Endorfiner och surdeg

Ibland är man bra fiffig. Jag tänkte promenera till kören, med en liten omväg för att få mer motion (det är bara en kilometer till Sockenstugan där vi håller till och tränar). Istället för backen neråt så gick jag stigen upp i skogen och runt. När jag började närma mig vägen genom Pålgård insåg jag att jag tänkt fel vad gäller tiden. Jag kommer inte att hinna i tid till kören. Jäklar! När jag passerade vägen in till oss var klockan några minuter i sex. Äh! Jag vek in på vägen och gick hem och hämtade bilen och körde ner till Sockenstugan istället............ Jag hade alltså lika gärna kunnat gå en kvart i sex och promenerat direkt till Sockenstugan och sen hem igen efter kören. Det hade blivit lika långt! Fiffigt var ordet, sa Bull.
 
 
Det går i alla fall bra på kören. Vi har många nya låtar och det låter SÅ BRA! Man blir så lycklig när man står där och sjunger och det funkar! Ja, vi får kämpa ibland, det är inga lätta låtar men det blir BRA! Ursäkta euforin, det är endorfinerna. Förresten, varför heter det inte "euforiner", det skulle väl passa bättre?
 
Övriga delar av dagen har tillbringats vid datorn (bildbehandling, jobbsökning, surdegspåläsning), hos Lillens där jag har dammsugit och skurat för imorgon kommer det folk som ska bo där igen, och så har jag nästan sytt färdigt den första julängeln! Det ni! Jag drog dessutom igång en surdeg i förrgår och ikväll har jag gjort en fördeg som ska jäsa "på varm plats" till imorgon. Den varmaste platsen i huset är vid elementet i tvättstugan och där törs jag inte ställa den för där har Mannen bilat upp ett hål i golvet och det ska kopplas in kulvert och grejas och det är dessutom inte städat där än, fullt med betongdamm och skräp på golvet. Det näst varmaste är vid luftvärmepumpen i saln men där blåser det ju och jäsdegar brukar inte gilla drag. Fast det kanske bara gäller kalldrag. Jag ställde den i alla fall på bokhyllan, lite vid sidan av utblåset från pumpen. Det ligger ju en plastfolie på som lock. På samma ställe torkade jag trumpetsvamp häromdagen. Dom krympte ihop på några timmar!
 
  
Nu hoppas jag att min surdeg lever och mår bra, det var i alla fall bubblor i den, då ska den väl var lyckad tror jag. Förra gången jag bakade med surdeg hade jag köpt, för övrigt följde jag receptet på Matgeek.se (klicka på bilden så kommer du dit). Kör väl samma recept den här gången fast med egenstartad surdeg. Degen blev helt underbart seg och brödet segt med bubblor i! Fast jag har fortfarande ingen brödpåse. Man ska inte lägga surdegsbröd i plastpåse, då blir skorpan seg istället för knaprig. Jamen jag får väl sy mig en påse då! 
 
Hej påse!
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0