alias Kvasthilda

Det har snöat. Och då menar jag SNÖAT. Redan i förrgår eftermiddag föll det stora lappvantar men det var ingenting mot det som kom igår. Det var rena snöstormen ett tag. Snön föll på tvären, jag lovar. Det lugnade ner sig lite på eftermiddagen men fortsatte snöa hela kvällen och natten. Det har nog kommit en decimeter blötsnö nu. Vi får väl se vart det tar vägen idag för det ska bli uppåt en 6-7 grader i eftermiddag. Det lär bli blött.

 

Tisdag och jag är fortfarande trött. Huvudvärk som kommer och går. Inte hjälpte det med helg, inte. Vad är det frågan om?!

 

Vi satte i alla fall in nya kylen i helgen. Lördagen gick åt till att rensa bort en massa receptpapper. Jag sparade bara såna recept jag vet att jag använder och några som jag verkligen minns att jag ville testa. Två pärmar och tre mappar med papper, receptbroschyrer och mattidningar blev EN pärm och EN mapp. Och i pärmen sitter numera ett register och recepten är sorterade! Nästan överkurs, ju. Kötträtter, fiskrätter, vegetariskt, matbröd, mjuka kakor, småkakor, såser och övrigt kan man nu välja på.

Sen funderar jag allvarligt på att skaffa den där surfplattan jag skrev om för länge sen. Att man satt och skrev ut recepten förut berodde ju på att det bara var vid datorn man hade tillgång till internet. Nu har vi ju Wi-Fi och omedelbar kontakt med omvärlden överallt i huset, bara man har mobilen med sig. Eller en surfplatta som sagt.

 

På söndagen satte vi in kylen. Det blev bra men den är djupare än den gamla och inte lika hög så det blev lite knasigt med överskåpet men det kanske går att få till snyggare. Det blev i alla fall snyggt inuti. Gott om plats för maten!

 

 

Jag är i alla fall väldigt nöjd med kylskåpet och frysen. Och gamla spisen går att laga mat på så vi klarar oss ju. Men vi får väl se hur länge vi får vänta på spisen nu. Det är ju inte direkt nåt man kan sätta ett frimärke på och returnera med posten.

Jag har varit så oerhört trött dom senaste dagarna. Så där så man håller på att somna så fort man får en lugn stund (händer ytterst sällan på jobbet så där är det ingen fara). Varför blir det så? Är det vädret? Grått och kallt och blåsigt och snö i luften. Ja, kanske. Jag har haft ont i händerna också.

 

Vilken tur det är fredag. Imorgon får jag sova så länge jag vill. Eller så länge kroppen och hjärnan vill. Dom brukar ju vilja piggna till när det börjar ljusna vilket är vid femtiden så här års och då vill jag verkligen INTE kliva upp på en lördag. Nej, då somnar jag om och vaknar vid kanske halv åtta istället. Då brukar det vara kört.

 

Jag ska i alla fall ingenstans imorgon. Jag ska baka har jag bestämt och tvätta måste jag göra. Bakningen blir det som jag förr kallade "matsäcksbröd" - man börjar med att skålla rågflingor och havregryn och så är det rågsikt och vetemjöl i degen minns jag. Hoppas jag hittar igen recept förresten, det är många år sen jag bakade dom nu. Jag kan ju faktiskt leta fram receptet redan ikväll och skålla grynen så kan det få svalna över natten. Och jag kan passa på att plocka bort pärmarna från hyllan i köket för nu har den nya kyl/frysen kommit så hyllan ska bort i helgen. Ja, ny spis beställde vi också!

 

Jag var så trött idag så jag orkade inte vara nyttig och laga bra middag utan det blev pizza från Kaffestugan. Och choklad har jag ätit också. Igår åt vi tårta för B fyllde år. Ingen ordning alls. Men det är bara att rycka upp sig och hoppa upp på hästen igen. Jag vet.

 

Kanske det är vanlig hederlig sömnbrist ändå. Det blir inte åtta timmars sömn på veckorna. Inte ens sju timmar ibland. En god natts sömn kan göra underverk. Hoppas på det så jag orkar nåt imorgon. Hoppas på bättre väder också.

 

 

Grus och grått, kallt och vått. Regn igår, snöblandat idag. Barnen på jobbet ser ut som sandpapper när dom kommer in. När man fått av dom alla galonbyxor och vantar och stövlar ser hallgolvet ut som om grusbilen har varit in och vänt. Nu har vi grus här i vårt hus, våren är kommen, hopp trallallala.

 

Men imorgon lovar dom faktiskt halvklart och uppåt åtta plusgrader. Wow. Kanske det torkar upp lite då? Fast först måste den sista snön tina bort förstås. 

 

Idag blev det fan ingen promenad. Har gått dryga fem kilometer fredag, lördag och söndag och så dansat latin fusion på måndagskvällen. Fyra kilometer promenad igår efter jobbet, fastän det duggregnade och bara var en plusgrad. Men idag tog det stopp. Hade ingen lust imorse och har ingen lust nu efter middagen. Kallt och blött och trist ute.

 

Dessutom tryckte jag i mig hela tre pannkakor till middag och ligger nu i halvkoma på soffan. Törstig är jag också. Och frusen. Sicken tur att Mannen just håller på att tappa upp ett varmt bad. Då kan jag lägga mig där som omväxling. 

Igår eftermiddag började jag plocka ur vår "tv-möbel" som egentligen är en byrå där vi tagit bort översta lådan. Tänkte att vi skulle ta och bära ut videobanden. Vi har inte haft nån videobandspelare på flera år så det finns ingen orsak att låta dom ta plats inne. Förutom spelfilmer hittade jag några med handskrivna etiketter på: "Haqvins dop", "Hammarstrand", "Forsgillet 40 år". Ja det hade ju varit kul att kunna se förstås. Känner vi nån som har utrustning att föra över video från band till dvd?

 

Igår gick jag runt och tokflinade ute på gården. Solen sken. Det var flerafleraflera plusgrader. Isen har blivit till issörja. Gruset har kommit fram. Och jag kände att jag borde vara ledsen för att det inte går att åka skidor längre men istället tänkte jag att nu kan man snart ta fram cykeln. 

 

Tänk att det är lika fantastiskt varje vår. Solvärmen, ljuset, snön som smälter bort. Snart tittar tussilagon fram som små solar. Man kan hänga undan vinterkappan. Man behöver inte frysa. Skogen luktar solsken.

 

Visst var vintern härlig också, med snö och skidåkning och skoterutflykter men det pirrar ändå lite extra i bröstet när man ser snön smälta bort och man känner solvärmen. 

 

Jag kan ha inbillat mig men jag tyckte banne mig jag hörde tranor igår!

Nu är påsken över och vi har ätit mat och tårta och godis så det nästan sprutat ut ur öronen. Och umgåtts så man nästan lessnar på varandra. Fast det går över fort. 

 

Farfar och H kom i torsdags. Sören hade fixat påskägg åt H, B och mig. Påskägg för vuxna. Fiffigt va? 

 

Nej, det här inlägget ska inte handla om min fysiska form eller min kroppsform. Det ska handla om försvunna saker.

 

Igår blev jag tillfrågad om jag kan göra potatisgratäng till helgen. Ja, det kan jag ju. Men var är ugnsformen? Den stora, i aluminium, den som jag brukar göra lasagne i. Den stod inte i hörnskåpet där den ska vara och den fanns inte i nåt annat skåp. Kan den ha blivit kvar hos Lillens? Jag vet att vi hade den där i julas för jag gjorde Jansson i den. Men vart tog den vägen sen? 

 

Skrev till B och frågade om dom fått med sig formen hem. Nej, dom hade den inte. Gick till Lillens och letade, i skåp och i skafferiet och i ugnen. Ingen form. Hur kan en så stor form bara försvinna? Min bästa lasagneform dessutom. 

 

Det kanske är nån slags förbannelse hos Lillens för det har försvunnit fler saker där. En dag i fjol när vi skulle göra i ordning för gäster upptäckte vi att det fattades badlakan. Och inte bara ett utan säkert FEM stycken. Hur kan så många badlakan försvinna bara så där? Man råkar väl inte packa med sig fem badlakan utan att märka det? Handdukar fattas också. Vi for på Ikea och köpte nya så det finns full uppsättning nu men ändå. Vart tog dom vägen?

 

Förra veckan när vi gjorde i ordning för gäster upptäckte vi att det stora röda underlakanet var borta. Men vad är det här!? Det har ju inte bott nån här på flera veckor. Inte går väl nån in här och stjäl ett underlakan?? Jag fick rota fram ett ur skåpet hemma. Tur att vi också använder dubbellakan. Fast om vi tar dom till Lillens blir vi ju utan hemma förstås. Vi måste göra en inköpsresa snart med andra ord. Skaffa fler lakan och kanske fler badlakan med, om det ska fortsätta på det här viset. Jag tror jag köper en märkpenna också.

 

Jag gillar inte när det försvinner saker. Jag känner mig senil. Fast det säkert inte är mitt fel att jag inte hittar sakerna så känns det obehagligt på nåt vis. Och obegripligt. Stjäla underlakan?

 

Jag funderar om badlakanen kan ha råkat följa med några hem efter nån bastukväll. Jag måste nog skicka ut en efterlysning:

 

Hallå, alla ni som har bott eller badat hos Lillens - har ni fått med er badlakan eller handdukar hem? 

 

Fast ibland lämnar folk kvar saker också. Det ligger ett par badbrallor i hallskrubben såg jag. Men om du okände badare vill ha tillbaka dom får du vänta till efter helgen för det kommer gäster idag.

 

När jag pratade med mamma i telefon i lördags morse och hon frågade vad vi tänkte göra i helgen var mitt svar: jag vet inte, jag har inte planerat nåt särskilt. Nån timme senare började Mannen tala om det där jobbet han skulle kolla på nere i Stockholm, resan som han skulle kombinera med att hämta en Citroënmotor på vägen hem. Dessutom skulle han hämta en hästtransport åt en bekant. Han kände att han inte hade tid att vara borta på måndagen, alldeles för mycket att göra på jobbet. "Jag tänker kanske fara i eftermiddag redan, ta in på hotell och göra allt imorgon söndag så man är hemma på kvällen. Måste bara kolla att alla inblandade kan. Ska du med?"

 

Minisemester? Hotellfrukost?! Absolut! 

 

Medan han ringde runt och försökte få ihop logistiken hann jag göra en sak jag planerat nämligen färga håret. Hittade en påbörjad förpackning hårfärg när jag städade badrummet sist. 

 

 

Nämen? Det blev skoteråkning idag med, kan ni tänka er?

 

Jag bara spelar förvånad. Turen var planerad sen igår. Grabbarna klev upp redan klockan tio - på en lördag!- för att vi skulle komma iväg i tid. Kors i taket. Jag packade ner kaffe och oboy och en massa annat ätbart. Fast lingonsylten blev visst kvar hemma i kylen...

 

S och M och lilla E följde också med. Dom hade också packat med sig en massa godsaker. Det blev med andra ord en flerrätters meny.

 

Vi åt kolbulle, korv, toast med ost och skinka, pinnbröd med ost och oregano och grillad banan med mörk choklad. Vi började fundera på om man skulle kunna stoppa nåt annat i den grillade bananen. Nougat kanske? Och pinnbrödet, skulle man inte kunna blanda i finstrimlad skinka i degen, tillsammans med osten och oregano? Då skulle det ju bli ännu mer pizzaliknande. Man skulle kunna ta tortillabröd och fylla med nåt gott och göra paket som man värmer i smörgåsjärnet. 

 

Man kanske skulle göra en bok om utemat? Idéer verkar vi inte ha brist på. Man kan bli less på kolbullar också. 

 

Nu är vi hemma. Jag luktar lägereld känner jag. Undrar vad vi ska äta till middag? Jag är inte speciellt hungrig egentligen. "Kanske det räcker med 'mysfika'?" föreslog Herman när jag förde middagen på tal för en stund sen. Ja, varför inte? Koka några ägg, skära upp grönsaker, röra ihop ett par dipsåser. Har vi några chips i gömmorna, tro?

Igår jobbade jag inte så då hade jag tänkt att göra lite administrativa saker på förmiddagen, som att skicka iväg gamla teliaroutern och bläckpatronerna och köra iväg plast och glas samt handla lite. Sen på eftermiddagen tänkte jag åka skidor och greja med fotografier och så avsluta dagen med att gå på damernas fredagshundring på bastun. Mannen skulle åka skoter med ett par bekanta och visa dom buan och andra trevliga ställen. 

 

När jag kom hem från Hammarn stod dom på gården och skulle precis åka. Solen sken. Skotrarna glittrade förföriskt. "Du ska inte med då?" frågade Mannen. "Jag ska bara gå in med matvarorna och så byta om!" blev mitt svar. 

 

Så istället för skidåkning blev det en tur först till buan och sen till Kälsjön. Vi stekte kolbullar och korv vid Fjärdingen och njöt av vädret. Åkte sen leden hem med en sväng upp till Kåtan. 

 

 

Kom hem vid fem. Tänk vad länge det är ljust nu! Klockan sex gick jag ner till bastun och hade en trevlig kväll med damerna. Det kändes extra skönt att sätta sig i en varm bastu efter att ha varit ute hela eftermiddagen. 

 

Nu har jag filat på ett nytt blogginlägg i flera dagar men det blir bara svårare ju längre jag väntar och ju mer jag funderar så nu kör jag bara. Just do it, som dom säger i visan. Eller så har jag läst det nånstans. 

 

Kort sammanfattning av den oskrivna tiden: 

 

Vi har fyllt år, Haqvin och jag. Ätit tårta och fått blommor och presenter. Åt mig själv bakade jag en morotstårta, dekorerad med kanderade valnötter, åt Haqvin kanelbrownie med saffransglasyr i tårtformat. Chokladrulltårta med hallonphiladelphiafyllning som alternativ till dom nötallergiska eller till dom som ville fika mer. 

 

Jag har jobbat, jag har åkt skidor när jag hunnit och vi har åkt lite skoter. Det har snöat i flera omgångar. 

 

Jag har äntligen rivit ut allt ur skåpet under diskbänken och målat vitt därinne. Hade tänkt köpa återvinningsbehållare på Ikea längre fram i tiden men då kom Mannen på att han hade köpt såna till Lillens förut men inte använt dom. Jaha, vad bra. Fast det var bara tre stycken. Men det är ju en början. Då kan man slänga plast och metall och annat direkt under diskbänken istället för att gå ut på verandan med det för det gör vi för det mesta inte utan det hamnar ovanpå bänken i väntan på att nån ska gå ut med det. Fråga mig inte varför men så är det. 

 

Man hinner mycket på en dag när man kliver upp tidigt. Sen kan man ju tycka det är onödigt att vakna kvart i sju på en söndag när man faktiskt FÅR sova hur länge som helst. Jo, jag försökte somna om. Vände mig om i sängen och blundade, försökte hitta lugnet igen. Efter en stund började jag fundera vad det var för mening att ligga där och knipa ihop ögonen. Hjärnan hade redan bestämt sig för att det var morgon. Lika bra att kliva upp och äta frukost. Och tvätta håret och hänga tvätt.

 

Det hade kommit en decimeter snö sen igår. Ut och skotta. Sen ut i frysen och leta rätt på märgpipan och en burk skinka. Hur mycket skinka har vi kvar egentligen? Och vilka köttbitar? Och varför rasar det saker så fort man ska ta nåt ur frysboxen!? Det slutade med att jag hade plockat ur nästan allt och stuvat ner det igen, i en bättre ordning. Nu står alla burkar med rödvinbär staplade på ett ställe, köttet ligger i en back och köttfärsen och skinkan i en annan. Nu hittar jag det jag ska ha!

 

Sen drog jag igång två bröddegar. Lika bra medan man ända stökar till. Rågsiktkakor och matildabröd. Fast jag hade inga solrosfrön hemma till matildabrödet och jag glömde brödkryddorna till rågsiktkakorna. Men det blev gott ändå. 

 

Tyckte klockan var mycket och hojtade i trappen åt grabbarna som sov:

- Sätt lite fart nu, klockan är över ett!! 

- Va? hörde jag Haqvin svara. Jag ropade samma sak igen. Fick samma svar. Blev lite irriterad. 

- Varför svarar du "va?"?!

- Mamma, klockan är fem över TOLV. 

Jaha. Jag är visst före min tid. 

 

Jag har även hunnit åka skidor. Åtta kilometer idag med. Samma igår. Jäklar vad bra det går! Men jag har haft lite ont i nedre delen av ryggen idag. Kanske man kan ha träningsvärk där med? Kändes rätt stelt när jag böjde mig framåt för att stretcha lite. Det var skönt med ett varmt bad. Fast nu är jag överhettad istället. 

 

Det blev klimpsoppa på märgpipan och jag har även gjort en massa pärbullar på den kokta potatisen vi hade i kylen. Jag stekte dom i ugnen eftersom jag är less på stekos i huset. Det funkade bra. Pärbullarna ska frysas in och tas fram vid behov. Dock ej till middag imorgon eftersom det är pärbullar och blodpudding till lunch. 

 

Haqvin ska vara PRAO på mitt jobb till veckan. Jag skrämde honom med att han kommer att längta till skolan i slutet av veckan. Nejdå, det kommer säkert att gå bra. 

Jösses, imorgon är det fredag igen. Jag som tyckte veckan verkade oändlig i måndags. Och imorgon är det damernas fredagshundring på bastun. I januari glömde jag bort det men imorgon ska jag gå. Det ska bli trevligt att basta och äta nåt gott och ta ett glas vin och prata. 

 

På lördag är det veteranskotertävling nere vid Gisselgårdsskolan. Tänkte göra som i fjol och gå ner och vara fotograf. Det blev många fina bilder varav en del fick vara med i fotoutmaningen. Det går säkert att hitta passande teman till årets bilder också.  

 

Onsdag idag. Visst är det onsdag va? Känns som jag jobbat en hel vecka, ja redan igår kändes det så. Stimmigt på jobbet. Man blir slut i luvan. Men om man tittar framåt istället så kan man konstatera att det redan är torsdag imorgon och efter torsdag kommer fredag och sen är det helg igen. Då får vi sovmorgon. Skönt. 

 

Inte har jag åkt skidor sen i söndags heller. Men jag var på latin fusion i måndags kväll. Lika kul som vanligt! Men igår hade jag träningsvärk, både efter skidåkningen och dansen, precis som förra veckan. Igår hade jag vilodag och låg på soffan istället för att träna. Idag blev det visst också så. Känner inte för att gå ut och gå ens. Det får bli ett varmt bad istället, en god natts sömn och så skidåktning imorgon istället för då slutar jag tidigt eftersom det är jag som öppnar. Fast hur god nattsömnen blir, det får vi allt se. Jag brukar sova dåligt och vakna flera gånger på natten dom gånger jag har öppning. Knepigt eftersom jag kliver upp den tiden annars också och skjutsar Herman till bussen. Det borde väl inte vara nån skillnad eftersom vi har en tid att passa då med, inte sant?

 

Har jag berättat att jag ska få jobba en hel månad framåt? Hela februari på Skolbacken. Känns väldigt bra att veta vart jag ska varje dag och kunna lämna kvar tofflorna och skoterstället samt att jag vet precis i vilken låda jag ska leta om jag till exempel behöver en fryspåse. Eller en ny förpackning vinylhandskar eller nabbipärlor eller säkringar eller....ja, man kan säga att jag hittar i huset. 

 

Jag ser fram emot marslönen också. Får man säga sånt högt?

 

Jobbade måndag, tisdag, onsdag och torsdag förra veckan, på olika avdelningar där jag behövdes. Sen sa kroppen ifrån. På torsdagskvällen blev jag plötsligt väldigt trött. Ja det var ju ändå dags att lägga sig så det gjorde jag. Men så mycket sova blev det inte. Jag fick en sån otrolig halsbränna. Låg och vände och vred mig hela natten. Hittade till slut en ställning på vänster sida som inte var helt outhärdlig. Halvslumrade. "Nu kommer magsjukan!" tänkte jag. Men det gjorde den inte. 

 

Klev upp vid halv nio och tog ett glas vatten med bikarbonat för nåt annat hade vi inte hemma. Beklagade mig för Mannen som var på väg till jobbet. Sååå trött! Ringde sjukstugan för att få en tid åt Haqvin som har fått hörselgångseksem. Lade mig på soffan under en filt och somnade.

 

Vaknade av att Mannen kom hem för att äta lunch. Ojdå. Vad är klockan? Jag ska ju skjutsa Haqvin! Men det var inte dags än. Kände mig faktiskt lite piggare. Vad bra.

 

Åt ett kex och drack en kopp kaffe. Nåt mer var jag inte sugen på. Hämtade Hackebacken och följde med honom till doktorn. När vi satt där och väntade kände jag mig tröttare och tröttare. Efteråt orkade jag bara åka till apoteket och hämta dropparna, inte handla. Jag måste vila lite först tänkte jag. Måste vara nåt mer än sömnbrist det här. Ska jag bli sjuk i alla fall?

 

Lade mig på den pålitliga gamla soffan igen. Somnade. Vaknade med huvudvärk. Mådde illa när jag provade att resa på mig. Migrän?!

 

Mannen fick handla istället för mig. Han och grabbarna fixade tacos medan jag låg och höll i huvudet för naturligtvis fanns det ingen migränmedicin hemma. Ipren tog ner det lite men det var fortfarande bäst att ligga ner. När deckaren var slut vid 11 gick jag upp och lade mig. Gud vad det kändes skönt att gå och lägga sig! Helt absurd tanke eftersom jag ju knappast gjort annat än att ligga på soffan hela dagen.

 

Sov i alla fall bra den natten men huvudvärken var kvar när jag vaknade. Hela lördagen tillbringade jag yr och illamående på soffan och då hade jag ändå varit och köpt diklofenak som brukar funka. Samma sak denna kväll. Det var så SKÖNT att gå och lägga sig i sängen!

 

Söndagen ägnade jag åt att vara "migränbakis". Hade lite värk när jag klev upp men illamåendet var nästan borta. Jag var till och med hungrig. Och törstig. Hela dagen drack jag vatten. Och fortfarande denna halsbränna! 

 

Kan man verkligen få halsbränna av migrän? Möjligen av migränmedicin - men jag fick ju halsbränna innan jag tog medicinen? Var det magsjuka i alla fall? En konstig en i så fall.

 

Igår var det måndag och jag jobbade igen. Kändes inte som det varit helg. Jag gjorde ju nästan inget annat än att ligga på soffan. Men inte känner jag mig utvilad för det. Jag skulle behövt en helg till. 

 

 

 

Skulle börjat jobba klockan 13 idag så jag hade planerat in en hel massa jag skulle hinna göra på förmiddagen. Man hinner en hel del när man kliver upp tidigt. Tänkte tvätta och vika tvätten som var torr, skära upp julskinkan jag köpte för halva priset (ja, en till...) och hinna ta en promenad för att skaka ut mina stela muskler. Jäklar vad det kändes efter latin fusion-passet igår kväll! Det var väl söndagens skidåkning som börjat ge sig tillkänna förstås. Dammsuga skulle också behövas. Och kolla Platsbanken inte att förglömma.

 

Efter jag hade skjutsat Herman och ätit frukost satte jag igång. Fyllde tvättmaskinen och tog fram julskinkan. Mitt i skinkskivningen hördes en saxofontrudelutt. SMS från S. "Kan du jobba 10 - 16:30 istället?" 

 

Jo, det kan jag ju. Jag kan ju inte svara "Nej jag måste hänga tvätt, dammsuga, promenera och söka jobb först". Men det är det här som är jobbigt. Att aldrig veta i förväg när jag ska jobba. Att alltid vara redo att ändra planerna. Jobbar man heltid vet man i alla fall när man måste jobba. 

 

Jag hann väl inte så mycket mer på förmiddagen. Tvätten fick jag hänga nu ikväll. Hann till och med köra en maskin till. Och imorgon vet jag var och vilka tider jag ska jobba. Om jag inte får ett SMS imorgon där det står nåt annat förstås.

 

En vacker dag kommer jag att åka till fel förskola vid fel tidpunkt. Då får ni leda mig hem.

Kanske jag är dum på nåt vis. Jag köpte nämligen en likadan telefon igen. En Xperia Z3 Compact fast en grön istället för orange. Jag kollade på M4 Aqua som jag funderat på men jämförde jag med Z3 så var minnet bara hälften och kameran sämre. En annan sak som bidrog till valet var att priset var nedsatt på den gröna Compacten eftersom det var ett demo-ex. Tillräckligt nedsatt för att jag skulle välja den istället. Dessutom hade alla andra Xperia-modeller glasbaksida dom med. Jag slapp ändå inte undan så att säga.

 

Nu funderar jag allvarligt på att fixa en rem också. Det fanns ju till mobiler förut, varför inte nu? Funkade både som säkerhet när man fipplade på med mobilen, fotade till exempel, och att fiska upp den ur väskan med. Fast mobilerna var mindre på den tiden. Nu är dom nästan lika stora som själva handväskan. Inga problem att hitta igen den nu. 

 

Det är kanske en axelrem man ska ha på den? 

 

 

 

Först var det 24 grader kallt. Sen blev det mildare och snöade i flera dagar. Efter det blev det 24 grader kallt igen. Nej, det är inte kul. Man tänker bara på den där jäkla flisen som ska fyllas på. Det ska den ju i och för sig när det är fem minus också men det går inte åt lika mycket då och det blir inte lika utkylt om pannan skulle råka stanna. Det är mindre risk att nåt fryser sönder också.

 

Men än brinner det. Jag har ju två drängar som kan ösa flis. Ja, tre om man räknar Mannen fast han är väl mer husbonn än dräng kanske. Och så rycker jag in jag emellanåt, så gott som axel och händer klarar av.

 

Jag har jobbat tisdag, onsdag och idag. Det är inte så kul när det är för kallt att gå ut. Det blir stimmigt och stojigt inne. Bättre att dom får gå ut och rusa av sig. Skotta snö, åka pulka, pulsa runt i snön nu när det äntligen har kommit så mycket. Men det går ju inte riktigt när det är 24 minusgrader.

 

Jag skulle önska mig lite mildare väder och så att nån har kört upp skidspåret. Men det kanske är svårt när snön är som ejderdun. Det finns liksom ingen botten, förutom isen då, den som blev när det töade och regnade innan jul. Skulle ha vallat mina nya skidor också. 

 

Imorgon ska jag till stan. Jag har bokat tid hos en studievägledare på Mittuniversitetet. Nej jag vet inte vad jag vill bli när jag blir stor men jag tänkte att där har dom kanske några förslag. Det känns motigt att ge sig iväg när det är så kallt. Men jag får se till att bilen inte står still så länge åt gången så den håller värmen. Man blir ingen vidare miljövän i det här klimatet. 

 

Jag ska köpa en ny telefon också. Jag ringde Stjärna fyrkant i Sollefteå och frågade om dom byter display och baksida och vad det kostar. Jodå, dom hade till och med grejer hemma och det skulle gå på 2000 kr att byta fast då gäller inte garantin på mobilen längre. För 2000 spänn får jag ju nästan en ny telefon - med garanti. Då är det ju lika bra att köpa en ny lur. Men vad ska jag ha? Jag gillar ju Xperia så det kanske blir nån av dom modellerna. Men utan glasbaksida, tack. 

 

Nej, nu är det dags att aska ur pannan och jaga ut grabbarna att ösa flis. Elda elda!