Världens bästa kör
Ikväll har jag varit på skratt-terapi. Nähä, var det inte, var det KÖREN? Hahahahahahaha!
Vi var alla lite trötta på slutet av repet. När man dessutom ska försöka sätta nya sånger med nya stämmor som kanske inte ens är klara än, då kan man se en aning konfunderad ut när Stina ber en sjunga på ett visst sätt. Och eftersom hon var tröttast av alla tror jag så hade hon hejdlöst kul åt våra miner. Och när man inser att man är på väg att börja på fel sång - då går det inte ens att sjunga längre.....
Sen körde vi klappleken från förra gången. Ännu en anledning att skratta:
"Left - left - I left my heart in New Orleans
with thirtyfive kids and a can of beans
and I thought it was right - right - right for my country."
Och så den andra, där man ska sjunga och klappa olika så man hamnar i en utsökt otakt. Svårt att förklara. Men där skärpte vi till oss ordentligt, inte nog med att vi klarade hela utan fel, vi började inte skratta heller. Fantastiskt!
"Listen to the beat
Can you feel the beat?
Now you´ve got the beat.
Stop the beat and count to one."
Vi var alla lite trötta på slutet av repet. När man dessutom ska försöka sätta nya sånger med nya stämmor som kanske inte ens är klara än, då kan man se en aning konfunderad ut när Stina ber en sjunga på ett visst sätt. Och eftersom hon var tröttast av alla tror jag så hade hon hejdlöst kul åt våra miner. Och när man inser att man är på väg att börja på fel sång - då går det inte ens att sjunga längre.....
Sen körde vi klappleken från förra gången. Ännu en anledning att skratta:
"Left - left - I left my heart in New Orleans
with thirtyfive kids and a can of beans
and I thought it was right - right - right for my country."
Och så den andra, där man ska sjunga och klappa olika så man hamnar i en utsökt otakt. Svårt att förklara. Men där skärpte vi till oss ordentligt, inte nog med att vi klarade hela utan fel, vi började inte skratta heller. Fantastiskt!
"Listen to the beat
Can you feel the beat?
Now you´ve got the beat.
Stop the beat and count to one."
Kommentarer
Postat av: Ann
Ja,nog var det skratterapi alltid.Hade svårt att varva ner när jag kom hem. Försökte få min lagvigde att förstå hur dråpligt det höll på att bli när jag var startklar på fel sång. Inte förstod han det.Han tittade bara klentroget på mig. Jaja,så kan det gå när man vill dela med sig av nåt kul.
Trackback
