Sur deg = glad tjej
Jag gjorde det igen! Den här gången helt utan skyddsnät. Inget jäst som draghjälp för surdegen. Och surdegen hade jag gjort själv!
Det blev kompaktare än det förra brödet men fullt ätbart. Ändå gillar jag nog det första brödet bättre. Samma sa Herman. Frågan är då om det beror på själva surdegen eller att jag hade i ett kvarts paket jäst i förra degen. Jag har kvar av surdegen jag gjorde själv, den står i en burk i kylen, redo att matas och väckas till liv. Jag tror jag kör med den nästa gång och så tillsätter jag lite, lite jäst också. Surdegsforskningen fortsätter!
Kommentarer
Trackback
