Let's refashion!

Jag älskar refashion, alltså att ta ett gammalt plagg och sy om det till ett nytt. Jag kan söka på Pinterest och läsa på bloggar hur mycket som helst om folk som har sytt om herrskjortor till klänningar och t-shirts till väskor. Återbruk är ju bra skit, inte sant? 
 
Fast själv har jag inte sytt om ett endaste plagg än. Jag vet inte riktigt varför. Jag har ju till och med en bok som handlar om det: "Fynda, fixa och sy om". Jag älskar den boken!
 
 
Förstår inte varför det ska vara så trögt att komma igång själv. Alternativen är ju:
 
Antingen sätter jag saxen i det där plagget jag ändå aldrig använder, gör nåt nytt som kanske blir bra och har kul på vägen dit. Passar det mig inte kanske jag kan sälja det.
 
Eller:
 
Jag ger bort plagget eller försöker sälja det. 
 
Den ekonomiska kostnaden för mig blir densamma vare sig jag ger bort plagget eller kastar bort det misslyckade experimentet. Det enda jag förlorar är tiden jag lade ner och förresten, tid i ateljén räknas inte som förlorad tid! 
 
Alltså har jag inget att förlora. Så vad sitter det i då? Rädsla för att misslyckas? Märkligt, så resonerar jag aldrig när jag målar. Då gäller devisen "det går alltid att måla över". Kanske jag måste lägga till en ny devis? "Det går alltid att sy om". 
 
Nä, fram med saxen! Här ska återbrukas! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0