Dag 1 & 2 - check!

Jag har nu klarat mig igenom två av veckans fyra dagar utan att glömma nåt.
 
Jag kom ihåg att lämna in bilen igår på morgonen, jag kom ihåg att hämta den på rasten, jag kom ihåg att åka till frissan i Sollefteå direkt efter jobbet och jag kom ihåg att åka direkt till kören efter frissan.
 
Idag kom jag ihåg att besikta bilen innan jobbet, ja, jag hann till och med hämta ut ett paket åt Herman. Jag kanske inte är så glömsk ändå som jag tror. Fast jag hade satt alarm på telefonen... Kan ju ha inverkat på resultatet förstås...
 
Imorgon ska jag till doktorn med knät klockan nio. Då måste jag verkligen sätta alarm. Kvart i nio är en sån där övergångstid på jobbet, när man går från en aktivitet till en annan, i det här fallet från att avsluta frukost till att klä på sig och gå ut. Då är det lätt att glömma sånt som avviker från rutinen.
 
Sen har vi fixarkväll för föräldrar och barn efter fyra på eftermiddagen så jag blir kvar en stund till och grillar korv och kokar kaffe. Krabbelurer tyckte S vi ska göra också. Det har jag aldrig gjort förut. Inte ens ätit. Men finns det bara recept så nog ska jag fixa det. Det är ju fixarkväll, höhö.
 
Idag har det varit kanonväder. Soligt och fint. Vårvärmen kom visst med månadsskiftet. Nu är det cyklar och sandlåda och spring i gräset som gäller. Fjolårsgräset alltså, det nya har inte kommit upp än. Men det står väl inte på nu förrän det grönskar överallt.
 
Nu sitter jag här i soffan efter middagen och funderar på vad jag vill göra. Jag har ju inget inbokat ikväll! Vill jag ut och gå? Njae. Kanske. Borde röra på mig men jag blev så mätt. Vill jag sy? Ja! Jag har ju skickat efter ett tyg på rea som ska bli leggings eller en klänning eller båda delarna. Men jag vet inte om jag vill stänga in mig i ateljén med det här fina vädret ute. Vill jag hålla på med foton? Ja, det vill jag också men det är samma där, jag vill inte gå och sätta mig på kontoret. 
 
Fast jag har ju faktiskt varit ute i flera timmar på eftermiddagen. Fått både sol och frisk luft. Naturen kan få klara sig utan mig en stund nu. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0