alias Kvasthilda

Jag gjorde det - jag gick upp på Snödberget idag. Eller....jag gick upp men jag hittade inte till triangelpunkten.... Det måste varit nåt fel på mig. Dit har jag ju gått förut! På vintern är det så klart lättare att hitta, då är det bara att följa skoterspåret men nu gick jag stigen rätt upp, kortaste vägen, och sen svängde jag av på en stig som jag trodde var rätt väg. Tyckte jag kände igen mig men sen såg det inte alls ut som det skulle och inga stenhällar och inget vindskydd dök upp. Vad är det här??

 

Tog fram Maps på telefonen och gick mot en ljus fläck, kanske det är triangelpunkten tänkte jag. Det visade sig vara en myr nedanför en brant sluttning. Måste vara myren man går i kanten av när man går upp långa vägen, tänkte jag. Mycket riktigt hittade jag en stig en bit ner. Då måste jag vara på rätt ställe. Eller?

 

Vimsade omkring där upp bra länge. Lite vilse kan man nog säga att jag var för till slut hittade jag inte tillbaka till stigen (fast jag såg faktiskt slalombacken så riktningen hem hade jag). Klev bland vita renlavshällar och blötte ner skorna i mjuka björnmossesänkor. Jag som skulle dricka kaffe och njuta av utsikten vid vindskyddet!

 

Till slut tog jag fram Maps och tog sikte mot den ljusa fläcken igen. Där visste jag ju att det fanns en stig. Jag gav upp. Ville hem. Klockan var mycket, jag skulle hinna laga mat innan kören också. Hittade mycket riktigt stigen (igen!) och gick den neråt. Kom ut på stigen jag gått upp - mycket längre ner än jag trodde. Var har jag varit egentligen??

 

Kanske hela Snödberget är ett flygande tefat, begravt i urberget sedan miljoner år tillbaka och kanske den elektromagnetiska strålningen störde ut mitt lokalsinne. Det skulle även förklara varför inte träningsappen kan mäta ordentligt där. Ja skratta ni, har ni inte läst Stephen King?

 

Jag har kollat på kartor på internet nu och jag vek nog av för tidigt från stigen. Jag verkar ha varit uppe på Colldénsberget och vimsat. Känner mig lite dum. Jag var på fel berg......

 

Kaffet fick jag dricka på vägen ner istället, samma stubbe som jag hade vätskepaus vid på vägen upp. Utsikten var inte så tokig där heller.