alias Kvasthilda

Så här direkt efter ett jobbigt styrketräningspass kan det kännas lämpligt att köra den där delredovisningen jag lovade i början på året.

Har jag gått ner? Hur mår jag? Blir det några bilder? Läsarna väntar andlöst.

Svaret är:

JA! Jag har gått ner i vikt. Sedan den första januari har jag gått ner 2,2 kg! Nej det är inte så mycket - men det är i alla fall bättre än att gå UPP 2,2 kg, inte sant? Och om jag räknar sen i somras så har jag gått ner 4,4 kg. FYRA KOMMA FYRA KILOGRAM. DET är inte illa! Ungefär lika mycket som fyra liter mjölk och ett paket smör väger.

Ni vill ha en bild? Ok då.

Hehehehehe.....

Nej det går inte så fort som jag vill men det går i alla fall NERÅT! Det är jag nöjd med.

Storleksmässigt märks mest på magen och midjan, dom har minskat med 3 cm sen nyår. Bysten har också minskat. Går långsammare med lår och rumpa, fettet vill liksom sitta kvar där.... Det märks ändå på kläderna, jag har några kjolar som sitter betydligt bättre nu än i somras! Kul!

Två kilo i månaden är bra men bättre kan jag. Nu lägger vi i en högre växel!

Idag blev det ingen skidåkning, jag tordes inte eftersom det varit plusgrader och sen frusit på, jag gissar att spåren mest bestod av is och nån fartfantom är jag inte.... Jag tog en promenad på 5 km iställlet och eftersom det var endast någon minusgrad och solen sken så fick det bli träningsskor. Med broddar. Funkade bra, jag kunde ta ut stegen ordentligt och gick där med självsäker min ända tills jag kom längst ner vid Rasan där vägen är som brantast. Där var det bara is och även om jag hade broddar så kände jag mig inte lika självsäker längre utan gick väääldigt försiktigt. Men inga vurpor. På 87-an var aslfalten framme, likaså i Pålgårdsbacken så då åkte broddarna av. Promenaden kändes väldigt bra, solen sken, snön lyste vit och jag fick lite vårkänslor när jag gick där och kisade mot den blå himlen.

Sen blev det styrketräning som vanligt på söndag kväll. Gick trögt idag, det var så fruktansvärt varmt i lokalen. Fick springa ut i omklädningsrummet och spola handlederna i kallvatten en sväng, jag kände mig alldeles yrslig. Men jag tog mig igenom. Lakritskvinnan segrade än en gång!