Värkligheten
Ni vill kanske veta hur det gick hos läkaren igår? Jo han vred och vände och bände och kände så när jag gick därifrån hade jag mer ont än innan. Han trodde att jag möjligen har en förslitning i axeln och ville skicka mig på röntgen.
Han undrade också om jag hade problem med andra leder. Ja, jag har ju ont i händerna förstås. Märkt mest när jag syr och så tappar jag ju grejer. Dom liksom glider ur händerna. Får också ont när jag ska hålla i nåt tunt till exempel när jag läser en tidning i badet. Och så har jag ont i handlederna ibland. Han klämde och böjde och bad mig berätta vad som hände. Det gjorde ont. Han frågade om vi har reumatism i släkten. Inte vad jag vet, svarade jag. "Jag tror din mamma och pappa också har förslitningar" och jo, det har dom ju. Det kan man ärva sa han. Jaha.
Han trodde i alla fall att jag hade nåt inflammatoriskt pågående i lederna. Lät ju inget vidare. Men inga muskelskador eller nåt som ska opereras och det känns ju bra. Man måste se det positiva också som ni vet. Förutom remiss till röntgen så ska jag ringa sjukgymnastiken igen och så fick jag Naproxen utskriven.
Inte har väl jag kopplat ihop värken i händerna med värken i axeln. Men dom kanske kommer från samma källa? Vilken den nu är. Glömde nämna värken i höften och knät som kommer ibland. Man blir van vid sina småkrämpor till slut.
Eftersom det inte är nåt trasigt i musklerna så borde det ju inte vara nåt problem med att börja träna igen. Vad bra. Kanske gymnastikföreningens träning får tillbaka en deltagare nu. Men idag är det torsdag och förmodligen Soma Move och det gillar jag inte. Jag saknar dansen, jag....
Kommentarer
Trackback
