Hilda begins
Jag har funderat på en sak. Varför lånar jag bilder till min blogg? Jag kan ju rita själv. Egna foton har jag men ibland lånar jag dom med. Konstigt kan man tycka.
Jag tror det är så här: Innan jag sätter mig och skriver så har jag en idé om ämnet, ingen färdig text i huvudet. Texten blir till medan jag skriver. Sen ser jag kanske att det där blev mycket text, jag måste peta in nån bild så det blir lite luft eller så vill jag ha nåt som illusterar ämnet. Och det vill jag ha NU. På en gång. Alltså letar jag rätt på nåt som passar istället för att sätta mig och rita och sen ska det scannas/fotas och så läggas in i datorn och läggas på bloggen......Pust!
Vad dumt! Så klart jag ska rita själv! Och vem kan vara mer lämpad att illusterar mina inlägg än Hilda herself?
Häxan Hilda som varit med mig så länge på bloggen, klart hon måste få vara med på riktigt! Hon började ta form igår när jag höll på med ordlekar om "husmoderns röst" (som var titeln på ett inlägg). Under dagens gång fick hon både karaktär och hushållmedlemmar och dåliga vanor. Men - jag har inte tecknat nåt än! Allt finns bara i mitt huvud! Så idag stoppade jag ner pennfodralet i arbetsväskan (skissblocket ligger alltid där) så jag kan skissa på rasterna och om allt går vägen så kommer Hilda att göra sitt premiärframträdande här på bloggen IKVÄLL!
Måste erkänna att jag blev lite inspirerad av den här sidan också: http://n.puhcomix.se/
Ibland uppstår situationer i livet som skulle platsa i en serie men jag är så rädd för att ledsna om det blir för ambitiöst. Då är ju det här formatet perfekt! Inga pretationer, bara kul - precis som det ska vara.
Hur ska det gå med min otålighet då? Ja jag får väl ha ett lager Hildabilder att ta av så jag slipper specialrita varje gång. Jag har ju mitt skissblock med mig varje dag. Jag får fixa ett speciellt pennfodral att ha i väskan (ett LITET ett). Köpa tuschpenna (kan bli lite slabbigt att ha med sig flytande tusch och pensel jämnt...). Planera lite för att kunna vara spontan.
Stay tuned!
Jag tror det är så här: Innan jag sätter mig och skriver så har jag en idé om ämnet, ingen färdig text i huvudet. Texten blir till medan jag skriver. Sen ser jag kanske att det där blev mycket text, jag måste peta in nån bild så det blir lite luft eller så vill jag ha nåt som illusterar ämnet. Och det vill jag ha NU. På en gång. Alltså letar jag rätt på nåt som passar istället för att sätta mig och rita och sen ska det scannas/fotas och så läggas in i datorn och läggas på bloggen......Pust!
Vad dumt! Så klart jag ska rita själv! Och vem kan vara mer lämpad att illusterar mina inlägg än Hilda herself?
Häxan Hilda som varit med mig så länge på bloggen, klart hon måste få vara med på riktigt! Hon började ta form igår när jag höll på med ordlekar om "husmoderns röst" (som var titeln på ett inlägg). Under dagens gång fick hon både karaktär och hushållmedlemmar och dåliga vanor. Men - jag har inte tecknat nåt än! Allt finns bara i mitt huvud! Så idag stoppade jag ner pennfodralet i arbetsväskan (skissblocket ligger alltid där) så jag kan skissa på rasterna och om allt går vägen så kommer Hilda att göra sitt premiärframträdande här på bloggen IKVÄLL!
Måste erkänna att jag blev lite inspirerad av den här sidan också: http://n.puhcomix.se/
Ibland uppstår situationer i livet som skulle platsa i en serie men jag är så rädd för att ledsna om det blir för ambitiöst. Då är ju det här formatet perfekt! Inga pretationer, bara kul - precis som det ska vara.
Hur ska det gå med min otålighet då? Ja jag får väl ha ett lager Hildabilder att ta av så jag slipper specialrita varje gång. Jag har ju mitt skissblock med mig varje dag. Jag får fixa ett speciellt pennfodral att ha i väskan (ett LITET ett). Köpa tuschpenna (kan bli lite slabbigt att ha med sig flytande tusch och pensel jämnt...). Planera lite för att kunna vara spontan.
Stay tuned!
Kommentarer
Trackback
