alias Kvasthilda

Läste decembers inlägg på bloggen ifjol. Där stod det att jag skulle baka biscotti i år. Jaha, där ser man. Vilket minne man har. Eller inte. Jag kom ihåg att jag inte bakade rån ifjol för att jag inte orkade men att jag gjorde kardemummabiscotti istället, det mindes jag inte. Nu hade jag faktiskt bestämt att jag bakat klart så jag vet inte..... ska jag?

 

Nåt vi inte gjort än är pepparkakshuset och det gjorde vi tydligen i början på december ifjol. Jaha. Kanske vi kan ta det till helgen? Igår var det lucia med Haqvins klass, ikväll ska vi gratta H på födelsedagen och imorgon kväll är det Hermans klass som har lucia. Herman ska vara stjärngosse!

 

Förut har jag inte fattat hur folk hinner allt, glöggmys och kakbak och julpyssel. Hur jag vet det? Jo men det står ju i alla tidningar! Fast - det är deras jobb att skriva såna reportage. Så klart dom hinner. Och varför ska jag klaga, jag är nöjd med det jag har. Jag tror att egenligen så är det inte tid till pyssel och bakning man vill ha utan tid till vila och eftertanke.

 

 

Maybe this christmas will mean something more

maybe this year

love will appear

deeper than ever before

 

And maybe forgiveness will ask us to call

someone we love

someone we lost

for reasons we can quite recall

 

Maybe this christmas

 

Maybe there´ll be an open door

Maybe the star that shined before

will shine ones more

 

Maybe this christmas will find us at last

In heaven, in peace

prayed for the least

for the love we´ve been shown in the past

 

Maybe this christmas