alias Kvasthilda

 

Men Lego är skeptisk. När vi stod inne hos fåren igår hörde vi honom jama nånstans i buskarna. Till slut kom han fram - på taket till jordkällarförgården. Där stod han och spanade och jamade. Närmare än så gick han inte.

 

I torsdags var jag till doktorn med min mage. Igen. Det var samma läkare som jag hade när jag var dit med min axel. Han konstaterade genast att "vi har träffats förut" och när vi satte oss och började prata talade han om vad jag jobbade med och frågade hur jag var i axeln. Påläst - det gillar jag. Vissa läkare sitter och skummar igenom journalen medan man sitter där men den här har uppenbarligen läst igenom den innan besöket. Jag tyckte han var bra förra gången också. Ställde många frågor om hur och när det gör ont etc. När jag gick därifrån kändes det verkligen som om han lyssnat.

 

Nåväl, efter att ha gått igenom min historia och klämt på min mage kom han fram till att det enda som finns kvar som kan göra ont är tjocktarmen. Det är en lindrig variant av IBS, trodde han. Jag tänkte genast att om det här är lindrigt så är jag glad. Det gör inte ont så ofta men när det gör ont är det riktigt illa. Fast det går på nåt vis ändå för jag vet att det går över. Jag har aldrig varit sjukskriven för att magen gör ont.

 

Åtgärd: läsa på. IBS går ju inte att bota men man får lära sig leva med det och se vad som funkar och inte. Jag fick även medicin att ta när det kniper (höhö). Papaverin heter den och verkar avslappnande på glatt muskulatur. Som tarmar, till exempel. 

 

Det var väl det viktigaste som hänt i veckan. Ikväll har Haqvin bestämt att vi ska äta hämtmat. Jag undrar vad jag ska ta. Vad säger magen? Förutom "kurr kurr" menar jag.