Utseendefixerad? Jag?!
Nä men när man har börjat fundera så fortsätter hjärnan av sig själv..... När man promenerar, när man diskar, när man kör bil. Funderingar, funderingar...
Det här med hur man hela tiden är smått missnöjd fast man ser helt normal ut. Jag tror att man har nån slags inre bild av hur man ser ut, en bild som kanske var sann för 15-20 år sen.... som när man hör sin inspelade röst. Inte låter jag så där! Samma när man ser sig på bild. Förresten, det är inte ens säkert att bilden nånsin varit sann.....tyvärr!
Sen kan man fundera varför det är lite skamligt att bry sig om sitt utseende (ja, ni såg ju rubriken på inlägget. Självironi, hm hm). Det är liksom lite fult.... Fult att vilja vara snygg, snacka om självmotsägelse!
Då så, nu kommer min bekännelse: Jag tycker om kläder! Hah! Jag TYCKER OM kläder! Jag gillar att göra mig snygg, sådetså! Fast jag erkänner, hemma har jag plyschdress eller mjukisbrallor, fniss. Men jag skulle aldrig sätta på mig myskläder som satt illa eller har fel färg, sån är jag. Och jag skulle inte kunna gå på jobbet i joggingbrallor.....och jag kan åka ner på ICA osminkad men inte i joggingbrallor. Snobbigt? Vet inte.... Jag har inga problem att gå på ICA klädd som påskkärring eller i folkdräkt!
Hur ska jag få nåt avslut på det här nu då? Ett citat kanske:
"Tjejer bryr sig mer om sitt inre än sitt yttre eftersom killar har lättare för att titta än för att tänka"
Kommentarer
Postat av: ewsi
Gud va snygg bloggen blev, helt annat intryck! :D
Postat av: Gun
Jahaaa....? Jämfört med ...vad? Jag förstår ingenting.
Postat av: Jannike
Det sista talesättet var helt rätt.... i alla fall enligt oss kvinnor... ha ha!!
Postat av: Gun
Ibland är det så att man misstänker att det är så....
Trackback
