Bröd och skådespel

Vad ställd man blir när man ska göra frukost och upptäcker att det varken finns mjölk eller bröd hemma. Det är liksom det som styr när jag ska handla - finns det mjölk och bröd så behöver jag inte fara på affär´n. Och varför lade jag inte märke till det igår då och for och handlade, kan man fråga sig. Jo för att vi var på cykelfest på lördagen och för att det blev lite för mycket för att man skulle vara sitt vanliga skärpta jag igår. Fy för att vara "dagen efter". Jag hade nästan glömt hur det är. 
 
Vi hade i alla fall trevligt under kvällen. Ganska lättsam sträcka hade vi fått, vi hade nämligen fått hand om förrätten (jag som är så dålig på förrätter....). Vi bjöd på en sallad med stekt halloumi, små söta tomater, gurka och melon och lite dressing på det. Hembakad baguett till. Riktigt lyckad sallad må jag säga! Sen fick vi cykla till Fågelvägen på varmrätt. Pasta och kyckling med vitlök, sallad med fetaost och vitlöksbröd till och sen efterrätt på Järngränd där vi fick lingonparfait med flarn. Sen upp till hotellet för avslutning. Vi såg till att få valuta för anmälningsavgiften och gick inte därifrån förrän dom slog igen portarna så, ja, vi fick väl skylla oss själva att vi inte var så skärpta dagen efter. Kallt var det att gå hem mitt i natten också. Hade ont i kroppen igår. Är huvudet dumt får kroppen lida. 
 
 
För att återvända till frukosten: Det fanns en pytteliten skvätt mjölk så jag fick lite i kaffet. Herman löste problemet genom att värma på kyckligen som var kvar. Haqvin åt bacon och yoghurt. Se där, det FINNS ju mat hemma, bara man funderar lite. Men mjölk i kaffet var svårt att ersätta. Stod och kollade i kylen och funderade. Blicken föll på creme fraishburken. Creme fraish är ju grädde, inte sant? Nå, jag vet inte om jag kan rekommendera det i kaffet men det smakade faktiskt lite grand som att ha grädde i, fast det klumpade sig lite. Fast jag föredrar mjölk. 
 
Jag ska köpa mjölk och bröd idag. Baka hinner och orkar jag inte för jag ska på fotopromenad med M-K. Vaknade tidigt i morse av att regnet vräkte ner. När jag skjutsade Herman till bussen såg världen alldeles nyduschad ut. Men nu skiner solen. Det blir en fin dag. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0