Vårstädning
Det gick undan med snön bara det blev plusgrader. Krispiga mornar med minusgrader och vinterkläder och soliga eftermiddagar i bara skjortärmarna. Eller t-shirtärmarna kanske, om det går att säga så.
Det är inte längre en meter djup snö på gräsmattan. Den snö som är kvar är fluffig och innehåller mest luft verkar det som. Jag vet för jag var ute och gick i den idag på prov. Rabatterna är mest fulla med döda växter ännu men libbstickan har skjutit fart. Först som vanligt.
Jag har städat och tvättat och grejat på i helgen. Förra helgen var vi inte hemma så jag låg efter lite. Vi var till Eskilstuna och firade mamma som fyllde 75 år. Åt lunch på en grekisk restaurang och sen var det kak- och tårtkalas hemma hos mamma och pappa. Mycket trevligt men intensivt. Det kändes i måndags och även resten av veckan att jag inte riktigt fått den där återhämtningen jag behöver få under helgen. Jag får väl ta igen det nu, när det är helg på tisdag igen. Ja, det är första maj på tisdag. Redan.
Det har hänt så mycket sen jag skrev sist så det är omöjligt att minnas allt. Jag vet inte varför jag inte är inne här och skriver. Jag vill ju egentligen. Jag gillar att skriva. Jag får väl skärpa mig. Igen.
Jag var i alla fall till frissan förra veckan. Jag var långhårig som attan eftersom jag var sent ute som vanligt och det inte fanns några tider som passade mina arbetstider förrän långt in i april. Men man får se det positiva i det. Frissan hade en hel det hår att jobba med.
Och resultatet blev lysande, som vanligt. En färg i botten och baktill och tre olika nyanser på partierna i framhåret (kan man säga "framhåret"?). Glömde vända bilden när jag fotade till instagram men luggen ligger åt höger som vanligt. Hon fick fixa ögonbrynen också. Jag är mycket nöjd med hela looken.
Fick veta förra veckan att en vän och före detta kollega hastigt gått bort. Vi träffades senast utanför Time av en slump. Jag som tänkt att jag ska hälsa på nån gång. Varför gör man inte som man tänker? Nu är det för sent. Varför lär man sig aldrig? Och hur ska jag nånsin mera kunna teckna en häxserie med Lillebjörn? Jag blev ledsen bara av att leta fram den här serien.
Hejdå, Lillebjörn.
Äh, vet ni vad - vi tar en till. Det kan inte bli värre än det är. Och jag tror inte du misstycker, eller hur, U? Kanske du lufsar där ute i skogen nu och äter blåbär?
Kommentarer
Trackback
