Tårtångest
Jag har tårtångest. Nej, inte över att äta tårta, det skulle aldrig falla mig in. Ibland ser man rubriker i tidningar: "Det här kan du äta med gott samvete!" Vad menar dom? Jag äter allt med gott samvete. Ja, inte danskt fläskkött men det är inte det reportaget under rubriken brukar handla om och inte vad det här inlägget ska handla om.
Dansk gristårta?
Tårta va're! Vi fyller ju år snart, Hackelibacken och jag. Och tårta ska vi så klart ha. Men vilken sort och modell? Jag har kollat på Pinterest. Jag har kollat på Instagram. Jag har googlat. Det finns för mycket att välja på. Jag brukar dessutom ha en förmåga att INTE följa recepten utan hitta på själv och gärna kombinera ett par bakverk med varandra. Det är ju roligare - men det blir inte nödvändigtvis bättre.
Minns för några år sen när jag bestämt mig för morotstårta. Det är ju så gott! Men dagarna innan dök en bild från Ruskträffen upp i mitt Facebookflöde, en bild på ett fat med rusktårta, även känd under namn som Pinocchiotårta, marängtårta med flera. Då blev jag sååå sugen på det istället! Men istället för att baka det försökte jag göra en kombination. En morotsmarängtårta! Det blev inte så lyckat. Jodå, den gick att äta men den var varken vacker eller godare än bakverken var för sig.
Året efter bestämde jag mig för att inte baka alls utan jag tänkte önska mig en prinsesstårta från Brödbiten istället. Då bar det sig inte bättre än att Brödbiten gick i konkurs veckan innan jag fyllde år. Jag fick baka min egen tårta. En med blåbär och lemon curd och med marsipan och grädde på. Riktigt god men ful...
Prinsess-ish tårta.
Det var lättare förr. Då hade jag min pärm med handskrivna recept och ett par, tre bakböcker. I rutiga kokboken finns också recept på bakat, där har jag hittat flera favoriter. Så varför inte hålla sig till dom?
Men tänk om det finns nåt ännu godare där ute! Om jag missar nåt! Som om det inte skulle finnas kvar till nästa gång jag ska baka... Suck.
Utopisk enhörningstårta?
Jag antar att det är mänskligt. Lyssnade på en pod igår, om lycka. Det är tydligen helt normalt att se sig om och fundera på om det finns nåt annat, nåt ännu bättre fastän man egentligen tycker att man har det bra. Folk som nyss köpt bostad börjar strax smygsurfa på Hemnet igen.
Om det nu var bättre förr som jag skrev - vad bakade jag på den tiden då? Om det var födelsedag och dags för tårta till exempel?
Jo, jag bakade en vanlig lätt tårtbotten, utan fett och med hälften vetemjöl och hälften potatismjöl. Fyllning kunde vara aprikospuré, alltså barnmatsvarianten på burk (finns inte längre) eller ett lager hemgjord lemon curd och ett lager chokladsmörkräm där hälften av smöret är utbytt mot kokosfett (jättegod!). Vispad grädde ovanpå. Kanske frukt som dekoration, till exempel konserverade mandarinklyftor, eller riven blockchoklad.
När barnen var riktigt små brukade jag baka en vanlig drömrulltårta och täcka den med vispad grädde och dekorera. När dom blev större blev det både draktårta och dödskalletårta men alltid med en enkel grund, det var nämligen ambrosiatårta som jag skar och skarvade till lämplig fason. Nån gång gjorde jag glasstårta, av ett 2-literspaket som jag dekorerade med rån, godis och vispad grädde. Enkelt! Gott!
Draktårta.
Varför ska det vara så himla komplicerat nuförtiden då? Jo, för att man ser alternativen på ett helt annat sätt än förr. Skitsnygga tårtor i Hela Sverige bakar. Tårtvideor i mitt Instagramflöde. Och det mesta man behöver finns ju att få tag på också! På Ica eller på nätet. Formar, spritsar, sugarpaste. Men inte barnmatspuré med enbart aprikoser. Hrmf.
Det finns för mycket att välja på. Och jag orkar förresten inte hålla på och piffa en tårta så där mycket. Det får vara nån måtta på tiden jag lägger ner. Jag jobbar faktiskt heltid.
"Begränsningar främjar kreativiteten" brukar man säga. Det är sant. Men vem ska sätta gränserna då? Jag? Va?! Då måste jag ju bestämma mig!
Kommentarer
Postat av: Signesmidig
Gör som för, det andra för så mycket med sig.
Trackback
