansade vi på ett bröllop! Som överraskning. Brudgummen är härifrån och har varit med i Forsgillet och båda två sysslar med folkdans. Och eftersom vi dansade några typiska ragunda-danser så fick brudgummen gissa vad det var för danser. Måste ju kolla om han mindes nåt! Hur det gick? Hm....jodå, med lite ledtrådar så gick det bra till slut. :-) Sen fick vi kaffe, dessertvin och tårta. Och sen blev det annan sorts dans. Kom hem strax efter tolv .

Nej, nu orkar jag inte mer idag! Nu är det duschen och hopp i sängen.

Buena notte, amici!

Hur ska dom ha det?

Aftonbladet är ju roliga dom. Igår läste jag en artikel om att "Män gillar kvinnor som de är - med extrakilona, visar ny undersökning" - sen på samma sida har dom annonser om "gå ner 1-3 kg i veckan". Samt en annons om godis - "gjort på äkta fruktjuice". Blir det nyttigare då? Äh! Godis är godis, det äter man för att det är gott, inte för att det är nyttigt. Ät en frukt istället....

http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2858244.ab

Ganska kul att den franska (?) föreningen som arbetar för en mer positiv kroppsuppfattning heter SMAL....driver dom med oss?

Nå, det var väl inte första gången dom kör med dubbla budskap. Och dom kör det gamla "rubrik-tricket": Rubriken lyder "Killar föredrar former" men i artikeln står faktiskt "7 av 10 tycker att vi är "bra som vi är". ". Alltså med eller utan extrakilon får man förmoda.

"Kändistidningarna" är förresten experter på "rubrik-tricket". Allt för att fånga läsare! Läste i en rubriken "Jag har sex med min bästa vän". Naturligvis stod det i artikeln att "min man är min bästa vän"..... Man undrar hur dom tänker. Tror dom inte att vi känner oss lurade? Vill vi bli lurade, kanske? Nu kom jag från ämnet lite....

Kanske ni funderar hur jag kan skriva om att jag ledsat på magen och att växa ur byxorna och sen hävdar att "vi är bra som vi är"? Och jag ska snacka om dubbla budskap?! Nå.....Jag tycker att om man verkligen inte trivs med sin övervikt så är det klart man måste göra något åt den. Men man blir inte en bättre människa för att man är smal. Kanske inte snyggare heller. 

För övrigt har jag inga planer på att bli SMAL, nån size 0 blir jag aldrig (tack och lov!!!). Och igår köpte jag en chokladbit för jag var så sugen, så det så. Fast vi var tre som delade på den. :) "Bara tre?". Ja Hacke gillar inte choklad så mycket så jag köpte Tutti Frutti åt honom istället ("gjort på äkta fruktjuice"!)

Funderar gör man på hur idealet har blivit en avmagrad kropp. Size 0?? Huga. Ibland är jag glad att jag bara har söner. Känns som  det är mindre risk att överföra sjuka ideal på dom än om jag hade haft döttrar (om jag har några sjuka ideal, man vet ju aldrig). Jag vill ju bara ha bra kondis och må bra! Och få äta choklad nån gång ibland. I helgen ska jag göra blåbärspaj. Såg när jag sprang häromkvällen att blåbären var mogna. Man får inte glömma att leva i nuet!

Åh jag blir så förbannad!

http://www.op.se/parser.php?level1=2&level2=6&id=933806

Läste ovanstående artikel i ÖP och jag blev så förbannad. Eller ledsen. Eller less....eller kanske en blandning av alltihop. Inte så mycket på grund av att kvinnan inte blir trodd utan på grund av en del av uttalandena.

"Hon inbjuder ju till det. Han måste ju tro att hon är med på det ". En klassisk replik i våldtäktssammanhang. Mannen förstod inte att hon inte ville. Sen kan man väl fundera över varför hon följde med in på toaletten överhuvudtaget.... men det kanske var en kul lek från början och sen ångrade hon sig? Det måste man få göra. Att man utsätter sig för risken är dumt men det gör ju inte att brottet blir lagligt. Om det är som hon säger.

"det finns inga bevis för att hon skulle ha sagt ifrån." Nähä, ok.... Men tidigare i artikeln står "Många är ute efter pengar. Jag kan inte bevisa att det är så, men det är mitt intryck.".  Inga bevis där heller alltså. Hade du varit där kanske du hade fått ett intryck av att hon blivit våldtagen, vad vet man!

"Men klart för 90 000-95 000 kronor kan man göra en del. "  säger en av nämndemännen. Hm, utgår han från sig själv? Anklaga nån för nåt denne inte gjort är rätt allvarligt. Är det värt pengarna att ha det på sitt samvete? Det måste vara enklare att köpa en triss-lott.

Sen kan det naturligtvis vara så att mannen är oskyldig. Att döma en oskyldig vore fruktansvärt fel. Men att säga att "Det har gått inflation i våldtäkter" är väl lite väl magstakt....

Tantvarning

Jag vill ha en shoppingvagn.....

Jooo, det är sant! Då slipper man kånka ryggsäck i fall man vill vara hurtig och gå ner på byn och handla. Vilket jag ju faktiskt gjorde ett par gånger förra veckan. För att inte tala om hur långa armar man skulle få om man bar kassar!

Sören säger det är tantvarning på shoppingvagn. Han säger även att om jag köper en så vägrar han gå med mig. Men han brukar väl inte promenera med mig heller, han tycker jag går för långsamt. Hmf! Vad dum han är. Det är ju han som har för långa ben.

Det finns jättecoola shoppingvagnar nuförtiden. Dom behöver inte vara skotskrutiga. Fast man skulle nästan haft en skotskrutig bara för att jäklas lite.

Billiga är dom däremot inte. Inte om man vill ha nåt som håller. Och det hade jag väl tänkt, köper  jag en är det ju för att använda den. Men det får väl kosta då, bara den fungerar och inte krånglar och går sönder med en gång! Här finns en test av shoppingvagnar
Billigt är tydligen inte bra.....

Nå, om det är tant-varning på shoppingvagnar så är väl en tant då. En tant med god kondition och hel rygg!




Vad är vitsen med att vara negativ?

Jag känner folk som strax före midsommar börjar oja sig: "Ja snart är det midsommar - och sen vänder det!". Underförstått: "dagarna bli kortare igen och sen är sommaren slut och det blir mörker och elände". Häromdagen hörde jag: "Usch vad det börjar bli mörkt om kvällarna".

Men hallå...... 

VAD är detta bra för? Blir man GLAD av att höra sånt? Nä.

 Låt oss analysera resonemanget:

"Dagarna blir kortare igen" - ja det blir dom ju. Men det går lika långsamt som det gjorde när dom blev längre. Det blir ju inte becksvart på kvällen två dagar efter midsommar.......

"Sommaren är snart slut" - hm, vid midsommar så har sommaren nyss börjat tycker jag. Jag brukar ha sommar hela juni, juli och augusti, allt enligt almanackan. Pratar vi väder så börjar sommaren till och med i maj vissa år. Ibland kan det vara sommarväder i september.
 
"Det börjar bli mörkt om kvällarna" - nja, igår när barnen lade sig så sken solen på deras rullgardin såg jag... och dom lägger sig rätt sen nu eftersom dom har sommarlov. Jag har kontrollerat: Solen gick igår ner 22:21. Ikväll går den ner 22:18. Tre minuter tidigare....hmmm......Men visst, mörkare än förut är det. Om man är en nattuggla så märker man nog skillnaden mer än om man som jag helst lägger sig före 23. Men jämfört med hur det var i januari tycker jag det är rätt ljust.

Nä, låt oss stänga öronen när vi hör sånt här. Ska man inte leva i nuet, va? Det är NU det är sommar! Njut, människa!


Mitt nya knark

Jag är nog beroende av promenader. Jobbat hela dagen stillasittande, stillastående....... Jag måste haaaa!

Rötmånad

I  morgon börjar jag jobba igen. Suck..... jag skulle behöva semester efter semestern känns det som. Trött är jag, fortfarande. Den senaste veckan har gått åt till att städa känns det som. Fast jag har tagit mig tid till annat också. Promenader till exempel.

Hur ska det gå nu när jag ska jobba hela dagarna? Jag som har gått minst 40 minuter varje dag, vissa dagar 1,5 timme. Jag får vika kvällarna åt promenerandet för lunchen är bara 45 minuter och man ska ju äta också. Och prata! Jag funderar allvarligt på att skaffa en shoppingvagn, trots att Sören säger att han vägrar promenera med mig då! Å andra sidan är det sällan vi promenerar tillsammans, han tycker jag går för långsamt.... Med en shoppingvagn kan man gå ner på Hammarn och handla när det inte ska storhandlas. Och det är sällan jag storhandlar nuförtiden. Jag har liksom kommit ifrån det. Nu har jag haft ryggsäcken när jag gått ner och handlat men det finns gränser för hur mycket man vill bära i en ryggsäck! Mjölk är tungt....

Ni kanske undrar om promenerandet ger nåt resultat? Jodå..... 1,5 kg på 2 veckor! Samt ett par centimeter både runt mage och lår! ;-)
Fast jag har även dragit ner på allt "extra": choklad, kakor, glass etc. Jag lägger på mindre av ris och pasta på tallriken och mer grönsaker. Och jag äter sällan smörgås, vilket gör att jag äter mindre ost också. Och det går bra, man kan tydligen leva utan choklad.....fan trot!

Jag ska erkänna att jag åt glass med chokladsås med barnen nu i kväll. Men då tog jag bara EN liten skål! Och det var ett undantag. Jag känner även nu att jag inte mår riktigt bra av det, jag är törstig och trött. Det ska jag minnas nästa gång glassen frestar mig! Och igår när vi var på Åsele marknad köpte Sören ett wienerbröd åt mig. Som jag smockade i mig  förstås.....men när det var dags för kvällsmat så valde jag kebab i bröd istället för pizza. Klokt val för mig!

Planen är väl att må bättre och bli av med lite fett. Faktiskt. Jag lessnade helt plötsligt på min mage som sticker ut. OCH på att växa ur byxorna..... Det måste ju vara billigare att äta mindre godis än att köpa nya kläder? Men den bästa bieffekten av att skippa socker och dra ner på kolhydraterna är att jag mår BRA. Vilket jag egentligen redan visste.....


Sko sig

Jag köpte skor på semestern. Inte för att jag behöver mer skor egentligen.....
men jag blev ju kär! Fast skinn är det ju
inte...... å andra sidan var dom inte särskilt dyra heller. Och jag känner mig fin i dom. Sexig. ;-)
Lite platå är aldrig fel tycker jag.
Tänk spetsmönstrade svarta strumpbyxor till och en rak kjol. Mumma.

Jag gillar skor. Kanske ni har räknat ut redan. Jag köpte ju dom röda "träskorna" tidigare i sommar, dom har ni fått se. Dom gillar jag skarpt. Sen har jag ett par blommiga tygkängor, som ser ut som sneakers fast med långa skaft och knäppning istället för snörning. Blommiga i grönt och rosa och fodret är knallrosa så man kan ha skaften nervikta om man vill ha en extra färgklick. 


Sen har jag dom långskaftade svarta kängorna med snörning, riktiga häxpjuck. Inget kort på dom, tyvärr, men en kollega tyckte dom var porriga så ni får väl ha lite fantasi!

Jag har ett par pistage-gröna sandaletter med svart platåsula på. Dom råkade jag hitta på rea när barnen skulle ha sandaler en sommar för många år sen. Ja det måste vara 6 år sen för det var Hackes första sandaler. Gissa vilka skor som var billigast och vilka som var dyrast? Just det, Hackes sandaler som var minst var dyrast..... och mina var billigast (rea, ok då, men ändå!). Dom har jag haft som festskor länge, jag gillar verkligen dom. Och platå är aldrig fel, som jag skrev tidigare, speciellt inte på en taxbent kvinna som jag. Lättare att gå i än skyhöga klackar.

Röda gympadojjor har jag, fast dom är lite platta tycker jag. Men fräsiga. Och nu även vita eftersom jag köpt nya springskor och mina gamla, vita adidas får tjänstgöra som promenadskor. Dessutom fick jag ett par springskor av syrran också som hon inte trivdes med så nu står det 4 par gympadojjor i hallen! Jag måste skaffa en skogarderob eller nåt.....Skulle vara coolt att ha ett par platå-sneakers, kanske? En kollega till mig har såna här ---->

Jag har espandrillas med platåsula (nähä?!) och virkad överdel. Man snörar dom runt vristen med ett virkat band. Jättesöta. Dom känner jag mig riktigt tjusig i. Somrig och kvinnlig. Ja jo, jag känner mig kvinnlig i dom svarta jag köpte senast också.... fast på ett annat vis. ;-)

Skor jag minns är bland andra mina vita skinnskor jag fick när jag skulle konfimeras. Jag gick hem från konfirmationen på lördagen och hade såna skavsår när jag kom hem! Men sen använde jag dom skorna jämnt, jämnt och jag minns flera år senare när jag rensade bland mina kläder och skor, dom var så fula och slitna att jag kände att jag måste nog slänga dom. Men jag ångrade mig nästan på en gång! För då hade dom blivit så sköna. Annars var det modernt med mockasiner när jag komfirmerades (eller vad det kan heta, vita med fransar och pärlbroderier på?) men dom var för platta och passade inte mina fötter, när jag gick stannade skorna kvar! Samma är det med ballerinaskorna i dagens läge, passar inte mina fötter - eller är det min person dom inte passar?


Somliga tycker säkert det var bättre förr.....

... men, nä, det tycker inte jag!

  

PS. Det är betydligt rödare än det ser ut på bilden!

Atjo, atjo, atjo, prosit!

Att städa barnens rum tillsammans med dom tror jag är det mest psykiskt utmattande och huvudvärksframkallande jag nånsin ägnar mig åt. Jisses vad slut jag är. Och ändå har vi säkert hälften kvar att städa imorgon! Vi kom igång sent, efter middagen, eftersom jag ville flytta om hyllorna och bära bort ett skåp. Ja inte bara därför, det var väl mycket annat som kom emellan också....

Det var så dammigt och stökigt i deras rum. Jag ville ha ny ordning! Välorganiserat! Lättstädat! Atjo!

Barnen vet inte vad dom har för leksaker, så mycket grejer har dom. Och när man städar så fastnar dom hela tiden. Om man hittar en sak så kan man börja leka med den (det är väl i och för sig förlåtligt) eller står man mitt i rummet eller vandrar runt med saken utan att lägga den nånstans. Sparka igång dom, hela tiden, måste man göra. Tjata tjata tjata. Till slut värker huvudet och humöret är nere vid tårna nånstans. Men det blir ju bra till slut, det vet jag. 

Lagerhyllorna som stått som ett T mellan deras sängar har jag skruvat isär och ställt i vinkel i hörnet där bruna skåpet stod. Nu ser man hyllorna och det som är på dom mycket bättre. Bruna skåpet får tjänstgöra ute i förrådet istället...... Jag skiter i om det är antikt, det är opraktiskt. Och sekretären kommer också att åka ut. Den är köpt på OBS! så den är inte antik, det är jag tämligen säker på! Fast jag fick den när jag bodde hemma, när blir möbler antika? Nä så gammal är jag inte (även om jag har tantfärg på håret). Frågan är var man gör av grejerna som är i den nu? Det är barnens strumpor, underkläder och pyjamasar samt en låda med pussel så det är inga onödiga saker. Sen är det annat inuti själva sekretären men det vet jag i ärlighetens namn inte vad det är..... det blir spännande att se. Kanske man kan ta in den gamla byrån och bära ut sekretären i förrådet? Eller, nä, sekretären är ful och trasig, den ska på soptippen!

Det ska även bli spännade att se vad det finns under och bakom sängarna..... dammråttor kan jag tro. Huvva! Det kliar bara jag tänker på det. Ja det är väl bäst man gör kväll så man orkar kliva upp imorgon och fortsätta.....


Knappast koppar....

Men man kanske kan lära sig leva med det....?



Fast jag tycker fortfarande det är för lite rött.....  och för mycket brunt.
Kommentera gärna. Men skriv inte bara "Oooo, det är jättesnyggt!" :)

Bad hair day

Eftersom slingorna börjat bli lite gulaktiga kände jag att jag ville färga håret. På semestern hade jag hittat toning, RIKTIG toning, sån där skumtoning som tvättas ur efter åtta tvättar, kors i taket. Det är sällan man hittar sån nuförtiden. Jag köpte svart. Jag tänkte nämligen färga håret rött och sen lägga i en svart slinhga på nåt snitsigt vis.

Jag hade två tok-röda nyanser hemma men i sista stund fegade jag ur och tänkte att jag ville ha nåt mer kopparrött. Jag hittade en "mörk mahogny kopparblond" som såg bra ut på förpackningen. LITE tveksam var jag nog eftersom det stod mahogny men det stod ju även kopparblond. Så jag tog den och satte igång igår kväll.

Nog blev det mahogny alltid.... det blev MÖRKT!!!! Så där såg det inte ut på förpackningen! Möjligen med lite kopparlyster om man kollar i vissa vinklar när solen skiner men kopparBLOND?? Vardå?? Hjälp! Jag ringde frissan i morse och bad om råd.... ja man kan möjligen ljusa upp det med slingor, sa hon. Och dom hade inga tider förrän i augusti. Så antingen får jag göra det själv eller ringa nån frissa i stan. Och slinga själv är besvärligt och blondera själv..... ja jag känner en tjej som fick flammigt och randigt hår i blont och orange och kanske nån mer färg när hon försökte blondera sig själv. Där kan vi snacka om bad hair day! Det var förresten samma tjej som kom till jobbet med knallrosarött hår därför att hon bara hade läst halva brukanvisningen....... nåväl.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag tycker det är alldeles för mörkt. Jag känner mig som.... en tant. Tant-mahogny är det. Jag är ingen tant! Och nåde den som säger emot mig! Mahognyfärgat hår är i alla fall inte JAG. Det ska ju vara RÖTT!!! Nån svart slinga är ingen mening att lägga in heller, det kommer inte att synas...

Sören tycker det blev bra. Visst, det är inte så förskräckligt att man inte kan gå ut. Det ser helt normalt ut..... men jag vet inte, jag vet inte.... Det kostar pengar att färga hos frissan också. Men jag tycker ju inte om det som det är nu!!

Ja vi får se hur jag gör, jag får känna efter lite till ..... snyft.....

Semester-rapport

Inte bara modemet och digitalboxen gick sönder vid åsknedslaget som slog sönder det mesta i telefon- och datorväg i byn, nätverkskortet fick sig troligen en kyss också. Inget internet hemma alltså. Men nu sitter jag hos mor och far och kan skriva lite.

Vi har semestrat här i snart en vecka. Köpt lite kläder åt barnen, firat pappas födelsedag, spelat äventyrsgolf, hälsat på Pettsson och Findus på Julita gård och så idag varit på leksaksmuseum på Tidö slott och fastnat i bilkön från Power Big Meet i Västerås..... dålig planering kallas sånt! Tur det fanns häftiga bilar för barnen att kolla på annars hade dom väl avlidit av tristess. Jag tänkte bara att det skulle vara kul att ta vägen över Västerås hem. Jättefiffigt.....

I morgon ska vi till syrran och träffa kusinerna som varit på ridläger i veckan. Och på måndag åker vi hem. Hoppas hemfärden blir enklare än hitfärden. Nu ska ni få höra......

Sörens firmabil skar fredagen den 13:de (tror jag inte jag har berättat) men nu hade han fått tag på en ny (nåja) motor på en skrot i Österbybruk. Alltså frågade han om jag kunde tänka mig att hämta den när jag ändå "passerade". Jodå.
Släpvagn på och iväg. Jag skulle ringa innan klockan fem för då stängde skroten men han som Sören pratat med skulle stanna kvar och vänta på oss. Strax innan Sundsvall la telefonjäveln av..... men jag hade slängt med USB-laddarna i bagaget, dom jag köpte för att ladda barnens mp3-spelare när vi skulle till Spanien, bland annat en som passade i cigarettändaruttaget. Passade, jo, men laddade? Nä.... inte konstigt att inte mp3-spelarna blev laddade heller, dom jäkla manickerna funkade ju inte!! Dyng-prylar! Lät man telefon sitta i så laddades den lite, lite grand så man kunde skicka ett par sms eller tala nån minut men så kunde vi ju inte ha det ju inte så i Gävlebro for jag in på macken och lånade telefon så jag kunde ringa skroten. Jodå, dom skulle vänta.....

Vi hittade till skroten på första försöket. Lastade motor och sen var vi hungriga så vi svängde in på grillen och köpte oss varsin korv. Raskt slängde vi i oss dom. Sen mot Uppsala för att hälsa på Mattias som lovat oss kaffe nästa gång vi åkte söderut och det löftet måste han få infria, tänkte jag! Dit hittade vi också på första försöket (bra vägbeskrivning, Mattias!). Dock hade jag lite svårigheter att parkera med släpvagn så det blev en fin u-sväng och parkering på gräsmattan....hm....

Gästparkeringen kostade 2kr/t. Men var är handväskan......?

Faaaan! Den är borta! Den är nog kvar på grillen i Österbybruk!! Snabbt letade vi rätt på huset där dom bodde och ringde på.... "Hej vi måste låna telefon och ringa grillen i Österbybruk, jag har glömt handväskan där....." ..... jätteartigt. Men jag tror dom tyckte det var trevligt ändå att vi kom. Det gjorde jättehunden Baloo i alla fall. Jättestor, jättesvart och jättesnäll var han. Och jättedregglig, hihi.

Jag ringde grillen och handväskan var kvar och dom stängde 22:00. Tack, då hinner vi! Vi fikade och pratade en stund, sen fick vi åka hela vägen tillbaka till Österbybruk och hämta handväskan innan vi kunde fortsätta mot Eskilstuna igen. Då var barnen ganska less på att åka bil och det var jag med ska jag säga...... kanske det var därför jag körde fel i Enköping. Men jag kom till en rondell jag kände igen, här hade vi tydligen kört fel förut! Bara att svänga vänster och fortsätta tills vi var på rätt spår igen. Barnen tyckte inte det gjorde så mycket, nu fick vi ju se lite av Enköping också! 

Klockan var 22:45 när vi svängde in på gården hos mamma och pappa. Gäsp......

Sen rörde jag inte bilen förrän i fredags kväll. Vi hade nämligen cyklarna med oss. Bra planering kallas sånt.
 






RSS 2.0